Coronakrisen

Plötsligt fick de flesta människor ett nytt stort hot att förhålla sig till – Coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19. Det har förstås påverkat även familjen. Vi har blivit en fler, då flickvännen bor hos oss och båda tonåringarna har distansundervisning. Även mamman och pappan har varit hemma mer, på grund både av symptom och färre uppdrag till följd av smittrisken. Småbröderna har fortsatt gå i skolan, men stannat hemma någon vecka var på grund av förkylningssymptom. Mamman känner sig mycket tacksam över att vi inte har drabbats värre!

Coronavirusets effekter är omfattande. Människor dör och många är rädda. Vårdpersonal går på knäna och vädjar till oss andra att vara försiktiga. Väldigt många sitter instängda i hemkarantän världen över. Den globala ekonomin krymper och det blir tydligt att samhället inte är förberett för den här typen av kriser.

Moder Jord mår samtidigt bättre än på länge, då luftföroreningarna minskat tack vare att samhällena bromsar in. Här har vi kanske en oväntad möjlighet att påbörja omställningen till ett mer hållbart samhälle. Inte så att krisläget ska bli det nya normala, men kanske kan vi välja lite smartare lösningar framöver?

När alla är hemma behövs tydliga signaler om att inte störa varandra 🙂

För mammans del har krisen exempelvis inneburit att utforska nya sätt att jobba med de grupper hon träffar – via videolänk. Det är fler än mamman som provat detta sätt att träffas, vilket förstås innebär färre resor. Det är förmodligen en omställning som snabbats på genom Coronakrisen. Samtidigt är det förstås många som inte kan distansarbeta – att kunna göra det är också något att vara tacksam över!

Skype, Teams och Zoom är tre olika plattformar för videosamtal.

Mamman funderar också mer över detta med downshifting som vi skrivit om tidigare. Att leva enklare, med lägre inkomster och minskade utgifter. Helst skulle mamman vilja jobba mer hemifrån, så videosamtal är förhoppningsvis en del av lösningen!

Pappan för sin del drömmer mest om att kunna gå tillbaka och jobba som vanligt. Vi är olika – och tur är väl det!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Ren och snygg

Inlägget innehåller reklam i form av sponsrade annonslänkar till Jordklok.

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Kokosolja – så mångsidig!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

KaliFlower Organics hand- och fotsalva

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan “allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

24. GOD JUL

Detta är det sista inlägget i vår adventskalender för i år. Vi har skaffat oss många nya vanor som vi är stolta över och vi hoppas att några av dem inspirerar dig. Här har vi gjort en lista på alla de nya vanor vi berättat om under advent.

  1. Acceptera begränsade resurser – butiken
  2. Handla hållbara gåvor – butiken
  3. Odla egen mat – biffen
  4. Ät mer vegansk mat – biffen
  5. Demonstrera! – budbäraren
  6. Påverka och visa vägen – budbäraren
  7. Handla i andra hand – butiken
  8. Investera el-smart – bilen, börsen och bostaden
  9. Brygg drycken själv – butiken
  10. Var vän med grannarna – bilen, bostaden och butiken
  11. Åk mer kommunalt – bilen
  12. Dra maten – bilen
  13. Ibland känns det mörkt – utmaningar på vägen
  14. Gör mer själv – butiken
  15. Släck ljuset, spara el – bostaden och butiken
  16. Gå till bibblan – butiken
  17. Plastpåse-banta – butiken
  18. Vårda, laga och fixa till – butiken
  19. Bli medveten – bilen, bostaden och butiken
  20. Ren hygien – butiken
  21. Fyll tunnan – bostaden
  22. Lev hållbart – bostaden och butiken
  23. Ät upp maten – biffen

Det blev ju faktiskt en hel del, även om några går in i varandra. Tolv inlägg handlar om butiken, i Världnaturfondens kategorisering, vilket inte är så överraskande då mamman har fått syn på att det är ett område där hon behöver bättra sig. Sex inlägg handlar om bostaden, där vi jobbat en hel del för att hitta smartare lösningar. Fem inlägg handlar om bilen, där vardagsresorna är det område där vi förbättrat oss mest. Tre inlägg handlar om biffen, som redan var ganska bra men alltid kan bli bättre! Två inlägg handlar om budbäraren, kategorin som mamman har lagt till själv, då det är viktigt att även försöka påverka på samhällsnivå i klimatfrågan. Ett inlägg nämner börsen, vilket fortfarande är lite av en blind fläck för mamman. Ett förbättringsområde för nästa år! Och att 12+6+5+3+2+1 blir fler än 23 beror förstås på att en del inlägg handlar om flera kategorier!

Nu tar vi jul och öppnar våra klappar! Återkommer om hur hållbara de blev 🙂

God Jul!

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som “skinka”, “korv” och “köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Vegetariskt julbord

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: “Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte “blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för “Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

20. Ren hygien

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

Nya vanor som vi inte skrivit så mycket om på bloggen är att mamman har försökt byta ut rengöringsprodukter mot mer miljövänliga och klimatsmarta sådana. Tanken är både att minska mängden kemikalier och mängden plastflaskor.

Mamman tvättar håret med bikarbonat och vatten, sen i april i år. En matsked bikarbonat i en deciliter hett vatten blir ett bra schampoo. Det löddrar inte, men rent blir det. Mellanbror använder bara den hårdtvål från Malin i Ratan som mamman köpt, till hud och hår. Vi har hårdtvålar vid handfaten, men också pumpar med såpvatten till handtvätt. Det är nämligen olika vad familjens medlemmar står ut med. Vid NPF-diagnoser kan en bli känslig för sådant som konsistensen, doften och känslan av olika produkter.

Städa går också bra med såpa och bikarbonat. Tvätten luktar inte surt när mamman har i en tesked bikarbonat i tvättmedlet. Här är ett område där storebror inte alls håller med mamman – han vill ha hårt parfymerad tvätt för att tro att den är ren…

Bikarbonat är för övrigt ett rent undermedel, så mamman har beställt hem ett helt kilo från Jordklok eftersom det inte är något som blir gammalt.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering. Vinsten är att minska mängden hygienprodukter vi köper hem och att både förpacknings- och kemikaliebanta.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.