Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Följ och gilla oss:

Hur gick december?

Sista månaden första året på klimatresan. En sista summering av hur det har gått med våra försök att koldioxidbanta 2019. Om vi tänker oss att vi alla människor max får släppa ut ett ton var per år (utöver de utsläpp som det allmänna genererar, som också behöver bantas), så blir det cirka 83 kg koldioxid per person och månad. Det är vad som beräknas vara hållbart för vår jord. Tyvärr ligger vi som familj varje månad högt över de 416 kg/månad som i så fall blir vår tilldelning.

Bostaden: vi har haft det ganska varmt inomhus under december och sänkt temperaturen först de sista dagarna. Då blev det naturligtvis kallare ute! Solcellerna har producerat totalt 16 kWh i december, de bästa dagarna gav 1,5 kWh. Det är påtagligt sämre än i november då vi ändå fick ihop hela 51 kWh. Vi har köpt 1.950 kWh jämfört med 2.661 kWh förra året i december. Det är en minskning med en dryg fjärdedel! Temperaturen i december i år har legat på en 3° över det vanliga i december enligt SMHI medan förra året var något svalare. Det är svårt att veta om vi använt mindre el för att vi investerat i nya energisnålare apparater eller om det beror på det varmare vädret. Här har vi gjort av med 254 kg CO2, det vill säga drygt halva vår budget.

Kartor från SMHI:s Klimatdata.

Vattensparandet går på sparlåga, även om mamman fortsätter samla vatten i duschen för att spola med och använder akvarievattnet till att vattna växterna. Det blir dock vatten över så här års! Familjens förbrukning har stigit till 97 liter per person och dag. Det är fortfarande 2/3 av svenskens normalförbrukning, vilket ändå är bra.

Bilen: Vi har kört mer privat även i december, totalt 671 km. Det är alltså en minskning jämfört med november och i nivå med oktobers bilkörande. Det innebär koldioxidutsläpp på 77 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet.

Av okänd anledning kan mamman inte uppdatera sin Svalna-app, så det går inte att få någon aktuell information om familjens inköp under december.

Biffen: December innebär både jul och nyår med mycket mat som en del av firandet. ICA säger att vårt CO2e-avtryck för december är 395 kg. Det innebär 79 kg/person vilket är mer än de 44 som är FN:s klimatmål, men mindre än de 158 som är genomsnittssvenskens.

Butiken: Mamman redogjorde i ett annat inlägg för de julklappsinköp som föräldrarna gjorde. Just julklapparna är förstås familjens största inköp under december. I och med mammans strävan att köpa bra kvalitet har vi lagt mer pengar än förr på klapparna. Vi har också handlat en del till djuren, faktiskt lite extra eftersom vi fick en 5% rabattkupong och djurmat ändå går åt.

Börsen: har mamman tänkt ska bli det nya årets stora fokus, förutom att minska butiksinköpen. Det handlar om att placera om pensionspengarna och flytta sparandet… Pengar är vårt största maktmedel i det nuvarande samhället.

Sammantaget har vi bara utifrån de värden vi känner till i december alltså gjort av med nästan dubbelt vår budget: 726 kg koldioxid jämfört med de 416 vi borde hålla oss till. Och alla ni som följt bloggen vet att inköpen är mammans sämsta gren… Det är bara att fortsätta jobba för att sänka avtrycket under 2020!

Gott nytt år!

Följ och gilla oss:

24. GOD JUL

Detta är det sista inlägget i vår adventskalender för i år. Vi har skaffat oss många nya vanor som vi är stolta över och vi hoppas att några av dem inspirerar dig. Här har vi gjort en lista på alla de nya vanor vi berättat om under advent.

  1. Acceptera begränsade resurser – butiken
  2. Handla hållbara gåvor – butiken
  3. Odla egen mat – biffen
  4. Ät mer vegansk mat – biffen
  5. Demonstrera! – budbäraren
  6. Påverka och visa vägen – budbäraren
  7. Handla i andra hand – butiken
  8. Investera el-smart – bilen, börsen och bostaden
  9. Brygg drycken själv – butiken
  10. Var vän med grannarna – bilen, bostaden och butiken
  11. Åk mer kommunalt – bilen
  12. Dra maten – bilen
  13. Ibland känns det mörkt – utmaningar på vägen
  14. Gör mer själv – butiken
  15. Släck ljuset, spara el – bostaden och butiken
  16. Gå till bibblan – butiken
  17. Plastpåse-banta – butiken
  18. Vårda, laga och fixa till – butiken
  19. Bli medveten – bilen, bostaden och butiken
  20. Ren hygien – butiken
  21. Fyll tunnan – bostaden
  22. Lev hållbart – bostaden och butiken
  23. Ät upp maten – biffen

