Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!
Vår nya kamin – premiäreldning!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber
Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum.
Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Följ och gilla oss:

Mikroproducenter av solel

24 solcellspaneler på papptak

Nu har vi haft våra solceller på taket i en månad. Produktionen kom inte i gång förrän den 10 juni, för det var något litet fel på installationen. Bästa dagen har vi producerat 61 kWh med våra 44 m2 solpaneler.

Det är ju oerhört trevligt att få energi från solen utan att göra något alls. Solceller är hyggligt underhållsfria. Senaste veckan har vädret inte varit lika bra, men vi producerar ändå energi. Enligt Solar Edge som mäter all energi systemet producerar har vi totalt producerat 1,2 megawattimmar elektricitet under den här månaden.

Observera att skalorna är olika i juni och juli. I juni kom vi över 60 kWh, i juni hittills bara upp till 50 kWh.

Vi har naturligtvis förbrukat en del av den elen i vårt hem. Vattenfall berättar att vi har skickat ut 709 kWh på elnätet, vilket innebär att vi själva använt knappa 500 kWh av vår produktion.

Från Vattenfalls hemsida får vi information om hur mycket el vi exporterar ut på nätet.

Eftersom vi måste köpa el så snart mörkret kommer, och exempelvis kyl och frys är på dygnet runt, så har vi köpt cirka 335 kWh av Vattenfall.

Vår förbrukning av köpt el från Vattenfall under den här månaden.

Totalt har vi förbrukat cirka 850 kWh den här månaden och samtidigt producerat 1.200 kWh med våra solceller. Det innebär att vi producerat ett överskott av el! Sammanlagt kan vi konstatera att vi under den här perioden, med hyfsat svenskt sommarväder, har sålt dubbelt så mycket el som vi köpt in.

En liten bonus som mamman vill nämna i solcellssammanhanget är att hon i ganska många år nu har haft sitt Logitech tangentbord som drivs helt av solel och ansluts till datorn via bluetooth. Det har aldrig varit några problem med det, inte ens mitt i natten. Inköpt för en femhundring på stormarknad – tyvärr saluförs de inte längre… 🙁

Mamman har också sedan länge en liten solcellsdriven powerbank, som på ett par timmar i solen laddar mammans mobiltelefon. Det är inte så dumt!

Följ och gilla oss:

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Följ och gilla oss:

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Blött på golvet.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, ”schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Följ och gilla oss:

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Följ och gilla oss:

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!

Följ och gilla oss:

Vilka är vi?

Mammans roll i uppdraget är att vara uppdragsledare och göra alla delaktiga. Hon ska bistå med idéer, experiment och faktaletande. Mamman ska också hitta fler klimatsmarta maträtter som hela familjen kan äta. Mamman tycker att miljö- och klimatfrågor är de viktigaste frågorna idag. Hon är vegetarian sedan tonåren och har länge försökt leva miljövänligt och socialt hållbart. Mamman är egenföretagare och kör en elhybridbil till olika uppdrag (cirka 16.000 km/år). Det mamman tycker är svårast när det gäller de stora klimatsmarta valen är att minska bilkörandet. Bilen sparar tid, är bekväm och mamman blir åksjuk när hon inte själv kör.

Pappans roll i uppdraget är att vara realist och försökskanin med en positiv inställning. Han ska bromsa familjen (mamman) om vi blir överentusiastiska. Pappan tycker att klimatfrågan är viktig. För pappan är även social rättvisa och realistiska planer viktiga – för att vi ska vara hållbara som människor också. Pappan äter kött utanför hemmet, men är beredd att minska på det och välja bättre alternativ. Pappan arbetar på sjukhus och kör bil till jobbet (cirka 9.000 km/år). Även pappan tycker att bilen är svårast att dra in på.

Storebrors roll i uppdraget är att försöka lära sig mer om klimatsmarta val. Storebror äter kött utanför hemmet, men vill gärna välja ekologiskt kött från naturbetesdjur. Storebrors utmaning är att hitta sätt att komma iväg till skolan utan att åka bil.

Mellanbrors roll i uppdraget är att vara forskningsledare. Han ska samla information om våra vanor och fakta om de smartaste valen för klimat och miljö. Mellanbror är vegetarian, men äter ibland fisk. Han har svårt att prova nya maträtter, men är beredd att försöka för klimatets skull. Han tycker också att klimatfrågan är jätteviktig och oroar sig över massutdöendet av olika djurarter.

Lillebrors roll i uppdraget är att vara familjens ledar-inspiratör. Lillebror ska påminna, inspirera och sprida information om det vi lär oss. Han ska hjälpa mamman med bloggen och påminna familjen om klimatsmarta val. Lillebror är som mellanbror vegetarian men äter fisk ibland. Lillebror tycker att den största utmaningen med ett klimatsmart liv är att ändra på vanor – som att få färre presenter eller annorlunda mat.

Lillebror vill rädda klimatet för isbjörnarnas skull. Han tackar alla som klickar på ikonen på sidan och blir isbjörnsfaddrar, eller skänker en slant!

Följ och gilla oss: