Plötsligt fick de flesta människor ett nytt stort hot att förhålla sig till – Coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19. Det har förstås påverkat även familjen. Vi har blivit en fler, då flickvännen bor hos oss och båda tonåringarna har distansundervisning. Även mamman och pappan har varit hemma mer, på grund både av symptom och färre uppdrag till följd av smittrisken. Småbröderna har fortsatt gå i skolan, men stannat hemma någon vecka var på grund av förkylningssymptom. Mamman känner sig mycket tacksam över att vi inte har drabbats värre!
Coronavirusets effekter är omfattande. Människor dör och många är rädda. Vårdpersonal går på knäna och vädjar till oss andra att vara försiktiga. Väldigt många sitter instängda i hemkarantän världen över. Den globala ekonomin krymper och det blir tydligt att samhället inte är förberett för den här typen av kriser.
Moder Jord mår samtidigt bättre än på länge, då luftföroreningarna minskat tack vare att samhällena bromsar in. Här har vi kanske en oväntad möjlighet att påbörja omställningen till ett mer hållbart samhälle. Inte så att krisläget ska bli det nya normala, men kanske kan vi välja lite smartare lösningar framöver?
För mammans del har krisen exempelvis inneburit att utforska nya sätt att jobba med de grupper hon träffar – via videolänk. Det är fler än mamman som provat detta sätt att träffas, vilket förstås innebär färre resor. Det är förmodligen en omställning som snabbats på genom Coronakrisen. Samtidigt är det förstås många som inte kan distansarbeta – att kunna göra det är också något att vara tacksam över!
Mamman funderar också mer över detta med downshifting som vi skrivit om tidigare. Att leva enklare, med lägre inkomster och minskade utgifter. Helst skulle mamman vilja jobba mer hemifrån, så videosamtal är förhoppningsvis en del av lösningen!
Pappan för sin del drömmer mest om att kunna gå tillbaka och jobba som vanligt. Vi är olika – och tur är väl det!