Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. ”Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta ”man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

Fröknäcketillverkning
  • 2 dl majsmjöl
  • 0,5-1 dl solrosfrön
  • 0,5 dl linfrön
  • 0,5 dl melonkärnor
  • 0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
  • 0,5 dl sesamfrön
  • 1 msk chiafrön
  • 1 tsk salt (kan minskas)
  • 0,5 dl rapsolja
  • 2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Nygräddat fröknäcke
Färdigt knäcke i kakburken.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Förändring är tufft

Det är en utmaning att förändra sin livsstil. Familjen försöker ta till sig budskapen om vad som krävs, men ibland uppstår starkt motstånd alternativt upptäcker vi ”blinda fläckar” som vi överhuvudtaget inte tänkt på. Det finns en modell som kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar i förändring.

Bilden visar vad vi går igenom när vi ställs inför krav på att förändra våra vanor. Naturligtvis är alla modeller förenklingar och alla går inte igenom alla faser från början till slut. En del hoppar över vissa och andra pendlar fram och tillbaka. Modeller är till för att åskådliggöra – inte några facit.

I vår familj är vi på olika steg i kurvan

Mamman är ofta i den högra delen av kurvan, från acceptans upp till förbindelse att handla. Ibland pendlar mamman tillbaka till oro och sorg. Hon vill inte riktigt ta till sig att det inte går att köra bil som förut till exempel: ”Måste vi verkligen avstå från det även på semestern? Vi kanske behöver bilen då.”

Pappan är mer i den vänstra delen av oro, apati och sorg, men hoppar plötsligt över till inspiration och hittar konstruktiva förändringsmål. Sedan årsskiftet har pappan exempelvis dragit ner på sitt köttätande ännu mer och väljer nu som regel vegetariskt till lunch och när vi äter ute tillsammans. Även för pappan är det svårt att avstå från bilen – det väcker viss ilska att prata om det. Kanske för att pappan förstår behovet men blir skamsen över att inte vilja förändra beteendet?

Storebror är den i familjen som är mest i förnekelse och ibland i apati. Han tycker att klimatfrågorna är viktiga, men fortfarande mer på ett teoretiskt plan än så att de måste förändra hans eget liv. Han tror att han i framtiden, om katastrofen blir verklighet, kommer vara nöjd med att ha ”levt livet” (rest, ätit god mat etc) snarare än ångra sig när han ser konsekvenserna. Ibland är han mer i acceptansfasen och försöker göra det bästa av situationen. Han är beredd att välja bättre kött om han får chansen, men måste då i sin tur påverka sin pappa eftersom det är där han äter kött.

Mellanbror pendlar mellan oro, sorg och acceptans/omställning. Han förstår ganska väl vad som händer med världen. Däremot möter förslaget att inte sitta vid skärmen ibland motstånd. Hans eget klimatavtryck är ganska litet fortfarande och han engagerar sig i familjens projekt för att mäta vår påverkan. Han kommer ofta med bra förslag på förbättringar vi kan göra i vardagen. Ett exempel var förslaget att återanvända de små plastpåsar som han får med sig en smörgås till skolan i. Det förslaget fick mamman att börja leta efter bättre alternativ att lägga smörgåsarna i. Nu får han dem i en plastburk i stället.

Lillebror drabbas då och då av stor oro och sorg över situationen. Han är mån om isbjörnarna (bli gärna fadder!). Han hänger på alla förslag på saker som kan göras bättre och försöker ibland att inspirera sin mellanbror till att göra annat än skärmsaker. Lillebror leder Lilla klimatutmaningen hemma. I skolan pratar han klimat och smarta val med kamraterna när han får möjlighet.

Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Pappan diskar kastruller i balja.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.

Hur gick februari?

I januari var elkonsumtionen hög. Vi har sedan årsskiftet sänkt temperaturen hemma med en grad ungefär, vilket vi hoppas ska märkas på elräkningen. För oss i familjen innebär det att vi klär på oss mer tröjor och filtar och har tjockare täcken än förut. Vi fryser också lite mer än tidigare.

