Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp
Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Följ och gilla oss:

Stor klimatdemonstration 27/9

Mamman och pappan deltog i klimatdemonstrationerna den 27 september. Det kändes jätteviktigt att lyssna på Greta Thunberg och Fridays For Future som uppmanade alla vuxna att strejka med dem den här dagen. Pappan tog därför ledigt från sitt jobb och mamman planerade så hon kunde sluta tidigare. Att demonstrera är också Naturskyddsföreningens årsboks tips 95.

Vårt budskap: Lyssna på forskarna. Vår jord = Vårt ansvar!

Demonstrationerna blev jättestora över hela världen den här dagen – sannolikt skriver vi historia nu. Totalt tros upp emot två miljoner människor ha deltagit under fredagen, från Bangladesh till Chile, från Nya Zeeland till Kanada och förstås i Sverige. I Stockholm, där föräldrarna deltog, uppger arrangörerna att 60.000 deltog, polisens siffror säger försiktigare 30.000 deltagare. Det betyder att det var en enorm uppslutning!

Känslan på gatan var fantastisk! Så många människor samlade för klimatet. Vi träffade ett par kamrater på plats och även fastern var där med ett barnbarn. Vi träffade också några genom den facebookgrupp för sin yrkesgrupp som mamman skapat. Det finns en styrka i att gå samman.

Även hunden Rufus deltog för att stötta världens isbjörnar, som inte kan demonstrera.

Vi väljer att gå ut på gatorna och demonstrera för att det är viktigt att visa makthavarna att vi är många som står bakom klimatrörelsen och faktiskt vill förändring – även obekväm sådan. Det måste bli ett stopp för förbränningen av fossilt bränsle snarast. Ju fortare vi börjar ställa om på allvar, desto större chans har vi att göra det utan stora konflikter.

TIPS! Fortsätt stötta din lokala Fridays For Future manifestation. Och finns den inte, så skapa en!

Följ och gilla oss:

Mormors klimatsmarta vanor

Mormor har ovetandes förmedlat en del klimatsmarta vanor i arv till mamman, sånt som kanske var självklart innan världen gick i spinn och vi drabbades av slit och släng-samhället. Mormor berättar om sin barndom att hennes familj var fattiga, så de sydde om gamla kläder och handlade på kredit. De flyttade också ofta, på grund av mormors pappas arbete. Varje sommar hyrde de en stuga någonstans på landsbygden i Sverige.

Mormors klimatsmarta vanor:

  • Släng inte mat – ät upp det du har på tallriken och använd upp alla rester
  • Odla eget – det är roligt, nyttigt och gott
  • Värna naturen för dess egen skull – se skönheten i det lilla
  • Var rädd om saker så håller de längre
  • Laga och reparera det som går sönder – köp inte nytt i onödan
  • Var sak på sin plats så hittar du dem (och behöver inte köpa nytt av sånt du redan har hemma)
  • Handla mer sällan, men med högre kvalitet – satsa exempelvis på basplagg som varar länge hellre än på ”modenycker”
  • Pengar är inget mål utan ett medel för att skaffa det du faktiskt behöver
  • Undvik att handla på kredit, det blir oftast dyrare och du köper lätt mer än du behöver

Mormor tillhörde den första generationen som på riktigt fick del av det globala samhället, med möjligheten att resa utomlands på semester och komma i kontakt med andra kulturer. Det är något hon har uppskattat mycket i sitt liv och saknar nu när hon inte längre har orken till det.

I stället ser mormor tillbaka på det hon fick med sig av sin ursprungsfamilj, som uppskattningen av böcker och musik. Mormor berättar med värme om hur familjen umgicks alla tillsammans när hon var ung. Hennes hennes pappa brukade läsa böcker för henne och hennes två yngre syskon. Hennes föräldrar brukade också samla hela familjen för att musicera tillsammans, när hennes mamma spelade piano. Böcker och musik är något mormor fortfarande har glädje av varje dag! Mamman har fått med sig att det gäller att hitta sina egna små värdefulla ögonblick av glädje i tillvaron.

Följ och gilla oss:

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.
Följ och gilla oss:

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Ölandssemester

Familjen valde i år att åka på semester till Öland en vecka. Vi hyrde som vi brukar ett stugboende på en campingplats. I år hamnade vi på Sonjas camping på norra Öland, vid Löttorp.

