Varför händer inte mer fortare?

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman läste i somras boken What we think about when we try not to think about Global Warming av Per Espen Stoknes. Den är klart läsvärd och stimulerar till tankar, även om den var lite tuff att ta sig igenom för mamman som sällan läser på engelska.

Bokomslag Per Espen Stoknes What we think about...

Stoknes börjar med att beskriva varför människor inte tar till sig informationen om klimatförändringarna, trots alla larmrapporter. Vi hamnar i förnekelse, som ju är ett känt begrepp inom psykologin. Förnekelse syftar till att upprätthålla vår självbild och skydda oss mot sådant som hotar. Det beror förenklat på fem saker:

  • Distans – de flesta av oss befinner oss fortfarande på avstånd från de stora förändringarna. Det är inget vi ser dagligdags, även om vi blir oroligare när sommaren är ovanligt varm, eller vi drabbas av hårda stormar.
  • Domedag – diskussionen om klimatförändringarna handlar mycket om vad vi kommer att förlora, uppoffringar som måste göras och höga kostnader. När budskapet dessutom saknar praktiska lösningar, känner vi oss hjälplösa och slutar lyssna. Ni känner till sagan om pojken och vargen…
  • Dissonans – när det jag gör inte stämmer överens med hur jag tänker om saker uppstår dissonans. Jag kan exempelvis tycka att det är viktigt att vara miljövän och bekvämt att åka bil, men till slut blir det uppenbart att dessa två inte går ihop. Det skaver och uppstår dissonans inom oss. Tvärt emot hur vi tror, så är det då mina principer som får ge sig och jag väljer att omförhandla hur jag ser på saker samtidigt som jag fortsätter köra bil… Här i bloggen går det att se hur mamman försöker göra detta när det gäller bland annat bilkörning och shopping…
  • Förnekelse – när vi förhandlar, undviker eller ignorerar fakta om klimatförändringarna slipper vi rädsla och skuld. Genom att driva med dem som larmar återupprättar vi oss själva. Förnekelse är självförsvar, inte brist på information eller dumhet.
  • Identitet – vi söker efter sådant som bekräftar vilka vi är. Vi tar lättare till oss fakta från människor vi kan relatera till och skjuter ifrån oss den om budbäraren står långt ifrån oss själva. Om ny information förutsätter att vi ändrar vår livsåskådning är det mer troligt att vi inte tar den till oss. Den blir för annorlunda.

TIPS! Lyssna vidare på Per Espen Stoknes själv. Här är en länk till Vetenskapsradions program Klotet, där Stoknes på ett lättbegripligt sätt sammanfattar bokens huvudbudskap, i synnerhet problemdelen – varför folk inte lyssnar!

Stoknes beskriver tack och lov också olika sätt att ta oss förbi dessa hinder och nå fram med informationen, utifrån ovanstående.

  • Gör klimatfrågan nära, aktuell och personlig. Använd gärna dig själv som positivt exempel, berätta om saker du har upplevt och hur du påverkats. Du kan lättast påverka i ditt eget sociala sammanhang – till exempel genom en blogg om din familjs klimatresa 😉
  • Skapa stöttande ramar runt beskrivningarna. Försök beskriva vad vi vinner på att ställa om, omformulera kostnader som försäkringar inför framtiden och fokusera på goda berättelser med möjliga lösningar. Måla upp bilder som skapar positiva känslor.
  • Gör det lätt att göra rätt. Det finns en hel vetenskap kring begreppet nudging numera, som går ut på att göra positiva val enklast för oss. Det kan handla om så enkla saker som att e-faktura är förval och du får anstränga dig för att få den på papper.
  • Undvik att trigga skuld och rädsla. Den här är svår, för media älskar ju att koppla ordet ”skam” till allting. Det ska vara flygskam och bondeskam och allt möjligt dumt. Dessutom lever ju massmedia på larmrapporter av olika slag. Det är svårt att nå ut med andra, mer sansade eller positiva budskap. Larmen behövs dessutom samtidigt, för att vi ska se allvaret…
  • Minska polariseringen i frågan. Tyvärr har klimatfrågan blivit en vänsterfråga för många. Det gör att högerorienterade automatiskt blir skeptiska, vilket gör att vi förlorar viktiga supporters för mänskligheten! Polariseringen sker dessutom i mindre frågor inom rörelsen, i stället för att vi säger ”samtidigt som” och ”tillsammans med”. Det är ju så enkelt och samtidigt så svårt att vi kommer att behöva en mångfald av olika lösningar, det finns inte ett svar eller ett rätt val.

I sista delen av boken lyfter Stoknes fram behovet av känslomässig anknytning till klimatfrågan. Han framhåller att vi måste tillåta oss att sörja och att återknyta till naturen. Stoknes påtalar risken med den kristna inställningen att människan är skapelsens herrar. Han tecknar fram en ny form av andlighet, i anknytning till urbefolkningars uråldriga tro på en besjälad natur. Han föreslår att vi föreställer oss luften som ett väsen och funderar kring hur vi skulle förhålla oss om vi valde att se atmosfären på det sättet. Det är spännande och både bildlikt och bokstavligen högtflygande tankar. Mamman blev varse deras kraft i en diskussion på Fridays For Future med en kvinna uppvuxen i religiösa sammanhang, som påtalade att många troende människor tenderar att ge upp inför klimatkatastrofer. Hon sökte ett nytt sätt att knyta an.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Stor klimatdemonstration 27/9

Mamman och pappan deltog i klimatdemonstrationerna den 27 september. Det kändes jätteviktigt att lyssna på Greta Thunberg och Fridays For Future som uppmanade alla vuxna att strejka med dem den här dagen. Pappan tog därför ledigt från sitt jobb och mamman planerade så hon kunde sluta tidigare. Att demonstrera är också Naturskyddsföreningens årsboks tips 95.

Vårt budskap: Lyssna på forskarna. Vår jord = Vårt ansvar!

Demonstrationerna blev jättestora över hela världen den här dagen – sannolikt skriver vi historia nu. Totalt tros upp emot två miljoner människor ha deltagit under fredagen, från Bangladesh till Chile, från Nya Zeeland till Kanada och förstås i Sverige. I Stockholm, där föräldrarna deltog, uppger arrangörerna att 60.000 deltog, polisens siffror säger försiktigare 30.000 deltagare. Det betyder att det var en enorm uppslutning!

Känslan på gatan var fantastisk! Så många människor samlade för klimatet. Vi träffade ett par kamrater på plats och även fastern var där med ett barnbarn. Vi träffade också några genom den facebookgrupp för sin yrkesgrupp som mamman skapat. Det finns en styrka i att gå samman.

Även hunden Rufus deltog för att stötta världens isbjörnar, som inte kan demonstrera.

Vi väljer att gå ut på gatorna och demonstrera för att det är viktigt att visa makthavarna att vi är många som står bakom klimatrörelsen och faktiskt vill förändring – även obekväm sådan. Det måste bli ett stopp för förbränningen av fossilt bränsle snarast. Ju fortare vi börjar ställa om på allvar, desto större chans har vi att göra det utan stora konflikter.

TIPS! Fortsätt stötta din lokala Fridays For Future manifestation. Och finns den inte, så skapa en!

Följ och gilla oss:

Påverka makthavare

Ibland känner mamman att hon inte gjort så mycket under en dag. Hon har mest suttit och kollat på Facebook… Eller? Faktum är att vi har stora möjligheter att bedriva påverkansarbete via våra skärmar nu för tiden. Att kontakta en politiker är tips 87 i årsboken. En av dessa dagar har mamman exempelvis gjort följande:

  • Skrivit ett medborgarförslag till sin kommun om klimatomställning och behovet av att koldioxidbanta. Mamman använde då ett utkast som hon hittade hos Klimatsverige.se fast kortade ner det lite.
  • Mailat till sitt fackförbunds centralorganisation Saco och bett dem beskriva hur de kommer stötta klimatstrejkerna framöver samt även i övrigt hur de tänker bidra för att den omställning som måste ske genomförs på ett hållbart sätt. Saco säger att facken ”måste hänga med i klimatfrågan” så mamman vill vara säker på att de gör det 🙂
  • Skrivit under ett tydligt upprop från Föräldravrålet till våra politiker om att visa mod och beslutsamhet i klimatfrågan.
  • Skrivit på Facebook om allt ovanstående för att peppa andra att göra liknande, det är verkligen många bäckar små som gäller i dessa sammanhang. Det är samtidigt skönt att vara många som vill samma, Facebook fungerar som en mötesplats för likasinnade på gott och ont.

Det är faktiskt möjligt att påverka samhället steg för steg – som dropparna som urholkar stenen. Ibland känns det mer segt och tröstlöst, ibland lossnar det och vi dansar fram. Ingen kan göra allt men alla kan verkligen göra något i en demokrati som vår!

Det är förstås inte alltid lätt, eftersom somliga individer tycker att det är okej att gå till osnygga angrepp. Det ser vi ju inte minst på alla som ger sig på Greta Thunberg… Mamman läste dock att de som verkligen tror att allt är en bluff bara är 2% av befolkningen numera. Det ger ju hopp!

Följ och gilla oss:

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Bild från Amazon Watch Sverige.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Följ och gilla oss:

Hur gick augusti?

Bil med avgaser och ett mörkt moln

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Marmelad och saft av egen skörd.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

Från Icas hemsida, ”Mitt klimatmål”.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Våra fina loppisfynd!

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!

Följ och gilla oss:

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Amazonas.
Blommor i djungeln.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Följ och gilla oss:

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds. WWF har skrivit ett läsvärt inlägg om detta med hur många människor jorden tål. De påminner om att vi alla fortfarande skulle få plats på en yta stor som Gotland!

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.

Följ och gilla oss:

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Vi har minskat vår elkonsumtion jämfört med juli förra året i faktiska siffror, men ökat den lite per dag vi är hemma.

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 747 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite mindre än hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 779 kWh elektricitet i juli (30,5 kWh/dygn hemma). Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden (29,4 kWh/dygn). Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning
Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

Kopierat från SEB:s faktablad.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Följ och gilla oss:

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Följ och gilla oss: