Hur gick april?

Vi börjar med bostaden. Under april har vi köpt 1009 kWh, sålt 331 kWh solel och själva använt ytterligare 555 kWh solel. Det innebär en total elförbrukning på 1.564 kWh under april och motsvarar ungefär 203 kg koldioxidutsläpp (34 kg/person). Förra året hamnade vi på 1.548 kWh under april, så det är ju relativt stadigt. Vi har förbrukat 17 m3 vatten under april eller motsvarande 93 liter per person och dag. Det är egentligen ofattbara mängder! Tänk om vattnet blev otjänligt, så otroligt svårt det skulle bli att fixa allt vi nu slösar vatten på. Svalna säger 195 kg för bostaden i april (för att jag ändrade Vattenfalls nätöverföring till “tjänster”).

Vi har kört sammanlagt 527 km med bilen under april, motsvarande 61 kg CO2. Det är faktiskt i princip en halvering jämfört med de två föregående årens aprilmånader. Vi har använt bilen vid två läkarbesök, veckohandlingarna till familjen (som sker i kombination med lillebrors träning på lördagarna), ett arbetstillfälle för mamman och i samband med ett besök på Bauhaus som vi slog ihop med ett verkstadsbesök, då mamman behövt laga bilen efter en krock. Pappan åker numera buss till jobbet igen, eftersom han är vaccinerad. Mamman jobbar mest hemifrån fortfarande. För att ytterligare minska bilanvändningen skulle vi kunna köpa en lådcykel/cykelvagn, eftersom vi veckohandlar i centrumet tre kilometer från oss. Här tycker Svalna att vi ska räkna med 184 kg i utsläpp och det är väl rimligt eftersom reparationen drog en del.

ICA säger att vi lagt 371 kg av vår koldioxidbudget på mat (biffen) i april, eller 62 kg var av våra 88 kg… Svalna säger att vi lagt 231 kg CO2 på mat. Samtidigt har nog pappan lagt mest matpengar i april och de är inte medräknade här.

Butiken har mamman faktiskt nästan inte lagt några pengar på i april och inköpen motsvarar 53 kg CO2. Mamman har köpt en tavla av en väninna, som transporterades per post mellan oss. Det är den största shoppingposten för april månad. Det är pappan som handlat det som krävts till djuren, vilket brukar vara runt 50 kg till. Vi räknar därför med 103 kg koldioxid för butiken i april.

Börsen däremot har mamman äntligen tagit tag i! Både mamman och pappan har gjort klimatbytet och lämnat sjunde AP-fonden som pensionssparande. Det har mamman skrivit om på Facebook för att eventuellt påverka andra att göra samma val. Vi valde fonder med lågt CO2-avtryck och försökte sprida riskerna. Mamman har också flyttat sina sparpengar till mer klimatsmart verksamhet, satsat fem tusen på aktier i två företag som försöker bidra till omställningen på olika sätt och påbörjat bytet av bank. Det var lite komplicerat, eftersom mamman driver ett aktiebolag också, så det blir nog gjort under maj.

Enligt ovan har vi “bara” orsakat utsläpp på 861 kg koldioxid under april månad. Att vi minskar bilåkandet har mest effekt. Svalna räknar med 663 kg. Det känns faktiskt ganska bra, då det närmar sig de 88 kg/person vi har råd med inom budget med månadens 144 kg/person. Det motsvarar 1,7 ton på ett år.

Spara och investera

Familjen har tack och lov lite pengar att spara eller investera, vilket delvis beror på att vi faktiskt använder mindre pengar numera. I samband med att mamman blev upprörd över vår dåliga bank, bestämde mamman sig för att också se över hur familjens sparpengar arbetar (det är ju de pengarna bankerna kan göra bra eller dåliga saker med). Mamman är med i Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar så hon läste tips där.

De två viktigaste tipsen när det gäller att spara och investera är att:

  • Bilda sig en egen uppfattning om fördelar och risker
  • Att sprida riskerna så att inte alla pengar placeras på samma ställe

Det är numera få banker som erbjuder ränta på sparpengar. Det går att hitta via exempelvis Compricer, som jämför olika bankers utbud. Du måste dock själv kolla upp bankernas hållbarhetstänk. Mamman skickade meddelanden till dem hon var intresserad av.

Sen hade mamman en del pengar att investera mer långsiktigt. Den fond som rekommenderas mest hela tiden i Klimatsmarta investeringar är Proethos. Som alltid är historisk avkastning inte det samma som framtida avkastning. Just Proethos har en sympatisk inriktning och mamman investerade en del pengar samt startade ett månadssparande i den fonden. Mamman har även valt ett par Svanen-märkta fonder med lågt koldioxidutsläpp. Några av dem går även att välja hos Pensionsmyndigheten.

