Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!

Hur gick februari?

I januari var elkonsumtionen hög. Vi har sedan årsskiftet sänkt temperaturen hemma med en grad ungefär, vilket vi hoppas ska märkas på elräkningen. För oss i familjen innebär det att vi klär på oss mer tröjor och filtar och har tjockare täcken än förut. Vi fryser också lite mer än tidigare.

Vi har under februari lyckats sänka vår elförbrukning med hela 24% jämfört med samma period förra året och 18% jämfört med januari (beräknat på 28 dagar). Det beror säkert till viss del på det ovanligt varma februarivädret, som minskat uppvärmningskostnaderna. Mamman har också tänkt mer på tvätten under februari. Dels har hon följt råden om att inte tvätta i onödan, vilket faktiskt oftast minskat mängden tvätt med en hel maskin i veckan. Dels har hon inte torktumlat extra utan hängt det mesta av tvätten. En annan skillnad mot januari är att vi har lagat mindre mat i ugn. Ugnen drar relativt mycket el och är igång relativt länge när den används.

Familjens elförbrukning februari 2019 jämfört med februari 2018. Diagram från Vattenfall.

Mamman jämförde två datum i år och förra året lite extra, då utetemperaturerna de dagarna låg ganska lika. Den 6 februari 2018 var det -6° ute och vi förbrukade 114 kWh, i år samma datum var det -5° och vi förbrukade bara 87 kWh, det vill säga 24% mindre. Den 19 februari 2018 var det – 2° ute och vi förbrukade 98 kWh medan det i år var -3° och vi förbrukade 69 kWh – hela 30% mindre! Båda dessa datum var vanliga veckodagar båda åren (tisdag-onsdag respektive måndag-tisdag).

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I februari i år har mamman kört totalt 709 km. Förra året körde mamman 770 km i februari, så det var inte någon enorm skillnad – bara 8% mindre. Förmodligen beror det på att mamman var sjuk en vecka i februari förra året och då inte körde bil alls. Samtidigt motsvarar 69 färre körda kilometer 8 kg mindre koldioxid i atmosfären, och även små skillnader räknas!

I februari har vi inte heller handlat allt på ICA, men 86% av våra matinköp är gjorda där. Vi ligger på ett CO2e-avtryck på 58 enligt deras tjänst (genomsnittet är 158) eller motsvarade 2 kg CO2e/kilo mat. Den absoluta majoriteten av våra utsläpp kommer från vår konsumtion av mejerivaror (ost) och färdigmat (vegetariska halvfabrikat).

Familjens matavtryck från november 2018 till februari 2019. Graf från ICA.se.

Maten är fortsatt en utmaning för familjen. Mamman har inte orkat upparbeta någon entusiasm för att prova nytt under månaden. Sega förkylningar och allmän februaritrötthet har tyvärr påverkat oss, så att vi fallit tillbaka i gamla vanor när det gäller maten. Samtidigt har vi valt tillräckligt klokt för att inte öka våra utsläpp igen.

Under februari har den stora utmaningen när det gällt konsumtion varit att mammans styvfar ska flytta till ett vårdboende. Mamman har då hjälpt mormor att förbereda inför flytten. Mormor tillhör en annan generation och har inte varit särskilt klimat/miljömedveten i sitt liv, tyvärr. Mamman har ändå försökt att minska klimatpåverkan genom att hjälpa mormor att gå igenom vad som finns hemma hos dem och oss, som kan komma till nytta. Ett exempel var att vi kunde samla ihop tillräckligt med extra lakan och handdukar. Mamman har sedan tvättat och strukit lakanen så att de ska vara fina nog att skicka med, då det är viktigt för mormor. Vi åkte också till Myrorna och tittade efter möbler, då det behövdes en ny fåtölj och ett litet bord. Mamman tittade även på Blocket. Tyvärr hade de inte vad mormor sökte, så det blev ändå några nyinköp till slut.

När vi var på IKEA passade mamman på att köpa skåpdörrar till köket, för efter bytet av kyl och frys saknar vi överskåp ovanför dem. Vi planerar att använda virke vi har över sen en tidigare renovering för att bygga ett fäste för dörrarna och snygga till ovanför kyl och frys, som är inbyggda i ett eget utrymme. Förutom detta inköp på IKEA har familjen inte handlat något nytt under februari.

Familjen påbörjade i slutet av februari en liten daglig klimatutmaning. Den som gjort de bästa valen en dag får en liten pinne i ett protokoll, efter fem pinnar får vinnaren välja exempelvis middag, helgsnacks eller aktivitet åt familjen. Vi hjälps åt att utse vinnaren varje dag vid middagen – och det behöver inte vara exakt rätt utan mer utifrån ambition, ansträngning och förutsättningar. Syftet är att skapa motivation att ändra beteende, inte att skapa mer stress. I bästa fall blir det en win-win!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

Tipset kommer från klimatkalkylatorn.se

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.


Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Hur gick januari?

Eftersom vi vill försöka minska vårt klimatavtryck tänker mamman följa upp vissa områden i siffror varje månad, som bilkörning och elanvändning.

Mamman har under januari försökt välja att åka kommunalt i stället för bilen så ofta det har varit möjligt. Eftersom mamman har noteringar över sin mätarställning de flesta månader på året kan mamman konstatera att hon kört 282 färre kilometer i januari 2019 jämfört med januari 2018. Det betyder att mamman har minskat sitt bilkörande med 25% och tagit bort var fjärde kilometer hon körde förra året (869 km i år mot 1.151 km i fjol). Mamman tycker inte att det var särskilt svårt att åka mer kommunalt heller, eftersom hon valt bort de krångligaste resorna (med tre byten). De dagar det går att resa mellan olika uppdrag på max ett byte/resa har det fungerat bra – och inte har mamman mått illa heller. Mamman kommer fortsätta att bilbanta!

Vattenfall har på sin hemsida en mycket bra service till de kunder som hör till deras elnät, där det är möjligt att följa sin elförbrukning ner på dagsnivå. När mamman tittar där visar det sig tyvärr att familjen använt mer elektricitet under januari i år jämfört med förra året. Det kan delvis förklaras av att det var kallare i år, samtidigt har vi sänkt inomhustemperaturen en grad. Vi bor i ett hus som värms av direktverkande el, så en del av vår höga förbrukning beror på det. Jämfört med januari 2017 har familjens elförbrukning minskat.

En bild av familjens förbrukning jämförd med utomhustemperaturen.

Vi måste ändå fråga oss hur det kommer sig att vi har en så förhållandevis hög förbrukning och vad det finns mer vi kan göra. En förändring mamman gjort till det sämre under senaste halvåret är att hon torktumlar fler plagg – en maskin extra i veckan. Det kan vara en orsak till ökningen. Vår torktumlare har en effekt på 1000 W och torkar vanligtvis tvätten på runt tre timmar, så en torktumling extra per vecka innebär ungefär 12 kWh mer i elförbrukning per månad.

Enligt ICA har vi minskat vårt klimatavtryck från 3 till 2 kg CO2e per kilo mat från november till januari. Det ser bra ut, men det är lite svårt att dra några slutsatser av det, för vi har förmodligen handlat mer mat på Coop i januari än i november. Samtidigt har vi försökt minska våra inköp av färdigmat till förmån för mer grönsaker och baljväxter.

Konsumtion var ytterligare en faktor som familjen behövde se över, enligt de test vi tagit. Mamman blev medveten om hur svårt det är att bryta gamla vanor i början av januari, när hennes gamla (redan lagade) handväska definitivt gick sönder. Utan att reflektera gick mamman till Åhléns och köpte en ny. Inte förrän någon dag senare slog det mamman att hon förstås borde ha kollat på second hand först. I jämförelse med januari förra året har mamman lagt ungefär en tredjedel så mycket pengar på ”shopping” i år (1.200 kr jämfört med 3.600 kr).

Klimatsmart mat

I mammans uppdrag ingår det att hitta nya klimatsmartare val när det gäller maten. Därför tycker mamman att det är intressant att läsa om EAT-Lancet Commission som är en brett sammansatt forskargrupp som sammanställt en studie kring klimatsmart mat och hälsa. De poängterar att ohälsosamma dieter (vilket innefattar både för dåligt med näring och för mycket mat) utgör en större hälsofara globalt sett än oskyddat sex, alkohol, droger och tobak tillsammans gör. Dessutom driver vår matproduktion just nu på klimatförändringarna. Deras huvudslutsats är kortfattat att vi behöver äta en stor del (≈ 95%) växtbaserad mat och endast en liten del (1/18 eller 5,5% av vår mat) bör vara animaliskt baserad föda.

