Gotlandssemester – utan bil

Hela familjen tog buss och pendel till Gotlandsfärjan i Nynäshamn för en veckas sol, bad och sevärdheter. Att resa till Gotland är nästan som att resa utomlands! Så otroligt vackert ljus – det påminde mamman om Galápagos där mamman var för länge sedan.

Tofta söder om Visby

Vi hyrde en stuga av Gotlandstugor (med bara ett s när du söker på nätet!) i Tofta en vecka. Dit går utmärkt att ta sig med en halvtimmes bussresa från busstorget i Visby. Det är en trevlig familjeägd liten stugby om sex stugor, med vänliga värdfolket Anne och Lennart, som engagerar sig på en alldeles lagom nivå. De hade solceller på stugan, välorganiserad sopsortering och erbjuder möjlighet att hyra både lakan och handdukar – vilket är praktiskt när vid resa utan bil. Vi rekommenderar dem varmt!

Stuga 3 som familjen hyrde och vårt värdpar.
Dag vid tröskverket

Omgivningarna runt stugan bjöd på mer än vi trodde vid första åsynen. Den härliga stranden vid Tofta bad, förstås. Vid stora campingen fanns också en liten mataffär för det viktigaste. Vi hittade också Minimalen, ett litet rart krukmakeri strax söder om oss längs vägen och besökte Toftalagrets välorganiserade antikvitets- och fyndmarknad (finns på Facebook och Instagram). En höjdpunkt var Krokstäde tröskvandring; galleri, café, loppmarknad och gårdshandel i ett. Där mötte vi den mycket trevlig ägaren, en äldre herre vid namn Dag Björkqvist. Han visade oss ett fascinerande gammalt tröskverk och rummet där oxarna förr gått sin tröskvandring är nu ett åttkantigt café.

Vi gjorde förstås även utflykter. Småbröderna hade aldrig varit på Gotland tidigare, så de måste ju se Visby med rosor och ruiner, raukar och Lummelundagrottan! Vi tog lokalbussar på alla utflykter – sammanlagt för vår Gotlandsvecka betalade vi 1 250 kr för fem personers resor.

En dag besökte vi Visby, med det intressanta Gotlands Museum. Mellanbror konstaterade att det var givande med det fördjupade fokuset på en specifik plats och dess historia. Vi åt gott på Brödernas strax bredvid och vandrade sedan längs ringmuren och in i de fantasieggande kyrkoruinerna, innan det var dags för bussen hem.

Vackra Visby

En heldag spenderade vi med att åka tvärs över ön till Ljugarn och Folhammars raukfält. Resan enkel väg tog cirka en och en halv timma med buss, inklusive ett bussbyte. På ditvägen åkte vi söderut via Hemse och hem åkte vi över Roma, så vi fick se en del av södra Gotland. Tyvärr missade vi de små museerna vid Ljugarns hamn, vi var där innan de öppnade och efter stängning… Däremot hittade vi in i ett annat litet museum över fiskeläget Vitvär och vi fick oss ett uppfriskande dopp på stranden. I Ljugarn åt vi på Bruna dörren, ett avslappnat ställe med inredning som också gav mamman sydamerikanska vibbar. Maten var god och vi skulle gärna återvända dit.

Vi hann också med att leta fossiler
vid Ljugarns hamn.

Vi valde Ljugarn för att Folhammar verkade vara det mest bussnära raukfältet och det var en fullträff – både för att Ljugarn bjöd på en hel del annat och för att raukarna verkligen var fina! På en plats påminde naturen om klipporna av lava på Kanarieöarna. Det tog oss ungefär en halvtimme från Ljugarn till raukarna.

Folhammars raukfält

En halvdag spenderade vi i och vid Lummelundagrottorna. Vi gick två vandringar en i ljus först och sen mörkerturen. Detta för att NPF-säkra då vi trodde (och hade rätt i!) att mörkerturen var bäst, men gissade (och hade nog rätt i) att det skulle vara en roligare, mer avslappnad upplevelse om alla hade sett grottorna först. Vid grottorna åt vi goda matvåfflor på caféet. Det var ett streck i planeringen att inget av matställena serverade mat just den tiden vi var där på eftermiddagen. Vi passade även på att besöka det lilla vattenhjulsmuseet som faktiskt var värt den lilla entréavgiften för dem som är intresserade av svensk brukshistoria.

Inifrån grottan – Ymers hörntand. Vattenhjulet och ett par av de kvarnhjul det drev.
Appen

Gotland är som många förstås redan vet, väl värt ett besök. Vi upplevde att det fungerade jättebra utan bil, även om det som alltid kräver lite mer planering. Mamman hade laddat ner Gotlands kollektivtrafiks app i mobilen, för aktuella tidtabeller. Det gick utmärkt att betala resan för hela familjen med ett betalkort vid påstigningen på bussen.

Skånesemester – och oron för havet

Vi väljer ett alltmer bilfritt liv för att maximera vår koldioxidbantning, så i år åkte mamman och småbröderna tåg till Skåne dit vi var inbjudna till en annan familjs sommarhus i Höllviken. Tyvärr blev tåget tre timmar försenat på grund av ett (eller möjligen två) elfel som hade med värmen att göra… Då tänkte mamman att det var tur att vi åkte tåg som inte släpper ut ännu mer växthusgaser! Även bussen mellan Malmö och Höllviken, som brukar ta 30 minuter blev försenad, på grund av vägarbete. Så resan tog fyra timmar mer än den skulle ha gjort och vi var ganska trötta när vi äntligen kom fram!

Som tur var kom vi fram till en fantastisk semesterort med långa vita sandstränder och till synes oändligt hav – en plats att samla krafter. Vilka pärlor det finns i Sverige!

Höllviken – med sina typiska strandhytter och små växter

Vi vuxna noterade att Vällinge kommun (där Höllviken ligger) bygger nya områden med tanke på framtida översvämningar. De hade gräs och grusavvattning (i stället för asfalt på parkeringen) och planterade träd. Skanör-Falsterbo är bland de områden där havsnivåhöjningen kommer att märkas i Sverige. Vellinge kommun satsar på att skapa skydd mot höga havsnivåer. Hos SMHI finns mycket information om de olika prognoserna för havsnivåhöjningen och hur de kan påverka Sveriges kuster framöver.

En halvdag ägnade vi åt mer kulturella aktiviteter som besök på Foteviken. Foteviken är ett fint utomhusmuseum som visar hur ett samhälle kan ha sett ut på vikingatiden. Veckan vi var där hade de vikingamarknad så hela byn sjöd av aktivitet! Foteviken är ett utflyktstips som rekommenderas varmt för alla historieintresserade – åk till busshållplats Höllviken Östra Halörsvägen. Därifrån tog det en knapp kvart att gå.

Fotevikens vikingamuseum

Att åka på tågsemester innebar för vår del att åka buss + tunnelbana + tåg + buss + (buss) och tvärt om på hemresan. Sista bussen är i parentes för den missade vi på resan dit. Hemresan gick smidigare än resan dit – endast 30 minuters försening av tåget på grund av ett växelfel. Det var också svalare väder. Småbröderna och mamman åker gärna tåg på äventyr igen!

Malmö station och vårt tåg

Skidsemester

Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: ”bästa sportlovet” enligt alla bröderna!

Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?

Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.

Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.

Härlig tur med hundsläde!

En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.

Hur klimatvänlig var vår semester?

Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Bild från Branäs kartfolder om återvinning av sopor.
Ur Branäs broschyr över området.

Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).

Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.

Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.

Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

12. Dra maten

En ny vana som faktiskt hållit i sig mot alla odds är att handla med hjälp av en dramaten-kärra och åka buss eller promenera. Mot alla odds för att det är lite slitigt (tungt att lyfta på och av bussen) och att mamman känner sig 30 år äldre när hon använder kärran… En får inte vara fåfäng när en vill rädda världen!