Vår villavagn.

Familjens samlade betyg på campingplatsen var 4/5. Vi var inte så nöjda med själva boendet i en villavagn. Den var inte särskilt fin, utan kändes sliten och hade många tvestjärtar på besök. Rummen var små, så små att storebror fick sova på soffan i allrummet.

Campingen som sådan var däremot väldigt fin, med både butik öppen till kl. 22 varje dag, minigolf, pool, cykeluthyrning, aktiviteter, flera lekplatser och bara 500 meter till en väldigt fin sandstrand där campingen sålde glass! Enda problemet var deras wifi som de tar betalt för, men som inte fungerade. Det löste de smidigt åt oss. Vi blev vid flera tillfällen betjänade av Sonja själv, vilket ju är lite extra charmigt. Om en har eget boende så kan denna campingplats rekommenderas!

Familjen passade på att besöka så många sevärdheter som möjligt på Öland, vilket gjorde att vi använde bilen en del. Favoriten för hela familjen var besöket på Ölandsoasen där vi klappade och red på kameler! De hade även grisar, kaniner och getter att klappa samt lamor och kor att beskåda. En väldigt trevlig liten bondgårdspark där temat var väl genomfört. De hade höbalar att klättra på, traktordäck att leka i, en höskrinda att sitta i, olika bord och stolar att ha picknick vid samt liten försäljning av glass och passande souvernirer. Rekommenderas för alla som gillar djur!

Fantastisk utflykt till Ormöga kamelranch på Öland. Landskapet för tankarna till öknen… men Öland ligger närmre än norra Afrika!

Familjens topp fem på Öland efter kamelridningen var:

  • Långe Erik – för de vackra omgivningarna
  • Borgholms slott – stort och spännande presenterat
  • Långe Jan – vacker utsikt trots regn och god mat
  • Skäftekärr – intressant och personligt, en ny bild av järnåldern
  • Trollskogen – magisk natur

Långe Erik och Trollskogen hamnar båda på listan tack vare den vackra naturen och klapperstensstränderna. Långe Jan tyckte småbröderna särskilt mycket om, trots en lång bilresa under en regnig dag. De tyckte om att stå uppe i den höga fyren och de gillade maten på restaurang Fågel Blå. Dessutom fick de varsitt nytt gosedjur som minne.

Heimdal vaktar ingången till långhuset, där pappan står med konungahjälm.
Bilden under visar Borgholms slott.

Borgholms slott och Skäftekärr var intressanta och väl presenterade platser. På Skäftekärr, som inte är en by utan ett långhus, hade vi turen att träffa två engagerade guider samtidigt som vi var ensamma på plats. Det blev en upplevelse av ett mindre bekvämt men samtidigt fint utsmyckat liv. I samma sammanhang finns även ett fossilmuseum som vi inte hann titta på och ett arboretum. På platsen finns också ett café och Thujaskogen ligger en promenad bort.

Vi besökte även Byarums raukar, Eketorps borg, Sandviks kvarn, Neptuni ängar, Thujaskogen och Lådbilslandet (i popularitetsordning). Lådbilslandet blev ett bottennapp för familjen, då lillebror skadade armen i en hoppborg, så att vi också fick besöka sjukhuset i Kalmar. Mamman noterade att bilarna drevs på bensin, så ur klimatsynpunkt är det inget bra besöksmål. Ekonomiskt var det inte heller med sina 400 kr i entré per barn.

Baden i havet och poolen kommer på en särskild plats och är inte med i omröstningen. I sanningens namn var de storebrors favoriter. Han tycker inte om att åka runt och röstade bara på kamelridningen och Trollskogen.

Underbar sandstrand och ett levande hav med fiskar, räkor och maneter.

Hur klimatsmart var vår semester?

Vi åkte bil från Stockholm till Öland och tillbaka, samt bil på de utflykter vi gjorde. Anledningen var dels att det var krångligt att resa på annat sätt och dels att familjens barn med NPF har svårt att anpassa sig till att åka kommunalt. Vi åkte sammanlagt ungefär 1.625 km under semestern och bilen drog 0,44 liter/mil i snitt under resan. Det blir 72 liter bensin, vilket motsvarar ett utsläpp av 166 kg koldioxid – eller 33 kg/person i familjen. Avståndet hemifrån till campingen var 50 mil så våra utfärder på Öland stod för 625 km.