Forskarna har spenderat två år med att komma fram till en diet som är hållbar både med hänsyn till jordens resurser, klimatet och antalet människor på jorden (beräknat på de 10 miljarder vi blir i mitten av århundradet). Mamman hoppas att det kommer att komma receptböcker baserade på dieten snart – gärna även vegetariska! I väntan på den hjälpen har BBC gjort en lista på vad vi kan äta per dag utifrån den dieten. Mamman har översatt den och gjort motsvarande lista här:

  1. Nötter – 50 gram
  2. Ärter och bönor – 75 gram
  3. Kolhydrater – tex. fullkornsbröd och ris 232 gram
  4. Stärkelserika grönsaker – tex. potatis 50 gram
  5. Grönsaker – 300 gram
  6. Frukt – 200 gram
  7. Socker – 31 gram
  8. Matolja (tex oliv) – 50 gram
  9. Mjölk – 250 gram = 2,5 dl mjölk (det vill säga ett stort glas)
  10. Ägg – 13 gram. Ett medelstort ägg väger cirka 55 g utan skal.
  11. Fisk – 28 gram
  12. Kött – 14 gram rött kött och 29 gram kyckling

Tänk på att listan är beräknad per dag! Över en vecka kan du alltså samla ihop exempelvis mängden rött kött till en bit på 98 gram (= en hamburgare till exempel). Du kan äta ett helt ägg ungefär var fjärde dag. På samma sätt måste du minska mängden mjölk du dricker om du samtidigt använder mjölk eller mjölkprodukter i matlagningen exempelvis.

Utifrån detta har det skapats en ny tallriksmodell. Hälften av det vi äter varje dag (varje måltid) bör vara grönsaker och rotfrukter. En sjättedel olika sädesslag och bröd, en sjättedel protein främst i form av ärtor, bönor och nötter (max 1/3 av proteinet ska vara animaliskt varav max hälften av det från kött, fisk, ägg). Resterande lilla åttondel är främst vegetabiliskt fett och lite socker.

Det är sojakorv i stroganoffen. Tomater är inte klimatsmart på vintern, men illustrerar här mängden grönsaker varje måltid ska innehålla.

Fortfarande är det ett klimatsmartare val att äta vegetariskt, även i form av halvfabrikat. I ett hållbart liv är det tips 129. I studien valde de bort vegansk kosthållning för världens befolkning av hälsoskäl. Quorn beräknas släppa ut som mest 4 kg CO2 per kilo, vilket är jämförbart med kyckling. En quornfilet väger 52 gram, så det kan vi äta nästan 4 stycken i veckan. Sojaprodukter är det bättre att människor äter direkt, än att äta djur som fodrats med soja. Soja till människoföda odlas ofta i mindre odlingar än de stora skövlingsfälten i Brasilien – det är klokt att kolla ursprungsmärkning! Halvfabrikaten innehåller förstås ofta mer än bara en sak på listan ovan.

Nötkött innehåller 27% protein och kyckling innehåller 21% protein, , så motsvarande mängd protein översatt till ägg (som innehåller 12% protein) blir ungefär 86 gram, det vill säga att du kan äta nästan två ekologiska ägg om dagen om du avstår från kött. Ett kilo ekologiska ägg producerar 2,5 kg CO2 – ett kilo naturbetesnötkött släpper ut 26 kg CO2 och ett kilo ekologiskt uppfödd kyckling producerar 4 kg CO2. Det innebär att klimatavtrycket minskar om du väljer protein i form av ägg i stället för protein i form av kött. Däremot gynnar du den biologiska mångfalden mer om du väljer att äta naturbeteskött i stället för mer ägg.

När det gäller ost så går det åt 10 liter mjölk per kilo ost. Ett kilo ost orsakar upp till 11 kg CO2 utsläpp. En skiva ost väger ungefär 15 gram (ett kilo ost blir 67 ostskivor). En ostskiva motsvarar 1,5 dl mjölk, vilket är nästan hela den dagliga mjölkransonen.

A propå tomater som är med på tallriksbilden har mamman just läst att stora tomater är bättre än små, att spanska frilandstomater är bättre än svenska odlade i växthus och att holländska tomater bör undvikas då deras växthus drivs med ”smutsig” el. Tomater på vintern är överhuvudtaget en lyx som vi egentligen inte har råd att unna oss ur ett klimatperspektiv.

WWF har med One Planet Plate har satt en klimatbudget på 11 kg CO2 i utsläpp för mat per person och vecka. Det är ett annat sätt att räkna hållbart ätande. Lite hjälp med det får du i WWF:s matkalkylator.

Siffrorna kring koldioxidutsläppen är hämtade från WWF:s köttguide och proteinmängderna från matkalkyl.se.

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!

Dra maten

Vi är en familj som storhandlar. Vi är fem personer och veckohandlar för det allra mesta. Mamman och pappan tror att det spar tid. När vi började vår hållbara resa kom vi på att de korta (3 km) bilresorna fram och tillbaka till affären i centrum är jättedåliga för miljön.

Mormor köpte för några år sedan en dramaten för att göra sina inköp i. Eftersom hon har ställt om till rollator, erbjöd hon mamman att ärva hennes dramaten som nu bara stod i hennes källare. Några dagar efter jul hämtade mamman och barnen dramaten och storhandlade med hjälp av den för första gången.

Nya shoppingkärran!

