Nya vanor – Sida 6 – Isbergs eko

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!

Förändring är tufft

Det är en utmaning att förändra sin livsstil. Familjen försöker ta till sig budskapen om vad som krävs, men ibland uppstår starkt motstånd alternativt upptäcker vi ”blinda fläckar” som vi överhuvudtaget inte tänkt på. Det finns en modell som kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar i förändring.

Bilden visar vad vi går igenom när vi ställs inför krav på att förändra våra vanor. Naturligtvis är alla modeller förenklingar och alla går inte igenom alla faser från början till slut. En del hoppar över vissa och andra pendlar fram och tillbaka. Modeller är till för att åskådliggöra – inte några facit.

I vår familj är vi på olika steg i kurvan

Mamman är ofta i den högra delen av kurvan, från acceptans upp till förbindelse att handla. Ibland pendlar mamman tillbaka till oro och sorg. Hon vill inte riktigt ta till sig att det inte går att köra bil som förut till exempel: ”Måste vi verkligen avstå från det även på semestern? Vi kanske behöver bilen då.”

Pappan är mer i den vänstra delen av oro, apati och sorg, men hoppar plötsligt över till inspiration och hittar konstruktiva förändringsmål. Sedan årsskiftet har pappan exempelvis dragit ner på sitt köttätande ännu mer och väljer nu som regel vegetariskt till lunch och när vi äter ute tillsammans. Även för pappan är det svårt att avstå från bilen – det väcker viss ilska att prata om det. Kanske för att pappan förstår behovet men blir skamsen över att inte vilja förändra beteendet?

Storebror är den i familjen som är mest i förnekelse och ibland i apati. Han tycker att klimatfrågorna är viktiga, men fortfarande mer på ett teoretiskt plan än så att de måste förändra hans eget liv. Han tror att han i framtiden, om katastrofen blir verklighet, kommer vara nöjd med att ha ”levt livet” (rest, ätit god mat etc) snarare än ångra sig när han ser konsekvenserna. Ibland är han mer i acceptansfasen och försöker göra det bästa av situationen. Han är beredd att välja bättre kött om han får chansen, men måste då i sin tur påverka sin pappa eftersom det är där han äter kött.

Mellanbror pendlar mellan oro, sorg och acceptans/omställning. Han förstår ganska väl vad som händer med världen. Däremot möter förslaget att inte sitta vid skärmen ibland motstånd. Hans eget klimatavtryck är ganska litet fortfarande och han engagerar sig i familjens projekt för att mäta vår påverkan. Han kommer ofta med bra förslag på förbättringar vi kan göra i vardagen. Ett exempel var förslaget att återanvända de små plastpåsar som han får med sig en smörgås till skolan i. Det förslaget fick mamman att börja leta efter bättre alternativ att lägga smörgåsarna i. Nu får han dem i en plastburk i stället.

Lillebror drabbas då och då av stor oro och sorg över situationen. Han är mån om isbjörnarna (bli gärna fadder!). Han hänger på alla förslag på saker som kan göras bättre och försöker ibland att inspirera sin mellanbror till att göra annat än skärmsaker. Lillebror leder Lilla klimatutmaningen hemma. I skolan pratar han klimat och smarta val med kamraterna när han får möjlighet.

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

300 g saltade, rostade jordnötter
1 msk kokosolja
1 tsk vaniljsocker
1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Dra maten

Vi är en familj som storhandlar. Vi är fem personer och veckohandlar för det allra mesta. Mamman och pappan tror att det spar tid. När vi började vår hållbara resa kom vi på att de korta (3 km) bilresorna fram och tillbaka till affären i centrum är jättedåliga för miljön.

Mormor köpte för några år sedan en dramaten för att göra sina inköp i. Eftersom hon har ställt om till rollator, erbjöd hon mamman att ärva hennes dramaten som nu bara stod i hennes källare. Några dagar efter jul hämtade mamman och barnen dramaten och storhandlade med hjälp av den för första gången.

Det var lite tungt att lyfta den ombord och av bussen tyckte mamman – men det var så skönt att slippa köra och parkera bilen när maten var i huset!

Pappan och mamman upptäckte också hur lätt det var att kombinera matinköpen med söndagspromenaden – nytta och nöje i ett! Dessutom ytterligare ett skäl att faktiskt komma iväg ut. Klimatsmart och smart för kroppen på samma gång – hållbarhet i ett nötskal!

Eftersom både mamman och pappan passerar centrum på väg hem från jobbet med bil, kommer vi planera så att vi gör matinköpen på vägen hem i stället för att ta den där extra turen med bilen – har vi glömt något får vi gå! Dessutom ska vi gynna vår lokala mataffär mer. Även då kommer dramaten väl till pass.