De fem stora – Sida 2

Fyndad kökssoffa

Vi är en stor familj, men med ett litet kök. Plötsligt kom mamman på att ett sätt att få mer plats vore en kökssoffa – både fler sittplatser vid bordet och lagringsutrymme under sitsen var målet. Mamman började kolla Blocket och det visade sig finnas flera kökssoffor till salu! Idén förankrades med pappan, som var oväntat positiv. Så från tanke till handling gick det ett dygn! Hem kom en stor kökssoffa i furu med rödrutig klädsel. Den hade ett antal år på nacken förstås, så tyget var solkigt och soffan kändes kladdig…

Vår ”nya” kökssoffa har anlänt. I fönstret står en del av årets förodlingar.

Dags att renovera alltså!

Vi monterade isär soffan för att kunna fräscha upp den. Slipade och bytte tyg. Förstärkte botten så att den ska hålla för mycket matvaror – eller en liten bror som vill gömma sig!

Det tog en lördag att fixa till soffan och sen hade vi en ny favorit i köket! Soffan är populär både hos barn och vuxna – och hos katterna som gärna sover middag i den 🙂

Soffan fick ny klädsel av ett gammalt trasigt lakan i grönt tills vidare. Vi har gröna gardiner i fönstret så det passade bra!

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton. — Våra utsläpp i januari 2019

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton. — Våra utsläpp i juni 2019

Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Ren och snygg

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan ”allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Skidsemester

Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: ”bästa sportlovet” enligt alla bröderna!

Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?

Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.

Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.

En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.

Hur klimatvänlig var vår semester?

Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Bild från Branäs kartfolder om återvinning av sopor. — Ur Branäs broschyr över området.

Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).

Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.

Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.

Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!

Koppla ner

Av en slump kom mamman över boken Nedkopplad – en familj, ett experiment, ett liv utan teknik av Susan Maushart (2011) på biblioteket. Med tanke på familjens medievanor var det kanske ”guds hand” som pekade henne dit? Vilken valfri stund som helst i vår familj hittar vi de flesta vid en skärm.

Full aktivitet vid dataskärmarna, mellanbror och storebror spelar.

Susan Mausharts bok berättar om hur hon får sig själv och sina tre tonårsbarn att logga ut helt från sociala medier och vilka effekter det får på familjelivet. Hon blandar berättelsen med fakta från forskning kring skärmanvändningens effekter. Hon nämner bland annat hur viktigt forskning visar att det är för barnens studieresultat att vi äter middag tillsammans i familjen, jämfört med att alla äter framför varsin skärm. Tack och lov är vi inte där i vår familj, även om det ibland med tanke på NPF blir en tillfällig lösning när någon kraschar.

Lillebror och pappa är kreativa tillsammans – på PS4 och skärm.

Boken avslutas med tio budord, bland annat: var inte rädd att ha tråkigt, låt bli att göra flera saker samtidigt, slösurfa inte och låt sovrummet vara en mediefri zon.

I Susan Mausharts familj gick barnen på ett halvår från skärmzombies till sociala tonåringar som utvecklade olika intressen (musik, matlagning) och som framför allt förbättrade sina skolresultat märkbart. Det sista hängde förmodligen ihop med att de brukat göra sina läxor samtidigt som de typ laddade ner film, var aktiva på sociala nätverk, googlade annan information och chattade. Susan själv blev också varse hur skärmberoende hon var och hur annorlunda hon upplevde världen utan ständig tillgång till sin Iphone.

Den stora vinsten för tonåringarna var en klart förbättrad sömn! Sömnen är som bekant nyckeln till kreativitet och livslust, så att skärmlivet får gå ut över den är katastrofalt.

Boken var rolig och lättläst samtidigt som den fick mamman att tänka över våra medievanor. Som flera gånger förr är det tydligt att klimat, miljö och vår egen hälsa gynnas av samma saker. Familjen är dock inte så pigg på ett liknande experiment… 🙂

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Hur hållbar var vår jul?

Det är en svår fråga att besvara! Vi har försökt tänka mer på hållbarhet än tidigare, men inte lyckats hela vägen fram.

Familjen firade jul i hemmet, det är relativt hållbart. Vi fick besök av en annan familj som åkte gasdriven bil hit. Vi var många och vi eldade i kaminen, så vi sparade en del på elbehovet för uppvärmning just på julafton!

Julgranen blev en ekologisk kungsgran från Smålandsgran (vi fick inte den gran vi beställt, men väldigt vacker var den vi fick). Julbordet var som vanligt vegetariskt, med ost som den mest växthusgaskrävande ingrediensen. Efter julbordet har vi så sakteliga tuggat oss igenom resterna av julbordet i olika former, så inga matrester har kastats.

Julklapparna var inslagna i delvis återanvändbara tygkassar och delvis i julklappspapper. Pappret för att det var en del stora och en del hårda paket – och påsarna räckte inte riktigt hela vägen.

Vi kunde ha köpt färre julklappar, men de vi har skaffat har haft lite mer tanke bakom än tidigare år. Framför allt var tanken att bara ge bort sånt som uppskattas och kommer till användning.

Hur hållbara gåvor har vi då givit?

Mamman har handlat en del julklappar på second hand. Bästa begagnatköpet var till storebror: en Iphone från Swappie (en affär som vi kan rekommendera! Snabb leverans och fin kartong till telefonen). Mamman hittade även ett par böcker, en till isbjörnsgose till isbjörnstokiga lillebror och lite kläder till mellanbror på second handaffären. Pappan fick också en bok därifrån, men tyvärr var det en han redan hade! Småbröderna fick även ett gäng Skylanders-figurer som vi köpte förra sommaren av en granne.

Mamman försökte när det gällde nyköpta gåvor att tänka klokt och inte köpa skräpsaker ”bara för att fylla ut lite”. Det blev en yxa till pappan, tillverkad i Gränsfors bruk i Sverige med 20 års garanti. Familjen behöver en yxa för att klyva ved till kaminen, då det ibland finns gratis stockar att hämta i området. Mellanbror fick Skogen, ett nytt brädspel, dels för att mamman vill uppmuntra aktiviteter utan skärm och dels för att spelet lär oss mer om skogens ekosystem. Lillebror fick WWF:s jättefina fotoårsbok Bortom isbjörnens rike, som gick att köpa i samband med ett års medlemsskap i WWF. Boken hoppas mamman inspirerar lillebror ännu mer till att värna miljö och klimat.

Mellanbror fick även en egen röd vetekudde från Terrible Twins, fylld med ekologisk vete och sydd av närproducerat lin. Den hittade mamman på Jordklok samtidigt som hon köpte ljusbringarna. Eftersom vi försöker hålla temperaturen nere i huset är vetevärmare till sängarna en god investering – nu har alla varsin utom pappan.

Småbröderna fick slutligen några nyköpta byxor var, för de sliter så på just byxorna, och mellanbror fick även ett par nya pyjamasar. Han konstaterade att de kommer gå i arv till lillebror sen 🙂 Mamman valde kläder märkta sustainable cotton i hopp om att inte bidra till bomullsodlingar som förstör jorden.

Pappan fick även en hemmabryggerisats för öl, då det var högst upp på önskelistan. Mamman sökte via Blocket först, men det fanns inget till salu i närheten de gånger mamman tittade. Mamman tänkte att bryggerisatsen går att använda om och om igen plus att det går i självhushållningens tecken. Lillebror fick eget julrött garn och stickor i samma anda, då han sagt att han vill lära sig sticka. Det vill mamman verkligen uppmuntra!

Mamman själv fick en efterlängtad bok (direkt från författarinnan Mariana Mattsson), fler strumpor som hon behövde och alpackagarn för att mamman vill försöka sticka en tröja. Läsning och stickning är ju klimatsmarta sysslor. Strumpor är svårt att laga snyggt så det köper mamman nya när de gamla tagit slut.

Lillebror fick också en isbjörnsreflex, för reflexer kan ingen ha för många i vintermörkret! Slutligen fick lillebror två tomteluvor (den ena begagnad) som han hett önskat sig till sig själv och sin gosehund och mellanbror fick en kalender för 2020 med världens underverk. Pappan fick lite påfyllning på whiskyförrådet och mamman en färgglad dagbok inköpt i sista minuten, så den var inte alls särskilt klimatsmart medger pappan.

Storebror fick pengar att köpa sånt han behöver och vill ha. Kanske lite trist, men mer klimatsmart än presenter som inte uppskattas!

Tyvärr säger väl egentligen den här bilden från Facebook allt som behöver sägas om vårt julfirande…

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.