Det var lite tungt att lyfta den ombord och av bussen tyckte mamman – men det var så skönt att slippa köra och parkera bilen när maten var i huset!

Pappan och mamman upptäckte också hur lätt det var att kombinera matinköpen med söndagspromenaden – nytta och nöje i ett! Dessutom ytterligare ett skäl att faktiskt komma iväg ut. Klimatsmart och smart för kroppen på samma gång – hållbarhet i ett nötskal!

Eftersom både mamman och pappan passerar centrum på väg hem från jobbet med bil, kommer vi planera så att vi gör matinköpen på vägen hem i stället för att ta den där extra turen med bilen – har vi glömt något får vi gå! Dessutom ska vi gynna vår lokala mataffär mer. Även då kommer dramaten väl till pass.

De stora klimatsmarta valen

Det finns fem stora områden där vi som enskilda människor kan göra störst skillnad för klimatet och miljön beroende på hur vi väljer. De är hur vi bor, hur vi äter, hur vi förflyttar oss, vad vi handlar och hur vi placerar våra pengar. Vi i familjen har börjat titta över alla områden. WWF kallar dem för:

  • Biffen – kött och i synnerhet från nöt är den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser (tätt följd av transporter). Det är bra att äta mer växtbaserad mat som odlats ekologiskt och gärna nära.
  • Bilen – transporter och i synnerhet flygresor orsakar stora utsläpp av växthusgaser. 80% av svenskarnas flygresor är för nöjes skull och det är inte hållbart för klimatet. Det är bra att avstå från att flyga och att åka kollektivt eller cykla och promenera.
  • Bostaden – hur vi värmer upp vår bostad och hur ofta vi renoverar spelar stor roll. Det är bra att minska elanvändningen.
  • Butiken – allt vi använder påverkar miljön. Bäst är att inte köpa fler saker alls.
  • Börsen – hur våra pengar används av banken spelar också roll. Vi kan påverka genom att kontakta vår bank och fråga hur de placerar våra sparpengar om vi har några.

Vi äter huvudsakligen vegetariskt, så biffen avstår vi för det mesta ifrån. Det är pappan och storebror som ibland äter kött. Mamman har sett att vi skulle kunna göra ännu mer genom att minska på mejeriprodukter och halvfabrikat. Pappan valt att börja beställa vegetariska alternativ när familjen äter ute tillsammans. Vi återkommer om det i särskilda inlägg, då maten är en stor fråga!

När det gäller bilen börjar vi försöka minska på de korta resorna. Vi bor tre kilometer från närmsta centrum med affärer, så det är möjligt att promenera och det finns en buss. Vardagsresorna till jobbet är svårare att dra in på, vi förlorar mycket i tid på det. Mamman körde 200 mil mindre (=230 kg CO2 mindre i utsläpp, då mammans bil drar ≈0.5 liter/mil) 2018 jämfört med 2017 och tävlar med sig själv för att minska ytterligare 2019. Senaste gången någon i familjen flög var år 2013.

Vårt hus är uppvärmt med direktverkande el. Vi använder Bra Miljöval el, då vi tror på att efterfråga miljövänliga alternativ. Förmodligen kan vi göra mer när det gäller både el, vatten och annat i bostaden. Många bra tips verkar finnas i Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv som ska vara vår guide.

Vi behöver också tänka mer på vad vi släpar hem från butiken. Vi tycker att det är roligt att köpa nya saker och vi handlar mat för mycket pengar varje månad. Det är också ett område vi kommer att jobba mer med.

När det gäller börsen och familjens pengar på banken har mamman tagit hjälp av Fair Finance Guide och mailat vår bank, som investerat mycket pengar i fossildrivna företag. Det är tips 108 i Ett hållbart liv. Banken svarade att de är medvetna om att de kan bli bättre. De senaste två åren har de minskat sina investeringar i bolag som utvinner fossil energi med 20 miljarder kronor. De försöker också aktivt påverka företagen att välja förnybar energi. Slutligen menar banken att det behövs fler börsnoterade företag som satsar på förnybar energi, som de kan investera i. Mamman tyckte att det var ett hyggligt svar och tänker att det är viktigt att fortsätta påminna till exempel banker om att deras kunder är intresserade av klimatet.

När det gäller börsen, så undrar mamman om det inte är så att det också är ekonomiskt mer hållbart att leva hållbart. Att äta mer hemlagad och vegansk mat, köra mindre bil, spara på el och vatten hemma och minska på inköpen borde rimligtvis ge mer pengar över. Det är värt att undersöka närmare!

Om du vill kolla hur dina pengar används av din bank kan du också gå in på Fair Finance Guide. De har färdigskrivna mail som du lätt kan använda om du vill påverka din bank.