Det är svårt att veta vad som faktiskt är hållbara investeringar. Mamman tänker att det är klokt att fundera på vad som är hållbart i framtiden. Vad behöver vi? Jo någon form av energi, bostäder, mat, kläder, transporter… Utifrån det har mamman förutom fonder valt Trine (solel), några (högrisk)aktier i ett företag som har en lösning för batteribyte i bilar och i ett företag som satsar på mat och kosttillskott ur alger. Sen drömmer mamman om att kunna investera i ETC Bygg som har en fantastisk framtidsvision! Minsta summa att investera där är dock 10.000 kr, så det är ju en slant. Det finns också en intressant crowdfunding som heter Funded by me, där allt inte verkar vara just hållbart, men om en gör lite egen research så fanns där en del spännande.

Det är klokt att välja svenska plattformar, så de rapporterar in till deklarationen, om en inte är väldigt bra på sånt!

Mamman har tidigare tipsat om Trine, som investerar i solel i andra länder. Solelen möjliggör utveckling för fattiga människor och innebär bland annat att de slipper fotogenbelysning. Mamman planerar att utöka sitt engagemang i Trine, då det visat sig fungera bra. Samtidigt är det en hög risk, så det är klokt att inte placera mer pengar där än du faktiskt kan vara utan.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren.
Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i “Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

  • Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
  • Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
  • Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
  • Investera i klimatsmarta företag och fonder
Spelet Monopol
Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades “generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området “börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

Jevons paradox

Rubriken syftar på ett intressant fenomen som har stor betydelse för klimatfrågan. Jevons paradox tillskrivs enligt Wikipedia ekonomen William Stanley Jevons, som redan 1865 upptäckte att teknologiska förbättringar som ökade effektiviteten vid användningen av kol samtidigt ledde till en ökad användning av kol. Hans slutsats var att energisnålare teknik inte automatiskt ledde till minskad förbrukning.

Effektivitet möjliggör tillväxt, ny teknologi gör att vi kan producera mer från en given resurs. Det här är hemligheten bakom industriell kapitalism och tillväxt. Paradoxen är att vi föreställer oss att ju effektivare vi blir desto mindre av resursen kommer vi att förbruka, vilket stämmer i liten skala, som privatpersoner. Det motsatta sker dock på samhällsnivå. (Recilience.org)

Jevons paradox syns även när det gäller exempelvis utbyggnad av vägar för att förbättra framkomligheten. Ju bredare vägar, desto mer trafik. För klimatets skull bör alla motorvägsprojekt som syftar till att “öka framkomligheten” därför läggas ner.

Jevons paradox är skälet till att inte känna någon överdriven optimism när det gäller att klimatet ska räddas av teknologisk utveckling. Som det ser ut nu behöver vi hitta sätt att ta bort koldioxid från atmosfären och behöver därför uppfinna bra teknik för att göra det. Problemet är bara att vi samtidigt måste se till att förbjuda nya utsläpp.

Vi måste förhålla oss till att ALLA resurser på jorden är ändliga. Det innebär som mamman ser det att vi måste hitta hållbara sätt att leva inom planetens gränser. I vår del av världen innebär det att omvärdera vår syn på livets goda, på levnadsstandard och livskvalitet. Vi måste begränsa oss för vår överlevnads skull.

Hur gick mars?

I mars har familjen pratat mer om klimatet igen. Pappan har återgått till att åka buss, eftersom han fått de två vaccinsprutorna mot Covid-19. Mamman fortsätter att huvudsakligen arbeta hemma.

Bostaden har förbrukat 1.636 kWh köpt el enligt Vattenfall. Solcellerna har under mars producerat 461 kWh enligt appen. Det är något mindre än i mars 2020. Vattenfall har läst av 104 kWh, så vi har alltså själva förbrukat 357 av det vi producerat och totalt alltså använt 1.993 kWh el i mars. Det motsvarar 259 kg koldioxid. Vi har under mars förbrukat i snitt 531 liter vatten per dygn eller motsvarande 88 liter var per dygn räknat på sex personer. Tonåringarna är ofta borta på helgerna, så vissa dagar är vi bara fyra. Enligt Svalna har bostaden orsakat utsläpp motsvarande 83 kg koldioxid ytterligare för amorteringar och olika tjänster.

Bilen har under mars rullat 420 km vilket motsvarar 48 kg koldioxid i utsläpp. Det vi kör flest gånger nu är till centralen när tonåringarna ska åka tåg till flickvännens familj. Vi försöker planera så att vi kombinerar nödvändiga utflykter med inköp av mat och liknande. Ungdomarna har SL-kort via skolan, men också mest distansundervisning. Svalna beräknar våra utsläpp inklusive kollektivtrafik, bilservice och avgifter till 59 kg.

Biffen har enligt ICA kostat 404 kg koldioxid i mars. Det motsvarar ett utsläpp av 101 kg räknat på oss fyra som oftast äter maten hemma och 67 kg om vi räknar in tonåringarna som inte alltid äter med oss. Tyvärr köper de en hel del utemat och annat, så som familj är vi sämre på biffen än tidigare. Enligt Svalna motsvarar maten bara 392 kg.

Butiken har vi enligt Svalna handlat i motsvarande 108 kg koldioxid varav hälften är våra husdjur.

Börsen har mamman blivit mer inspirerad att ta tag i, så förhoppningsvis återkommer resultatet i ett separat inlägg snart!

Totalt under mars motsvarar våra utsläpp 913 kg koldioxid, vilket innebär 152 kg/person. Vi har egentligen en budget på 83 kg/månad var om vi ska hålla oss under 1 ton per person och år. Mamman tycker ändå att det ser ut att gå åt rätt håll. Vi ligger nu på 1.824 kg per person och år. För mycket, men minskande.

Ett grönt bultande hjärta.

Att vandra

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Mamman läste nyligen boken Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson. Det är inte alls en bok som handlar om klimatet, utan om att vandra Camino de Santiago och hitta sig själv.

I boken beskrivs hur Emma genom att ge sig iväg på vandring får nya perspektiv på sitt liv. Hon har varit inne i karriärssnurren och letat efter kärleken, men tappat energin. Under vandringen möter hon flera personer som ger olika typer av erfarenheter och kloka ord till henne. Emma kämpar också med att läsa Eckhart Tolles Lev livet fullt ut – Din väg till andligt uppvaknande under sin vandring. Hon kommer inte särskilt långt i boken och kämpar med att begripa vad han vill säga. Mamman tycker att den är väldigt svårläst, så hon förstår Emma! Poängen tycks dock vara medveten närvaro, fokus på varande. Författarinnan Camilla Davidsson skriver att hon själv också vandrade Camino de Santiago samma år som Emma, 2006.

Bild av pocketböcker av Davidsson och Coelho.
Två böcker om samma vandring med 20 års mellanrum..

Mamman har även läst Paolo Coelhos Pilgrimsresan om samma vandring, som han gjorde redan 1986. Det är hans första bok, skriven som ett resultat av vandringen. Det blev början på Coelhos andligt utforskande författarskap. Det verkar som att vandringen på Camino de Santiago kan vara en livsomvälvande erfarenhet.

Mamman ville skriva om dessa böcker, eftersom de dels berättar om en inbromsning av tempot i livet och dels drömmer familjen om att ge sig ut och vandra. Att vandra är ett klimatsmart sätt att semestra, som dessutom gynnar hälsan! Just nu i Coronatider är inte Caminon aktuell, utan snarare svenska vandringsleder.

Bild av skogsväg mellan granar.

Mamman hoppas ändå att det går utmärkt längre fram att ta sig till Camino de Santiago med tåg från Sverige och vandra för dem som är sugna! Och vem vet, det kanske kan bli ytterligare en bok om vandringen år 2026?

Städkvarten

Mamman sitter allt för mycket av sin lediga tid och scrollar på Facebook. En dag fick mamman faktiskt ett väldigt bra tips tack vare denna ovana. Det heter städkvart. Den har kanske inte en direkt koppling till klimatet, utan bara indirekt genom att ge mer tid över till engagemang!

Familjen äter middag eller kvällsmat tillsammans och direkt efter den börjar städkvarten. Vi har ett schema som vi följer på ett ungefär, för att hela huset ska bli städat på en vecka. Rutiner är bra vid NPF. En eller två tar hand om köket; ställer undan maten, fixar disken (det mesta i diskmaskinen på ekoprogram enligt årsbokens tips 54) , torkar bänkar och bord samt torkar av golvet med enbart trasa och vatten. De andra ägnar tid åt andra rum i huset – de större utrymmena dammas en dag och dammsugs nästa. Vi passar på att dammsuga datorernas hårddiskar, så flåsar de mindre och drar mindre el. Badrummen städas ordentligt en gång i veckan under ledning av en förälder. Vi använder bara miljömärkta rengöringsmedel (årsbokens tips 25). Uppgifterna är varierande och anpassas lite efter de yngre familjemedlemmarna, men tanken är att alla lär sig att göra allt. Det måste ju inte bli lika noga gjort varje gång!

För familjen har detta blivit ett stort lyft, då städningen alltid blev lidande tidigare. En kvart om dagen känns dock inte som någonting – och när vi är sex personer innebär det en och en halv timmes städning om dagen eller 7,5 timmar per vecka (vi tar ledigt på helgerna). Det är ungefär lika mycket tid som vi föräldrar brukade lägga på en städdag på helgen – och nu har vi den tiden fri till annat! Småbröderna påminner oss till och med om städkvarten – det är inte så dumt att känna att en hjälper till!

Skärmfri tid

Familjens digitaliserade och uppkopplade verklighet innebär ju att även småbröderna hänger mycket vid skärm: dator, Play Station och mobiler. Föräldrarna har infört skärmfri tid från kl. 19, för att deras hjärnor ska hinna varva ner inför sängdags. Dessutom tänker mamman att det är bra för klimatet om vi alla minskar mängden timmar framför skärmen lite.

Men vad gör en när en inte får kolla på en bildskärm?

Lillebror är kreativt lagd så han kan sysselsätta sig med att rita och att bygga lego eller plusplus. Mellanbror gillar att läsa böcker. Båda tycker om att spela brädspel, men då behöver oftast minst en till person delta för att det ska bli riktigt kul.

De har också hittat på en sorts dataspel på papper som de ibland har stort nöje av. De använder flera ritpapper allt eftersom historien utvecklar sig och det blir nästan som en serieteckning. Mamman ska inte ge sig på att försöka förklara alla detaljer, men spelet innehåller “liv” och “hälsa” och de turas om att göra drag för att slå ut varandra. Samtidigt är det ju kreativt och påverkbart på ett sätt som gör att de kan förhandla kring reglerna och överleva länge båda två, samtidigt som äventyret utvecklar sig.

Här om kvällen hade båda bröderna tråkigt och mamman plockade fram sin whiteboard, som inköptes för distansarbete men knappt använts. På den skrev vi en lista på alla saker som går att göra utan skärm, vilket förstås var väldigt bra. Men bäst var när småbröderna bad att få låna den och några pennor och sen hittade ett helt nytt sätt att spela sitt pappersdataspel på! Mer flexibelt och återanvändningbart – mer hållbart helt enkelt!

Bästa bönorna

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Mamman har tidigare skrivit om Eat Lancet och deras förslag till en klimatsmart diet i inlägget Klimatsmart mat. Där framkom att vi bör äta 75 g bönor eller ärtor per dag, eller ett drygt halvkilo baljväxter per vecka. Som så ofta kan mamman konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för oss!

Mamman läste för en tid sedan boken Låt bönor förändra ditt liv av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson. Den handlar mycket om att bönor kan påverka blodsockret för diabetiker och de hävdar att bönor till varje måltid kan hjälpa oss att nå vår idealvikt. De förklarar hur tarmfloran påverkas av vad vi äter och att den resistenta stärkelsen i bönor har en positiv effekt. Trots att boken har ett nästan missionerande tilltal, så tycker mamman att den är värd att läsa (låna den på biblioteket!).

Mamman är mest förtjust i kikärtor, svarta bönor och bondbönor. Linser (både röda och gröna) är goda och gröna ärtor och sockerärtor är gott. Både ärtor, svarta bönor och bondbönor går dessutom att odla själv!

När bönorna är blötlagda och kokade går det att äta dem kalla, i sallad exempelvis. Mamman brukar hälla lite olivolja på kikärtorna, salta och pressa en vitlöksklyfta över. Det blir faktiskt väldigt gott! Av kikärtor är det också enkelt att göra hummus. Linssoppa finns det ju mängder av goda recept på och soppa är en av våra vardagsfavoriter. Storebror gör en väldigt matig Sydamerikansk variant med både potatis, ris och gröna linser i.

Svarta bönor är perfekt om du har exempelvis ris eller couscous över – stek gul lök, ris/couscous och tillsätt svarta bönor efter en stund. Krydda efter smak – mamman gillar curry till detta. Det är dessutom klimatsmart att ta vara på rester! Läs mer om restmat i inlägget Man tager vad man haver…

Det finns ju en mångfald bönor, så prova dig fram till egna favoriter. Familjen gillar verkligen inte alla sorter!