Dramaten väntar på bussen tillsammans med shoppingkassen som alltid är med i mammans väska.

Dramaten-kärran var arvegods från mormor, som inte längre hade användning för den. Mamman har använt den ganska ofta till veckohandlingen, i synnerhet under sommarledigheten. Under hösten har mamman ibland passat på att storhandla efter jobbet de dagar hon har kört bil. Att planera på det viset är tips 205 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Anledningen är att det är de korta bilresorna som släpper ut mest koldioxid.

Den här nya vanan riktar också in sig mest på Bilen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska de korta bilresorna som egentligen är helt onödiga många gånger!

11. Åk mer kommunalt

Det vi föräldrar kanske har lyckats allra bäst med under året är att ställa om våra vardagsresor. Numera åker både mamman och pappan buss till jobbet de allra flesta dagarna. Vi kör fortfarande bil en del i privata sammanhang – på semestern, för att hjälpa äldre släktingar och för att frakta större saker. Mamman försöker planera så att flera ärenden kan utföras samtidigt när vi tar bilen.

Att åka kommunalt kräver lite mer koll på morgonen så att bussen inte åker ifrån oss och lite mer planering för att pussla ihop resan. Vi bor så att det nästan alltid krävs mer än ett färdmedel för att komma fram. Pappan åker två olika bussar till jobbet, mamman kan ha upp till tre byten. En buss rymmer nära 100 passagerare, vilket kortar bilköerna kraftigt. I synnerhet som det motsvarar nära ett hundra bilar! Att åka kommunalt är tips 211 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Jämfört med samma period år 2018 har mammans bil rullat 2/3 (64%) av milen i år och minskat koldioxidutsläppen med över 600 kg! Båda föräldrarna har försökt tänka på att köra miljövänligt när vi har kört bil och vi försöker använda motorvärmaren vi installerade i vintras. Mammans bil har en mätare som visar hur mycket bensin varje resa dragit i snitt, samt hur mycket bilen drar i snitt. Den hjälper oss att köra mjukare eftersom det faktiskt ger utslag på mätaren. Det syns även på den när det är kallare ute, då bilen drar mer bensin.

Ecodriving är tips 218 i årsboken och går ut på att köra långsammare, följa trafikrytmen och hålla jämn hastighet samt att undvika plötsliga inbromsningar eller omkörningar som innebär att du behöver gasa på. ”Om alla trafikanter håller laglig hastighet minskar utsläppen med 700 000 ton per år”, skriver Trafikverket i en intressant folder på temat hastighet och miljö.

Vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. För att minska påfrestningarna på klimatet behöver vi minska våra resor generellt och i synnerhet dem som drivs av fossila bränslen. Den här nya vanan som vi lyckats med riktar sig främst mot området Bilen i Världnaturfondens kategorisering.

10. Var vän med grannarna

Det är nog inget vi kan säga är en ny vana för någon i familjen att vara vänskaplig mot grannarna. Däremot har vi nog utvecklat utbytet mellan oss och grannarna lite mer i år. Mamman skapade ju en grupp på Facebook för att samla miljövänner i området som resulterade i ett möte för att rädda bin. Mamman har också gjort fynd via områdets köp- och säljgrupp. Dessutom har vi fått och lånat saker av goda grannar, bland annat en hel hink med vindruvor!

Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De skriver att det både är lättare att söka hjälp om något händer och att låna eller dela saker med varandra när vi känner våra grannar.

Den här vanan handlar om flera områden, då nätverk människor emellan både innebär att vi påverkar varandras åsikter, kan minska behovet av butiken då vi lånar och byter med varandra, påverkar oss i valen gällande investeringar i bostaden (vi och närmsta grannen har t.ex. solceller på taket) och även kan göra oss mindre beroende av bilen, då vi kan ordna samåkning, bildelande och liknande. Läs mer om vad du kan göra för klimatet i Världsnaturfondens artikel.

Grann-granar

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att ”klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Det kostar på…

Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁

I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.

Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…

Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.