Sidan klimatsmartsemester.se som hjälper till att beräkna utsläpp av olika alternativ för både färdmedel och boende, beräknar att tåg och buss skulle ha givit utsläpp motsvarande 19 kg koldioxid/person, lite mindre än 2/3 av våra faktiska utsläpp. Att bo i stuga beräknas släppa ut cirka 13 kg koldioxid/person under en vecka. Bilden visar deras uppskattning av våra utsläpp per person för vår semester. Det blir sammanlagt 260 kg koldioxid i utsläpp för vår Ölandssemester om vi använder vår faktiska bensinförbrukning.

Resultat från klimatsmartsemester.se. De räknar dock med att vi släppte ut 47 kg CO2 på bilresan, vilket ju inte stämmer. Faktisk summa blir 46 kg CO2 per peson, inte 59 kg.

I bilden ovan ser vi att vår semester står för 3% av vad vi kan släppa ut på ett helt år (fast maten är inte inräknad)… Det är 52 veckor på ett år och en vecka motsvarar alltså 1,9% av ett år, så det blir till att leva snålare än på semestern resten av året! Det är därför tur att vi hade en så härlig semester 🙂

Följ och gilla oss:

Resor i vardagen

Det känns inte alls lätt att sluta köra bil och sälja den. Bilen gör livet enklare och mycket bekvämare. Bilen gör att pappan kan sova en halvtimme längre på morgonen och kommer hem en halvtimme tidigare på kvällen. Bilen behövs när någon blir sjuk och behöver åka till läkare – mormor till exempel. Bilen gör att mamman kan ta sig enkelt mellan olika uppdrag och kommer hem tidigare på eftermiddagen. Bilen är bra till transporter av stora och tunga saker.

En bil som stått stilla länge…

I Klimatklubben på Facebook återkommer frågan hur människors inställning till bilen ska kunna förändras och fördelar och nackdelar med bensinskatt och liknande styrmedel diskuteras. Där påpekas också att alla vi som har en bensinbil borde skrota den, till förmån för en minskad fossilbilsflotta. Frågan mamman ställer sig är vad som kan få oss som familj att ställa om. Här är en lista med fördelar med att låta bilen stå:

  • Det är bättre för klimatet eftersom varje inställd bilresa släpper ut mindre koldioxid, vilket är bra för våra barns framtid.
  • Det är bättre för miljön eftersom bilar både släpper ut avgaser, förbrukar material vid service och bullrar vilket stör djur och natur.
  • Det är bättre för hälsan, eftersom vi förutom att vi slipper andas in utsläppen rör mer på oss när vi går/cyklar/åker kommunalt.
  • Det är bättre för ekonomin: familjen lägger 3.900 kr/månaden förutom bränsle och reparationer på bilarna i dagsläget. Det är 46.800 kr/år! Av de pengarna är 24.000 kr lån, så dem får vi ju återbetala, men resterande 22.000 kr skulle vi alltså spara in.
  • Det kan ge mer tid över om vi ska tro utvärderingen från Energimyndigheten av ett projekt där tre familjer levde bilfritt ett år i Stockholm.

Bilen är sämst korta sträckor. Mammans bil berättar hur mycket den dragit efter varje körning. Kör mamman till centrum (3 km) drar bilen 0,67 liter/milen medan den kommer ner i en förbrukning på 0,43 liter/mil vid längre sträckor – det är en tredjedel mer i förbrukning korta sträckor. Viktigt är att hålla hastigheten och köra mjukt, det är ett sätt att minska utsläppen, enligt Trafikverket. Vi har under vårterminen blivit bättre på att låta bilen stå. Mamman har åkt mer kommunalt till jobbet, vi har promenerat, cyklat eller åkt buss till centrum och handlat mat med vår dramaten. Mamman har också försökt tänka på logistiken, så att när någon av oss är ute och kör gör vi flera bilkrävande ärenden på samma gång. Det sistnämnda är möjligen det som upplevdes ge mer tid över ovan, bättre planering.

Pappan har bestämt sig för att sälja sin bil, så att familjen bara har en bil. Den bil vi behåller är en elhybrid från Toyota som rymmer hela familjen (om än med viss tvekan allt eftersom barnen växer) och har lastutrymme (kombi). Enligt en av alla analyser som gjorts kring miljövänligaste bilen är laddhybrider bättre än rena elbilar vid annat än långfärd.