Det blev ju faktiskt en hel del, även om några går in i varandra. Tolv inlägg handlar om butiken, i Världnaturfondens kategorisering, vilket inte är så överraskande då mamman har fått syn på att det är ett område där hon behöver bättra sig. Sex inlägg handlar om bostaden, där vi jobbat en hel del för att hitta smartare lösningar. Fem inlägg handlar om bilen, där vardagsresorna är det område där vi förbättrat oss mest. Tre inlägg handlar om biffen, som redan var ganska bra men alltid kan bli bättre! Två inlägg handlar om budbäraren, kategorin som mamman har lagt till själv, då det är viktigt att även försöka påverka på samhällsnivå i klimatfrågan. Ett inlägg nämner börsen, vilket fortfarande är lite av en blind fläck för mamman. Ett förbättringsområde för nästa år! Och att 12+6+5+3+2+1 blir fler än 23 beror förstås på att en del inlägg handlar om flera kategorier!

Nu tar vi jul och öppnar våra klappar! Återkommer om hur hållbara de blev 🙂

God Jul!

Följ och gilla oss:

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Vegetariskt julbord

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

Följ och gilla oss:

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte ”blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

Följ och gilla oss:

21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för ”Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

Följ och gilla oss:

20. Ren hygien

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

Nya vanor som vi inte skrivit så mycket om på bloggen är att mamman har försökt byta ut rengöringsprodukter mot mer miljövänliga och klimatsmarta sådana. Tanken är både att minska mängden kemikalier och mängden plastflaskor.

Mamman tvättar håret med bikarbonat och vatten, sen i april i år. En matsked bikarbonat i en deciliter hett vatten blir ett bra schampoo. Det löddrar inte, men rent blir det. Mellanbror använder bara den hårdtvål från Malin i Ratan som mamman köpt, till hud och hår. Vi har hårdtvålar vid handfaten, men också pumpar med såpvatten till handtvätt. Det är nämligen olika vad familjens medlemmar står ut med. Vid NPF-diagnoser kan en bli känslig för sådant som konsistensen, doften och känslan av olika produkter.

Städa går också bra med såpa och bikarbonat. Tvätten luktar inte surt när mamman har i en tesked bikarbonat i tvättmedlet. Här är ett område där storebror inte alls håller med mamman – han vill ha hårt parfymerad tvätt för att tro att den är ren…

Bikarbonat är för övrigt ett rent undermedel, så mamman har beställt hem ett helt kilo från Jordklok eftersom det inte är något som blir gammalt.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering. Vinsten är att minska mängden hygienprodukter vi köper hem och att både förpacknings- och kemikaliebanta.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Följ och gilla oss:

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

Följ och gilla oss:

18. Vårda, laga och fixa till

Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!

I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.

En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att ”helrenovera” den kära soffan.

Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!

Följ och gilla oss:

17. Plastpåse-banta

Plastpåsar har fått stor uppmärksamhet i debatten. Det finns många otäcka bilder på havslevande djur fast i plast som vi människor slängt på ett oansvarigt sätt. Mamman tror dock inte att plastpåsar är svenskarnas största klimat- eller miljöproblem. De flesta av våra påsar hamnar nog i soporna…

Hur som helst har vi i familjen jobbat med att minska vår användning av plastpåsar – inte helt sluta med dem, men banta. Det har inneburit flera nya vanor:

  • Mamman köpte redan förra året en tunn tygkasse som hon alltid har i handväskan. Den har forslat hem alla möjliga saker under året. Mamman behöver nästan aldrig köpa en plastpåse i butiken. Det är tips 184 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv.
  • Tidigare skickade vi med mellanbror en smörgås till skolan varje dag, i en liten plastpåse. Plötsligt kom han på att det vore bättre att lägga den i något annat – och vi hittade en lagom stor plastburk hemma som blev hans smörgåsburk!
  • Pappan har rensat kattlådan i treliters fryspåsar i alla år. Mamman tyckte det var slösaktigt och försökte införa komposterbara hundbajspåsar i stället. Det gick icke, de var för små. Men plötsligt insåg mamman att vi samtidigt slängde flera relativt stora plastpåsar i veckan – nämligen brödpåsar… Det funkade enligt pappan – problemet löst!
  • De små påsar vi nu köper för hushållsbruk är Ninjaplastpåsar, som visserligen tillverkas av sockerrörsråvara från Brasilien vilket är dåligt med tanke på regnskogen, men som samtidigt är biologiskt nedbrytbara vilket är bättre än plastpåsar av oljeråvara. Vi försöker att använda dem så lite som möjligt, men det är fortfarande det mest praktiska ibland.

De här nya vanorna inriktar sig också på butiken, i Världnaturfondens kategorisering. Det är många av familjens nya vanor som handlar om att minska på inköpen.

Följ och gilla oss: