Hur gick maj?

Vi börjar med bostaden. Under maj har vi köpt 816 kWh, sålt 461 kWh solel och själva använt ytterligare 523 kWh solel. Det innebär en total elförbrukning på 1.339 kWh under maj och motsvarar ungefär 174 kg koldioxidutsläpp (29 kg/person). Förra året hamnade vi på 1.329 kWh under maj, så det är ju relativt stadigt. Vi har förbrukat 19 m3 vatten under maj eller motsvarande 107 liter per person och dag. Mer långa duschar från tonåringarnas sida, är den snabba analysen.

Vi har kört sammanlagt 632 km med bilen under maj, motsvarande 73 kg CO2. Det är en halvering av snittet för de tre föregående årens majmånader (1.248 km). Pappan åker numera buss till jobbet igen, eftersom han är vaccinerad. Mamman jobbar mest hemifrån fortfarande. Den största förändringen gällande bil är att familjen håller på och byter till en mindre bilmodell. Den kommer vara bensindriven, då den är tänkt som övningskörningsbil för storebror och därför behöver manuell växel. Förhoppningen är dock att den inte kommer dra mer bensin än vår nuvarande (runt halvlitern milen). Vi har börjat komma igång med cyklandet och mamman nämnde cykelvagn för pappan här om dagen. Det är ju en rätt stor omställning, så vi får se när det blir av…

Blommande äppelträd

I maj har familjen firat två födelsedagar och varit mycket utomhus i närområdet. Våren är en härlig årstid och det finns alltid mycket att upptäcka! Runt vårt äppelträd har det varit en väldig aktivitet från bin och humlor under soliga dagar – hopppas det ger många äpplen i år!

Biffen och butiken är svåra att räkna på den här månaden, då pappan gjort flest inköp. Totalt sett har vi lagt i princip samma summa som i april, så mamman räknar för enkelhetens om utsläppen utifrån pengarna vilket för maj blir cirka 488 kg koldioxid totalt.

Börsen är som sagt lite uppdaterad sen i april och mamman har kontakt med en ny storbank för våra bankaffärer, som ligger bättre till vad gäller utsläpp och flera andra viktiga parametrar. Bankmöte är bokat. Dock tar det ett år innan vi kan flytta våra bostadslån, som känns som ytterligare en stor faktor för utsläpp (ger banken pengar som de kan investera i saker familjen inte väljer…). Mamman är också med i några Facebook-grupper kring att downshifta, det vill säga hushålla bättre, leva på mindre och få ett mer hållbart liv. Det inspirerar till ett annat tänk kring pengar och tid. Nu när sommarledigheten står för dörren planerar mamman att ägna tid åt att läsa mer om samhälle och klimatfrågor.

Ovanstående koldioxidutsläpp blir ”bara” 735 kg. Mamman vet dock att det inte är hela bilden, då tonåringarna handlar en väldigt massa saker och mat själva och vi inte heller har hela bilden gällande vår egen konsumtion. Svalna vill inte samarbeta med mamman idag, så vi får se om det blir en uppdatering med deras siffror senare.

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren.
Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

Jevons paradox

Rubriken syftar på ett intressant fenomen som har stor betydelse för klimatfrågan. Jevons paradox tillskrivs enligt Wikipedia ekonomen William Stanley Jevons, som redan 1865 upptäckte att teknologiska förbättringar som ökade effektiviteten vid användningen av kol samtidigt ledde till en ökad användning av kol. Hans slutsats var att energisnålare teknik inte automatiskt ledde till minskad förbrukning.

Effektivitet möjliggör tillväxt, ny teknologi gör att vi kan producera mer från en given resurs. Det här är hemligheten bakom industriell kapitalism och tillväxt. Paradoxen är att vi föreställer oss att ju effektivare vi blir desto mindre av resursen kommer vi att förbruka, vilket stämmer i liten skala, som privatpersoner. Det motsatta sker dock på samhällsnivå. (Recilience.org)

Jevons paradox syns även när det gäller exempelvis utbyggnad av vägar för att förbättra framkomligheten. Ju bredare vägar, desto mer trafik. För klimatets skull bör alla motorvägsprojekt som syftar till att ”öka framkomligheten” därför läggas ner.

Jevons paradox är skälet till att inte känna någon överdriven optimism när det gäller att klimatet ska räddas av teknologisk utveckling. Som det ser ut nu behöver vi hitta sätt att ta bort koldioxid från atmosfären och behöver därför uppfinna bra teknik för att göra det. Problemet är bara att vi samtidigt måste se till att förbjuda nya utsläpp.

Vi måste förhålla oss till att ALLA resurser på jorden är ändliga. Det innebär som mamman ser det att vi måste hitta hållbara sätt att leva inom planetens gränser. I vår del av världen innebär det att omvärdera vår syn på livets goda, på levnadsstandard och livskvalitet. Vi måste begränsa oss för vår överlevnads skull.

Att vandra

Mamman läste nyligen boken Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson. Det är inte alls en bok som handlar om klimatet, utan om att vandra Camino de Santiago och hitta sig själv.

I boken beskrivs hur Emma genom att ge sig iväg på vandring får nya perspektiv på sitt liv. Hon har varit inne i karriärssnurren och letat efter kärleken, men tappat energin. Under vandringen möter hon flera personer som ger olika typer av erfarenheter och kloka ord till henne. Emma kämpar också med att läsa Eckhart Tolles Lev livet fullt ut – Din väg till andligt uppvaknande under sin vandring. Hon kommer inte särskilt långt i boken och kämpar med att begripa vad han vill säga. Mamman tycker att den är väldigt svårläst, så hon förstår Emma! Poängen tycks dock vara medveten närvaro, fokus på varande. Författarinnan Camilla Davidsson skriver att hon själv också vandrade Camino de Santiago samma år som Emma, 2006.

Bild av pocketböcker av Davidsson och Coelho.
Två böcker om samma vandring med 20 års mellanrum..

Mamman har även läst Paolo Coelhos Pilgrimsresan om samma vandring, som han gjorde redan 1986. Det är hans första bok, skriven som ett resultat av vandringen. Det blev början på Coelhos andligt utforskande författarskap. Det verkar som att vandringen på Camino de Santiago kan vara en livsomvälvande erfarenhet.

Mamman ville skriva om dessa böcker, eftersom de dels berättar om en inbromsning av tempot i livet och dels drömmer familjen om att ge sig ut och vandra. Att vandra är ett klimatsmart sätt att semestra, som dessutom gynnar hälsan! Just nu i Coronatider är inte Caminon aktuell, utan snarare svenska vandringsleder.

Bild av skogsväg mellan granar.

Mamman hoppas ändå att det går utmärkt längre fram att ta sig till Camino de Santiago med tåg från Sverige och vandra för dem som är sugna! Och vem vet, det kanske kan bli ytterligare en bok om vandringen år 2026?

Städkvarten

Mamman sitter allt för mycket av sin lediga tid och scrollar på Facebook. En dag fick mamman faktiskt ett väldigt bra tips tack vare denna ovana. Det heter städkvart. Den har kanske inte en direkt koppling till klimatet, utan bara indirekt genom att ge mer tid över till engagemang!

Familjen äter middag eller kvällsmat tillsammans och direkt efter den börjar städkvarten. Vi har ett schema som vi följer på ett ungefär, för att hela huset ska bli städat på en vecka. Rutiner är bra vid NPF. En eller två tar hand om köket; ställer undan maten, fixar disken (det mesta i diskmaskinen på ekoprogram enligt årsbokens tips 54) , torkar bänkar och bord samt torkar av golvet med enbart trasa och vatten. De andra ägnar tid åt andra rum i huset – de större utrymmena dammas en dag och dammsugs nästa. Vi passar på att dammsuga datorernas hårddiskar, så flåsar de mindre och drar mindre el. Badrummen städas ordentligt en gång i veckan under ledning av en förälder. Vi använder bara miljömärkta rengöringsmedel (årsbokens tips 25). Uppgifterna är varierande och anpassas lite efter de yngre familjemedlemmarna, men tanken är att alla lär sig att göra allt. Det måste ju inte bli lika noga gjort varje gång!

För familjen har detta blivit ett stort lyft, då städningen alltid blev lidande tidigare. En kvart om dagen känns dock inte som någonting – och när vi är sex personer innebär det en och en halv timmes städning om dagen eller 7,5 timmar per vecka (vi tar ledigt på helgerna). Det är ungefär lika mycket tid som vi föräldrar brukade lägga på en städdag på helgen – och nu har vi den tiden fri till annat! Småbröderna påminner oss till och med om städkvarten – det är inte så dumt att känna att en hjälper till!

Skärmfri tid

Familjens digitaliserade och uppkopplade verklighet innebär ju att även småbröderna hänger mycket vid skärm: dator, Play Station och mobiler. Föräldrarna har infört skärmfri tid från kl. 19, för att deras hjärnor ska hinna varva ner inför sängdags. Dessutom tänker mamman att det är bra för klimatet om vi alla minskar mängden timmar framför skärmen lite.

Men vad gör en när en inte får kolla på en bildskärm?

Lillebror är kreativt lagd så han kan sysselsätta sig med att rita och att bygga lego eller plusplus. Mellanbror gillar att läsa böcker. Båda tycker om att spela brädspel, men då behöver oftast minst en till person delta för att det ska bli riktigt kul.

De har också hittat på en sorts dataspel på papper som de ibland har stort nöje av. De använder flera ritpapper allt eftersom historien utvecklar sig och det blir nästan som en serieteckning. Mamman ska inte ge sig på att försöka förklara alla detaljer, men spelet innehåller ”liv” och ”hälsa” och de turas om att göra drag för att slå ut varandra. Samtidigt är det ju kreativt och påverkbart på ett sätt som gör att de kan förhandla kring reglerna och överleva länge båda två, samtidigt som äventyret utvecklar sig.

Här om kvällen hade båda bröderna tråkigt och mamman plockade fram sin whiteboard, som inköptes för distansarbete men knappt använts. På den skrev vi en lista på alla saker som går att göra utan skärm, vilket förstås var väldigt bra. Men bäst var när småbröderna bad att få låna den och några pennor och sen hittade ett helt nytt sätt att spela sitt pappersdataspel på! Mer flexibelt och återanvändningbart – mer hållbart helt enkelt!

Bästa bönorna

Mamman har tidigare skrivit om Eat Lancet och deras förslag till en klimatsmart diet i inlägget Klimatsmart mat. Där framkom att vi bör äta 75 g bönor eller ärtor per dag, eller ett drygt halvkilo baljväxter per vecka. Som så ofta kan mamman konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för oss!

Mamman läste för en tid sedan boken Låt bönor förändra ditt liv av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson. Den handlar mycket om att bönor kan påverka blodsockret för diabetiker och de hävdar att bönor till varje måltid kan hjälpa oss att nå vår idealvikt. De förklarar hur tarmfloran påverkas av vad vi äter och att den resistenta stärkelsen i bönor har en positiv effekt. Trots att boken har ett nästan missionerande tilltal, så tycker mamman att den är värd att läsa (låna den på biblioteket!).

Mamman är mest förtjust i kikärtor, svarta bönor och bondbönor. Linser (både röda och gröna) är goda och gröna ärtor och sockerärtor är gott. Både ärtor, svarta bönor och bondbönor går dessutom att odla själv!

När bönorna är blötlagda och kokade går det att äta dem kalla, i sallad exempelvis. Mamman brukar hälla lite olivolja på kikärtorna, salta och pressa en vitlöksklyfta över. Det blir faktiskt väldigt gott! Av kikärtor är det också enkelt att göra hummus. Linssoppa finns det ju mängder av goda recept på och soppa är en av våra vardagsfavoriter. Storebror gör en väldigt matig Sydamerikansk variant med både potatis, ris och gröna linser i.

Svarta bönor är perfekt om du har exempelvis ris eller couscous över – stek gul lök, ris/couscous och tillsätt svarta bönor efter en stund. Krydda efter smak – mamman gillar curry till detta. Det är dessutom klimatsmart att ta vara på rester! Läs mer om restmat i inlägget Man tager vad man haver…

Det finns ju en mångfald bönor, så prova dig fram till egna favoriter. Familjen gillar verkligen inte alla sorter!

Fem månader sen sist

Plötsligt slutade mamman skriva… Det blev mycket med studier och Corona-virus och livet överhuvudtaget, så mamman tappade bloggandet, tyvärr. Nu gör mamman en försök att kraftsamla och återgå till bloggandet, eftersom det varit en hjälp i familjens klimatarbete.

En effekt av Corona är att mamman i princip bara jobbar över video medan pappan åker bil till jobbet varje dag. Det känns så där att skriva om – vi hade ju lyckats vänja oss av med bilkörandet!

Hur gör vi när vi ”misslyckas” med våra ambitioner och måste börja om?

Det är lätt att försöka hitta logiska förklaringar till sina val för att motverka den skaviga känslan som kallas kognitiv dissonans. Som att det ju ändå är rimligt att ta hänsyn till hälsan och undvika smitta genom att åka bil. Det håller ett tag – men inte på lång sikt. Varför inte?

  • Vår hälsa blir bättre om vi rör oss mer. Vi rör oss mer när vi åker kollektivt. Det räcker att kolla mobilens hälsoapp…
  • Klimatet påverkas negativt även när bilkörningen är för något gott ändamål. Vi har inte råd att släppa ut mer koldioxid. Klimatförändringarna kommer påverka vår hälsa negativt.

Det är fler vanor som kommit lite på skam under den här tiden. Vattenkonsumtionen har nog ökat genom fler långa duschar (fast det måste mamman kolla upp). Vi har konsumerat mer snask och godis – dåligt för både hälsa och klimat – men mindre av mycket annat. Vi har suttit otroligt mycket framför olika skärmar – mamman undrar hur elförbrukningen ser ut!

Det mamman också har funderat mycket på under den här tiden av halvisolering är hur budskapet om vad som krävs för att bromsa klimatkrisen ska nå ut. Inte ens i vår familj lyckas vi leva som vi ju vet att vi borde…

Hur kan vi starta en förändring, på riktigt?

Måste vi gå tillbaka till medeltiden i standard?

Mamman ställer flera frågor här, utan tydliga svar. Ett försök att komma igen när vi inte lyckats med våra ambitioner är just att börja om med de goda vanorna igen – den här bloggen är ett sätt.

Hur budskapet ska nå ut och starta en förändring på riktigt är en mycket större fråga som mamman inte har svar på.

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Växla ner

Vintertid är boktid. Det är härligt att ligga i soffan under yllefilten och läsa och bli inspirerad, tycker mamman!

Mamman har på sista tiden hittat många texter som handlar om att ställa om livet och sakta ner, eller ”downshifting” som det kallas. Tidningen Land har en hel artikelserie om downshifting, en amerikansk rörelse från 1990-talet som går ut på att leva enklare. Exakt vad leva enklare betyder är upp till var och en. En artikel i tidningen Land handlar om en kvinna i Småland som valt att leva utan förvärvsinkomst. Hon lever på 27.000 kr – per år! Hennes man arbetar, men de har delad ekonomi så hon vet vilka utgifter hon orsakar. Samma upplägg hade gymnasielärare Åsa Axelsson, som mamman tidigare länkat till en artikel i tidningen Land om.

Nu har mamman läst Åsa Axelssons bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Boken är intressant för att hon både beskriver hur hon reflekterar över hur vi ”får” leva (enligt normen), ger räkneexempel på hur stor skillnad nya vanor gör och berättar om sina olika steg mot ett liv fullt av meningsfullhet. Eller så uppfattar i alla fall mamman hennes text!

Mamman har också läst andra delen av Mariana Mattssons berättelse om fjällbyn Akkatjärn, Att kunna känna doft av frostrosor, där människor gör motstånd och odlar hopp. Mamman fick boken i julklapp, direkt beställd från författarinnan, vilket gör det hela lite extra värt. Det var roligt att möta alla personer från första boken igen. De var mer uttalat radikala i den här boken och hade mycket tankar om svensk byråkrati och myndigheter långt från deras verklighet. Samtidigt beskriver den ett fantastiskt samhälle där alla verkligen hjälps åt och hittar sin nisch i helheten.

Bloggen Ett annat liv skriver också en artikelserie om downshifting och tankarna på vad vi unnar oss respektive egentligen är värda. Detta att unna sig är ett bedrägligt begrepp som egentligen är skapat av smarta reklammakare. Del tre i serien handlar om Marcus som hoppade av storstadslivet till förmån för ett mer hållbart liv i ett mikrohus. Han beskriver fint den skillnad han ser i sin livskvalitet. Han reflekterar också över att vi konsumerar mer när vi tjänar mer, vilket inte är bra för klimatet, medan ett deltidsarbete möjliggör en annan livsstil. Mamman tycker att det känns tilltalande och viktigt att fundera över värdet av tid respektive pengar, hur vi vill leva våra liv och vad som är viktigt på riktigt. Hur kan vi leva fullt ut och i harmoni med vår omvärld?