Mamman har gjort sitt upplägg till hösten för att minimera behovet av bil och behöver den nu bara fyra av 20 dagar. Frågan är om pappan ändå kommer åka buss de dagar bilen finns att tillgå?

Sugen på mer läsning? Naturskyddsföreningen har skrivit ett inlägg om fyra sätt att färdas klimatsmartare. Kanske hittar du nåt du inte redan tänkt på!

Följ och gilla oss:

Svalna – koldioxidmätning

Ni minns kanske hur vi pratade om de fem stora områdena där de flesta av oss behöver banta: bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen? Mamman har installerat appen Svalna på sin telefon och anslutit bankkontot till den. En riktig ögonöppnare och lärorikt. Här får ni veta hur de fyra första områdena går för familjen…

Efter ett visst jonglerande med siffror har mamman räknat ut att familjens totala årsförbrukning av koldioxid uppgår till 21 ton. Det är lätt att räkna ut att det ger 4,2 ton per person, men det är inte rättvist. Det är föräldrarna som åker bil! Om vi räknar bort transporter så förbrukar hela familjen 16,7 ton/år, vilket blir 3,3 ton per person och år. Om vi föräldrar sålde bilarna och i stället köpte varit årskort på SL skulle vi tillsammans förbruka 1.331 kg/år på resor (förutom semestern, vilket förstås beror på hur vi reser under den). Föräldrarna skulle då hamna på 4 ton/år i stället för dagens 6,3 kg för mamman respektive 4,7 kg för pappan. En intressant sidoeffekt är att det skulle spara pengar – i mammans koldioxidutsläpp är 900 kg kostnader för bilen, parkering och reskassa på SL, motsvarande 12.600 kr/år! Hälften av det är bilservicekostnader. Ett årskort på SL kostar 9.310 kr.

Mammans transportkostnader det senaste ett och ett halvt åren. I transportkategorin ingår förutom bensin, service och parkeringar även SL-kort och alla andra typer av resor. Mamman har bantat 487 kg koldioxidutsläpp under våren 2019 jämfört med samma period 2018!

Vi släpper alltså ut mellan 3,3 och 6,3 kg koldioxid per person och år i vår familj. För ett hållbart avtryck behöver vi ner under 2 ton per person, så vi behöver banta!

Tittar vi med hjälp av Svalna på fler detaljer så ser vi att maten (”biffen”) står för 4.752 kg per år (950 kg/person) – trots att vi äter vegetariskt. Det är mejeri, framför allt osten, färdigmat samt snacks och godsaker som drar iväg. Lite mat handlar mamman åt mormor också, vilket ju inte ska räknas på familjens utsläpp egentligen. På bilden från Svalna nedan, syns bara 3.618 kg, vilket beror på att även pappan köper mat 🙂

Mammans matinköp senaste året (juli 2018-juni 2019).

En tung orsak till att vi får så höga utsläpp är att vi har handlat mycket till huset (bostaden) det senaste halvåret: kyl & frys (januari), solceller (april), varmvattenvärmepump (maj) och snart en kamin dessutom. Det mesta av detta är investeringar, som förhoppningsvis i slutänden bidrar till att vi minskar vår elanvändning. Samtidigt innebär det stora utsläpp under det här halvåret, närmare bestämt 11,2 ton koldioxid (fast då är även installationerna inräknade, som ju huvudsakligen är tjänster)! Kaminen syns inte alls på grafen nedan, och endast en fjärdedel av solcellerna är med.

Boende och hushåll drar iväg…

Solcellerna står för nästan hälften och de beräknas tjäna in sina utsläpp på 2,5 års användning. Varmvattenvärmepumpen minskar vid optimal drift vår elkonsumtion med 3.900 kWh/år jämfört med en vanlig varmvattenberedare. Det motsvarar minskade utsläpp om 51 kg/år enligt Energi- & klimatrådgivningens beräkningar (13 g/kWh). Vi behövde köpa en ny, då den gamla från 1974 gick sönder. Kylen och frysen köpte vi ju nya i vintras just för att de enligt Naturskyddsföreningen skulle dra mycket mindre el än en äldre apparat att det var försvarbart trots produktionskostnaderna och att i en livscykelanalys försvann 2/3 av kostnaden vid korrekt återvinning. Inköpet av kyl och frys motsvarar utsläpp av 1.249 kg koldioxid enligt Svalna.

