Havet tystnar allt mer

Mamman har äntligen läst Isabella Lövins bok Tyst Hav – Jakten på den sista matfisken, från 2008, som stått i bokhylla många år. Det var skrämmande och sorglig läsning…

Vi kanske alla har en romantisk bild av fiskaren som stävar ut innan gryningen i sin lilla båt och genom hårt och ärligt arbete hämtar hem dagens fångst? Den bilden har sålts in hårt till politiker och andra som velat värna näringen – trots att fiskeflottan har genomgått en teknisk utveckling som gör att fisket ser helt annorlunda ut än för mindre än 100 år sen.

Isabella Lövin beskriver hur vår oförmåga att ta in det vi inte kan se, som exempelvis livet som finns under havsytan, leder till att vi under en längre tid har överutnyttjat havets resurser och fiskat ut matfisken. Ett allt för tätt band mellan fiskerinäringen och beslutsfattarna, har omvandlat forskarna från oberoende rådgivare till ”motståndarna i debatten” vilkas rekommendationer om till exempel fiskekvoter därigenom omvandlats till en förhandlingsfråga mellan två parter. Torskbeståndet kollapsade i början av 90-talet på grund av överfiske utanför Kanadas Cape Cod, döpt efter den otroliga rikedomen på just torsk. Alla tecken på samma utveckling syns i Östersjön, ändå tilläts kvoter som fiskarna inte ens kunde fylla. Nu på 20-talet har vi äntligen ett tillfälligt stopp för torskfiske. Frågan är om vi kan hoppas på att det varar tillräckligt länge för att beståndet ska kunna återhämta sig? Torsken är viktig för hela Östersjöns ekosystem.

Marina reservat där fiske inte tillåts har visat sig vara ett fantastiskt sätt att säkra återväxten av det marina livet. Exempel finns runt om i världen. I Svenska reservat tillåts ändå fiske, vilket ju uppenbart motverkar syftet.

Utvecklingen av bottentrålar gör att haven dammsugs på liv samtidigt som havsbotten rivs upp. De fiskar som inte är önskvärda slängs tillbaka till döden i havet. Samtidigt finns det metoder som mycket bättre urskiljer den fisk som önskas, exempelvis nät med anpassade maskor. Bottentrålning borde totalförbjudas, tycker mamman! I boken beskrivs hur EU-stöd har lett till allt större fiskeflottor med allt bättre redskap som genom orättfärdigt framförhandlade avtal dammsuger världshaven på matfisk. De stora europeiska fiskeflottorna gör att mindre länders kustbefolkning inte längre får samma fångst som förr och därmed får svårt att överleva.

För information om vilken fisk som bedöms vara hållbar att konsumera se WWF:s fiskguide. Den uppdateras när det kommer nya rön.

Dagens politiska diskussioner om vår tids viktigaste ödesfråga påminner starkt om det Isabella Lövin beskriver, hur debattformatet omvandlar klimatforskarna till enda sidan av en spelplan med vilka tyckare som helst på andra sidan. Kommer vi någonsin lära oss att lyssna på forskarna?

Liten matträdgård – med bär

Det finns ett begrepp som heter Skogsträdgård eller matträdgård som mamman är intresserad av. Vår trädgård är väldigt liten, men mamman tränger i så mycket det bara går av ätbara saker. Nu i juli går där att hitta mycket gott att stoppa i munnen: smultron (några röda, mest vita i år), hallon, vinbär och jordgubbar.

Rikedom i bär

För något år sedan eller två planterade mamman en buske i trädgården, som är den nya favoriten. Det är en bärhäggmispel Amelanchier alnifolia Honeywood. I år gladde den familjen med vackra vita blommor i slutet av maj och nu har den börjat bjuda på riktigt goda bär – de smakar fruktigt och lite ”grönsakigt” på samma gång, åt blåbärshållet. På hösten får den vacker höstskrud. Just nu är busken knappa metern hög men den ska kunna bli upp till fem meter!

Bärhäggmispel
Bok om skogsträdgårdsodling

Att odla så mycket som möjligt – och då inte bara bär förstås – är en del i att klimatpreppa. Dels är det en poäng att lära sig odla sin egen mat, men även andra träd och buskar är värdefulla. Naturen är bäst på att binda koldioxid – växter andas ju in det som vi andas syre – och mycket växtlighet sänker temperaturen. Tänk på hur svalt det är i en djup skog även en varm sommardag. Växtytor suger också bättre upp överflödigt regnvatten vid plötsliga skyfall. Mamman tycker att vi har alldeles för mycket hårdgjorda ytor i världen! Vill du veta mer om skogsträdgårdar finns det både en Facebook-grupp, en stor bok av Philipp Weiss och Anneli Sjöberg och en spännande blogg att utforska!

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren.
Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

Bästa bönorna

Mamman har tidigare skrivit om Eat Lancet och deras förslag till en klimatsmart diet i inlägget Klimatsmart mat. Där framkom att vi bör äta 75 g bönor eller ärtor per dag, eller ett drygt halvkilo baljväxter per vecka. Som så ofta kan mamman konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för oss!

Mamman läste för en tid sedan boken Låt bönor förändra ditt liv av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson. Den handlar mycket om att bönor kan påverka blodsockret för diabetiker och de hävdar att bönor till varje måltid kan hjälpa oss att nå vår idealvikt. De förklarar hur tarmfloran påverkas av vad vi äter och att den resistenta stärkelsen i bönor har en positiv effekt. Trots att boken har ett nästan missionerande tilltal, så tycker mamman att den är värd att läsa (låna den på biblioteket!).

Mamman är mest förtjust i kikärtor, svarta bönor och bondbönor. Linser (både röda och gröna) är goda och gröna ärtor och sockerärtor är gott. Både ärtor, svarta bönor och bondbönor går dessutom att odla själv!

När bönorna är blötlagda och kokade går det att äta dem kalla, i sallad exempelvis. Mamman brukar hälla lite olivolja på kikärtorna, salta och pressa en vitlöksklyfta över. Det blir faktiskt väldigt gott! Av kikärtor är det också enkelt att göra hummus. Linssoppa finns det ju mängder av goda recept på och soppa är en av våra vardagsfavoriter. Storebror gör en väldigt matig Sydamerikansk variant med både potatis, ris och gröna linser i.

Svarta bönor är perfekt om du har exempelvis ris eller couscous över – stek gul lök, ris/couscous och tillsätt svarta bönor efter en stund. Krydda efter smak – mamman gillar curry till detta. Det är dessutom klimatsmart att ta vara på rester! Läs mer om restmat i inlägget Man tager vad man haver…

Det finns ju en mångfald bönor, så prova dig fram till egna favoriter. Familjen gillar verkligen inte alla sorter!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Hur hållbar var vår jul?

Det är en svår fråga att besvara! Vi har försökt tänka mer på hållbarhet än tidigare, men inte lyckats hela vägen fram.

Familjen firade jul i hemmet, det är relativt hållbart. Vi fick besök av en annan familj som åkte gasdriven bil hit. Vi var många och vi eldade i kaminen, så vi sparade en del på elbehovet för uppvärmning just på julafton!

Vår vackra kungsgran från Smålandsgran

Julgranen blev en ekologisk kungsgran från Smålandsgran (vi fick inte den gran vi beställt, men väldigt vacker var den vi fick). Julbordet var som vanligt vegetariskt, med ost som den mest växthusgaskrävande ingrediensen. Efter julbordet har vi så sakteliga tuggat oss igenom resterna av julbordet i olika former, så inga matrester har kastats.

Julklapparna var inslagna i delvis återanvändbara tygkassar och delvis i julklappspapper. Pappret för att det var en del stora och en del hårda paket – och påsarna räckte inte riktigt hela vägen.

Vi kunde ha köpt färre julklappar, men de vi har skaffat har haft lite mer tanke bakom än tidigare år. Framför allt var tanken att bara ge bort sånt som uppskattas och kommer till användning.

Hur hållbara gåvor har vi då givit?

Mamman har handlat en del julklappar på second hand. Bästa begagnatköpet var till storebror: en Iphone från Swappie (en affär som vi kan rekommendera! Snabb leverans och fin kartong till telefonen). Mamman hittade även ett par böcker, en till isbjörnsgose till isbjörnstokiga lillebror och lite kläder till mellanbror på second handaffären. Pappan fick också en bok därifrån, men tyvärr var det en han redan hade! Småbröderna fick även ett gäng Skylanders-figurer som vi köpte förra sommaren av en granne.

Mamman försökte när det gällde nyköpta gåvor att tänka klokt och inte köpa skräpsaker ”bara för att fylla ut lite”. Det blev en yxa till pappan, tillverkad i Gränsfors bruk i Sverige med 20 års garanti. Familjen behöver en yxa för att klyva ved till kaminen, då det ibland finns gratis stockar att hämta i området. Mellanbror fick Skogen, ett nytt brädspel, dels för att mamman vill uppmuntra aktiviteter utan skärm och dels för att spelet lär oss mer om skogens ekosystem. Lillebror fick WWF:s jättefina fotoårsbok Bortom isbjörnens rike, som gick att köpa i samband med ett års medlemsskap i WWF. Boken hoppas mamman inspirerar lillebror ännu mer till att värna miljö och klimat.

Mellanbror fick även en egen röd vetekudde från Terrible Twins, fylld med ekologisk vete och sydd av närproducerat lin. Den hittade mamman på Jordklok samtidigt som hon köpte ljusbringarna. Eftersom vi försöker hålla temperaturen nere i huset är vetevärmare till sängarna en god investering – nu har alla varsin utom pappan.

Småbröderna fick slutligen några nyköpta byxor var, för de sliter så på just byxorna, och mellanbror fick även ett par nya pyjamasar. Han konstaterade att de kommer gå i arv till lillebror sen 🙂 Mamman valde kläder märkta sustainable cotton i hopp om att inte bidra till bomullsodlingar som förstör jorden.

Pappan fick även en hemmabryggerisats för öl, då det var högst upp på önskelistan. Mamman sökte via Blocket först, men det fanns inget till salu i närheten de gånger mamman tittade. Mamman tänkte att bryggerisatsen går att använda om och om igen plus att det går i självhushållningens tecken. Lillebror fick eget julrött garn och stickor i samma anda, då han sagt att han vill lära sig sticka. Det vill mamman verkligen uppmuntra!

Mamman själv fick en efterlängtad bok (direkt från författarinnan Mariana Mattsson), fler strumpor som hon behövde och alpackagarn för att mamman vill försöka sticka en tröja. Läsning och stickning är ju klimatsmarta sysslor. Strumpor är svårt att laga snyggt så det köper mamman nya när de gamla tagit slut.

Ängel

Lillebror fick också en isbjörnsreflex, för reflexer kan ingen ha för många i vintermörkret! Slutligen fick lillebror två tomteluvor (den ena begagnad) som han hett önskat sig till sig själv och sin gosehund och mellanbror fick en kalender för 2020 med världens underverk. Pappan fick lite påfyllning på whiskyförrådet och mamman en färgglad dagbok inköpt i sista minuten, så den var inte alls särskilt klimatsmart medger pappan.

Storebror fick pengar att köpa sånt han behöver och vill ha. Kanske lite trist, men mer klimatsmart än presenter som inte uppskattas!

Tyvärr säger väl egentligen den här bilden från Facebook allt som behöver sägas om vårt julfirande…

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Vegetariskt julbord

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

4. Ät mer vegansk mat

Enligt boken God Jul- från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.

Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.

Fryst riven ost.

Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är ”slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.

Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.

3. Odla egen mat

Mamman har en bok som heter God Jul!- från midvinterblot till Kalle Anka skriven av Lena Kättström Höök. Den beskriver svenska jultraditioner från förr. Där framgår att planeringen inför jul började redan på sommaren, när skörden togs till vara och grisen göddes. Hasselnötter var en sådan sak som plockades med tanke på julen. Nötter, äpplen och marsipan ingick på julgottebordet.

Att odla eget mat i trädgården är tips 304 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv och att skapa mer odlingsyta är tips 308. Generellt har mamman med hjälp av familjen i år varit noggrann med att tillvarata allt ätbart som växer i trädgården. Att odla det familjen äter och att samplantera är tips 309-310 i årsboken. Vi har skrivit om odlingarna i flera inlägg tidigare, bland andra Odla eget på liten yta, Ta tillvara skörden och Ringblommor – trädgårdens guld.

Familjen har en liten hassel i ett hörn av trädgården och i år har den givit några nötter som mamman samlat ihop och sparat – kanske blir det en liten julspecial? Det är tips 305 i årsboken att satsa på perenna ätbara växter/grönsaker.

Mamman har en småkakefavorit med hasselnötter och russin som passar till jul.

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och många av oss behöver även äta mindre mängder mat.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Te, tesil och kopp

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.