Vi har under februari lyckats sänka vår elförbrukning med hela 24% jämfört med samma period förra året och 18% jämfört med januari (beräknat på 28 dagar). Det beror säkert till viss del på det ovanligt varma februarivädret, som minskat uppvärmningskostnaderna. Mamman har också tänkt mer på tvätten under februari. Dels har hon följt råden om att inte tvätta i onödan, vilket faktiskt oftast minskat mängden tvätt med en hel maskin i veckan. Dels har hon inte torktumlat extra utan hängt det mesta av tvätten. En annan skillnad mot januari är att vi har lagat mindre mat i ugn. Ugnen drar relativt mycket el och är igång relativt länge när den används.

Familjens elförbrukning februari 2019 jämfört med februari 2018. Diagram från Vattenfall.

Mamman jämförde två datum i år och förra året lite extra, då utetemperaturerna de dagarna låg ganska lika. Den 6 februari 2018 var det -6° ute och vi förbrukade 114 kWh, i år samma datum var det -5° och vi förbrukade bara 87 kWh, det vill säga 24% mindre. Den 19 februari 2018 var det – 2° ute och vi förbrukade 98 kWh medan det i år var -3° och vi förbrukade 69 kWh – hela 30% mindre! Båda dessa datum var vanliga veckodagar båda åren (tisdag-onsdag respektive måndag-tisdag).

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I februari i år har mamman kört totalt 709 km. Förra året körde mamman 770 km i februari, så det var inte någon enorm skillnad – bara 8% mindre. Förmodligen beror det på att mamman var sjuk en vecka i februari förra året och då inte körde bil alls. Samtidigt motsvarar 69 färre körda kilometer 8 kg mindre koldioxid i atmosfären, och även små skillnader räknas!

I februari har vi inte heller handlat allt på ICA, men 86% av våra matinköp är gjorda där. Vi ligger på ett CO2e-avtryck på 58 enligt deras tjänst (genomsnittet är 158) eller motsvarade 2 kg CO2e/kilo mat. Den absoluta majoriteten av våra utsläpp kommer från vår konsumtion av mejerivaror (ost) och färdigmat (vegetariska halvfabrikat).

Familjens matavtryck från november 2018 till februari 2019. Graf från ICA.se.

Maten är fortsatt en utmaning för familjen. Mamman har inte orkat upparbeta någon entusiasm för att prova nytt under månaden. Sega förkylningar och allmän februaritrötthet har tyvärr påverkat oss, så att vi fallit tillbaka i gamla vanor när det gäller maten. Samtidigt har vi valt tillräckligt klokt för att inte öka våra utsläpp igen.

Under februari har den stora utmaningen när det gällt konsumtion varit att mammans styvfar ska flytta till ett vårdboende. Mamman har då hjälpt mormor att förbereda inför flytten. Mormor tillhör en annan generation och har inte varit särskilt klimat/miljömedveten i sitt liv, tyvärr. Mamman har ändå försökt att minska klimatpåverkan genom att hjälpa mormor att gå igenom vad som finns hemma hos dem och oss, som kan komma till nytta. Ett exempel var att vi kunde samla ihop tillräckligt med extra lakan och handdukar. Mamman har sedan tvättat och strukit lakanen så att de ska vara fina nog att skicka med, då det är viktigt för mormor. Vi åkte också till Myrorna och tittade efter möbler, då det behövdes en ny fåtölj och ett litet bord. Mamman tittade även på Blocket. Tyvärr hade de inte vad mormor sökte, så det blev ändå några nyinköp till slut.

När vi var på IKEA passade mamman på att köpa skåpdörrar till köket, för efter bytet av kyl och frys saknar vi överskåp ovanför dem. Vi planerar att använda virke vi har över sen en tidigare renovering för att bygga ett fäste för dörrarna och snygga till ovanför kyl och frys, som är inbyggda i ett eget utrymme. Förutom detta inköp på IKEA har familjen inte handlat något nytt under februari.

Familjen påbörjade i slutet av februari en liten daglig klimatutmaning. Den som gjort de bästa valen en dag får en liten pinne i ett protokoll, efter fem pinnar får vinnaren välja exempelvis middag, helgsnacks eller aktivitet åt familjen. Vi hjälps åt att utse vinnaren varje dag vid middagen – och det behöver inte vara exakt rätt utan mer utifrån ambition, ansträngning och förutsättningar. Syftet är att skapa motivation att ändra beteende, inte att skapa mer stress. I bästa fall blir det en win-win!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

Tipset kommer från klimatkalkylatorn.se

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.


Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.