Kaminen går inte att försvara alls ur utsläppssynpunkt då den både kostar att tillverka och släpper ut koldioxid vid användning 🙁 Enda bonusen är att dess värme innebär lägre elanvändning både för att värma huset och vattnet på vintern. Kaminen handlar mer om att höja mysfaktorn och en trygghet om det blir ett längre elavbrott.

Shopping från Svalna-appen och mammans bankkonto.

Shopping (butiken) har ju varit en av mammans utmaningar. Glädjande nog verkar mamman ändå lyckas med sina ambitioner att minska på inköpen! Jämfört med samma period förra året ser det ut som att mamman har minskat sitt shoppande med 42%. Samtidigt har mamman det senaste halvåret shoppat för 1.040 kg, ett drygt ton. En del av inköpen är dock till mormor, som inte kan handla allt själv längre. Den största shoppingposten i juni i år är 209 kg för den campingstuga vi hyrt till semestern.

Sen är naturligtvis även inköp till huset psykologiskt sett shopping. Det är ett beteende som mamman har svårt att bryta, detta att köpa saker för att unna sig, bli glad, må bra eller som i vissa fall göra något bra för klimatet… Gissar att det hänger ihop med all reklam vi möts av med budskap om att konsumera mera – hela vår samhällsmodell bygger ju på att vi är duktiga konsumenter. Mamman har dock blivit lite bättre på att tänka begagnat först.

TIPS! Mamman rekommenderar alla att ansluta sig till Svalna. Du kan själv bestämma kategorier för olika utgifter, vilket gör att det är lite jobb men å andra sidan blir resultatet mer korrekt.

Följ och gilla oss:

Tistelfjärilarna invaderar…

Tistelfjäril

Har du också lagt märket till mängden orangesvarta fjärilar i Sverige i år? De kallas tistelfjäril och är fantastiska flygare har mamman lärt sig. De föds i Nordafrika och flyger norrut. Efter två generationer (fjärilar lever trots allt inte så länge…) är de här på försommaren. Fjärilarna har tagit sig ända till Svalbard, vilket innebär en lång flygning över ishavet. De är alltså skickliga på anpassning och klarar många olika miljöer. Samtidigt hotas de av ökenspridningen i norra Afrika.

En anledning till att de är så många i år tros vara klimatförändringarna enligt en artikel av SVT Nyheter. Vi pratar om hundra miljoner (100 000 000) stycken i stället för de normala tiotusental (10 000) som brukar komma på sommaren.

Två orangesvarta fjärilar i en vitblommande buske.
Tistelfjärilar vilar och äter.

Det som är bekymmersamt med att så många fjärilar tagit sig hit, menar insektsforskaren Dave Karlsson i intervju med SVT Nyheter, är att det antyder en möjlighet att andra, kanske mer skadliga, insekter också tar sig hit i massor framöver. Ytterligare en konsekvens av klimatförändringarna som drabbar oss här i Sverige – som ändå är relativt förskonade från de värsta konsekvenserna… Och ytterligare ett skäl att koldioxidbanta och göra andra insatser för att bromsa förändringarna.

Ett sätt att motverka ökenspridningen kan vara att bidra till projekt som planterar träd. Trädplantering kan ha positiva effekter på klimatet, då träden binder koldioxid, i alla fall för en tid. Den brittiska forskaren Thomas Crowther på tekniska högskolan Zürich har uppskattat att storskalig trädplantering skulle överträffa de flesta andra åtgärder för att bromsa klimatutvecklingen som vi känner till, enligt tidningen ETC (möjligen låst artikel). Det finns skäl att vara noga om du väljer att stödja ett trädplanteringsprojekt, visar forskning från Lunds universitet, för ibland har projekten dålig lokal förankring och pengarna når inte de mest behövande.

Vi-skogen är en förening som funnits länge och har ett 90-konto som garanterar kontroll av insamlade medel. De arbetar i östra Afrika med agroforestry (jordbruk i skuggan av träd) för människornas och klimatets skull.

Följ och gilla oss:

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Följ och gilla oss: