Kategori: Påverka andra för klimatet

Vi kan aldrig förändra någon annan än oss själva, sägs det. Och det är sant, samtidigt som vi påverkar andra genom hur vi väljer att leva. Dessutom har vi möjlighet att bedriva ett medvetet påverkansarbete i olika sammanhang där det kan göra skillnad.

Här samlar vi också särskilda tips på vad du kan göra för att påverka i en gynnsam riktning, förutom att själv försöka leva klimatsmart. Vissa tips har grön text för att vara lätta att hitta.

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds. WWF har skrivit ett läsvärt inlägg om detta med hur många människor jorden tål. De påminner om att vi alla fortfarande skulle få plats på en yta stor som Gotland!

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av ”inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!

Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Vi har minskat vår elkonsumtion jämfört med juli förra året i faktiska siffror, men ökat den lite per dag vi är hemma.

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 747 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite mindre än hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 779 kWh elektricitet i juli (30,5 kWh/dygn hemma). Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden (29,4 kWh/dygn). Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning — Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

100 gram smör
1 dl socker
2 msk honung
1 msk vanilj
2 dl vetemjöl
1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Scener ur hjärtat

Boken Scener ur hjärtat som familjen Ernman Thunberg skrivit om vägen fram till Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet är otroligt naken. Familjen berättar hur deras tillvaro rämnar när först Greta och sedan hennes lillasyster Beata får svårigheter att hantera livet. Båda döttrarna får så småningom diagnoser inom NPF, vilket även deras mamma Malena Ernman får. Samtidigt uppmärksammar Greta Thunberg familjen på klimatkrisen och föräldrarna beslutar sig för att använda sin position som kändisar för att försöka göra skillnad. Föräldrarna noterar också att Greta Thunberg mår bättre när hon engagerar sig konkret för klimatet, samtidigt som de är oroliga för att hon ska fara illa av det.

Mamman beundrar hur utelämnade familjen beskriver sin verklighet, eftersom det känns inpå huden hur otroligt jobbigt det är. Samtidigt är kärlek och medkänsla med sig själva och varandra hela tiden närvarande och det blir därför inte gränslöst. Boken lyfter fram kända fakta om klimatkrisen varvat med väldigt personliga betraktelser över tillvaron som familj med NPF. Mamman känner igen sig i mycket.

Stundtals, i synnerhet mot slutet, skiner familjen Ernman Thunbergs frustration fram över att inget på allvar görs åt klimatkrisen. Vi fortsätter som förut, fast vi närmar oss stupet. Egentligen borde vi sluta släppa ut mer koldioxid över huvud taget. Det är också anledningen att familjen Ernman Thunberg helt slutat att flyga och köpt en elbil. De lyfter fram vikten av att minska konsumtionen över hela linjen och talar om att lösningen på klimatfrågan inte ligger i framtida teknik utan måste komma nu i form av skärpta regler och förändrade beteenden.

Mamman tycker att Greta Thunberg är en av samtidens viktigaste personer eftersom hon faktiskt har lyckats sätta ljuset på klimatfrågan. Att hon har nominerats till Nobels fredspris säger något om den betydelse hennes ställningstagande har.

I en varmare värld kommer konflikterna med största sannolikhet att öka. Anledningen är både att resurserna blir knappare (mat, vatten, drägliga livsmiljöer) och att många av oss blir retligare när det är varmt. Att kämpa för klimatet är därför att kämpa för fred.

Det är en viktig bok att läsa tycker mamman, som vi rekommenderar att låna på biblioteket, då det nog för de flesta inte är en bok att gå tillbaka till utan mer en bok att ha läst. Den har verkligen fått mamman att fundera ännu mer över våra val och koldioxidutsläpp.

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Facebooka klimatsmart

I Ett hållbart liv tipsar Naturskyddsföreningen om att bli vän med sina grannar (tips 70). Mamman har utifrån det och några av de andra tipsen i kapitlet Grannarna och samhället startat en miljövänlig grannsamverkansgrupp på Facebook. Gruppen är för de i området som vill leva mer klimat- och miljövänligt, exempelvis genom att dela och låna ut saker, tipsa om miljösmarta åtgärder på våra hus, skänka överskott av till exempel frukt och byta tjänster. På en vecka hade 2% av de boende i området anslutit sig till gruppen.

Mamman är också med i en praktisk och inspirerande – ibland skrämmande – grupp på Facebook som heter Klimatklubben. Den innehåller en hel del väldigt kunniga personer inom olika områden och medlemmarna kan få tips och information om det mesta.

Faktum är dock att vårt digitala liv också tar resurser från världen, vilket bland annat SVT uppmärksammat. Dels förstås i de apparater vi använder när vi surfar runt och den el de drar – men inte minst från den elektricitet som de stora tjänsternas serveranläggningar använder. Facebooks anläggning i Luleå drar el motsvarande en större svensk kommun enligt Svenska Dagbladet. Att streama en film/serie i två timmar varje dag motsvarar utsläppen av en halvtimmes flygresa (≈165 kg CO2) per år om företaget som tillhandahåller tjänsten inte tar miljöhänsyn.

Mamman har kollat med sitt webhotell Loopia (där den här bloggen bor) hur de tänker kring miljön. De svarade att de bland annat använder miljömärkt el och tänker på att spara på resurser på olika sätt på sitt kontor. Dessutom har de gjort e-faktura till förstahandsval för kunderna. Det är Naturskyddsföreningens tips 2, ”gör det lätt att göra rätt”!

Kolla gärna med dina favorittjänster på nätet hur de gör med miljötänk! Ju fler som använder sin konsumentmakt till att påverka i frågan desto bättre.