Spara och investera

Familjen har tack och lov lite pengar att spara eller investera, vilket delvis beror på att vi faktiskt använder mindre pengar numera. I samband med att mamman blev upprörd över vår dåliga bank, bestämde mamman sig för att också se över hur familjens sparpengar arbetar (det är ju de pengarna bankerna kan göra bra eller dåliga saker med). Mamman är med i Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar så hon läste tips där.

De två viktigaste tipsen när det gäller att spara och investera är att:

  • Bilda sig en egen uppfattning om fördelar och risker
  • Att sprida riskerna så att inte alla pengar placeras på samma ställe

Det är numera få banker som erbjuder ränta på sparpengar. Det går att hitta via exempelvis Compricer, som jämför olika bankers utbud. Du måste dock själv kolla upp bankernas hållbarhetstänk. Mamman skickade meddelanden till dem hon var intresserad av.

Sen hade mamman en del pengar att investera mer långsiktigt. Den fond som rekommenderas mest hela tiden i Klimatsmarta investeringar är Proethos. Som alltid är historisk avkastning inte det samma som framtida avkastning. Just Proethos har en sympatisk inriktning och mamman investerade en del pengar samt startade ett månadssparande i den fonden. Mamman har även valt ett par Svanen-märkta fonder med lågt koldioxidutsläpp. Några av dem går även att välja hos Pensionsmyndigheten.

Det är svårt att veta vad som faktiskt är hållbara investeringar. Mamman tänker att det är klokt att fundera på vad som är hållbart i framtiden. Vad behöver vi? Jo någon form av energi, bostäder, mat, kläder, transporter… Utifrån det har mamman förutom fonder valt Trine (solel), några (högrisk)aktier i ett företag som har en lösning för batteribyte i bilar och i ett företag som satsar på mat och kosttillskott ur alger. Sen drömmer mamman om att kunna investera i ETC Bygg som har en fantastisk framtidsvision! Minsta summa att investera där är dock 10.000 kr, så det är ju en slant. Det finns också en intressant crowdfunding som heter Funded by me, där allt inte verkar vara just hållbart, men om en gör lite egen research så fanns där en del spännande.

Det är klokt att välja svenska plattformar, så de rapporterar in till deklarationen, om en inte är väldigt bra på sånt!

Mamman har tidigare tipsat om Trine, som investerar i solel i andra länder. Solelen möjliggör utveckling för fattiga människor och innebär bland annat att de slipper fotogenbelysning. Mamman planerar att utöka sitt engagemang i Trine, då det visat sig fungera bra. Samtidigt är det en hög risk, så det är klokt att inte placera mer pengar där än du faktiskt kan vara utan.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i ”Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

  • Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
  • Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
  • Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
  • Investera i klimatsmarta företag och fonder
Spelet Monopol
Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades ”generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området ”börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Ett enklare liv

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

Tid är pengar…

… sägs det. Mamman grunnar mycket på förhållandet mellan tid och pengar. Det hänger ihop med det engelsmännen kallar work-life balance och vi här benämner livspusslet. Mamman är medveten om att det är medelklasslyx att kunna fundera över detta så som mamman gör. Många har inte valet att jobba mindre för mindre pengar, då vardagen ändå inte går ihop. Det finns också något lätt provocerande i att klimatfrågan reduceras till våra vardagsval och vår hushållsekonomi – det borde ju vara en i högsta grad nationalekonomisk och företagsekonomisk överlevnadsfråga egentligen!

Faktum är ju att de som har mer pengar också ofta driver på klimatförstöringen mer. Ju mer vi konsumerar desto mer växthusgaser släpper vi ut. Därför blir mammans fråga; hur mycket pengar behöver vi som familj och skulle vi kunna göra annat med vår tid än att arbeta? Saker som kanske får oss att må bättre och bli mer lyckliga och harmoniska som personer. Mamman inspireras av berättelsen om Åsa som lämnade ekorrhjulet. Nu är vi inte i närheten av så spendersamma som den familjen var, men tanken är ändå lockande.

Det finns två delar av frågan – hur stor del av våra inkomster går till våra utgifter och hur mycket kan vi minska våra utgifter? Våra utgifter förbrukar i dagsläget 70% av våra inkomster. Det ger ju ett visst utrymme för att gå ner i arbetstid, i synnerhet om vi kan dra ner ytterligare på utgifterna. Vi jobbar ju i uppdraget med att minska förbrukningen av el, köpa smartare mat och att inte handla så mycket alls. Det sparar förhoppningsvis pengar. Den enskilt största posten vi skulle kunna spara på är bilarna – vi borde kunna klara oss med en bil, eller helt utan!

Vi behöver pengar så vi också kan ta hand om vårt hus, så det är också en prioriteringsfråga. Vi funderar över flera investeringar som både kan vara klimatsmarta (solceller, kamin) och resurssmarta på andra sätt (badrummet, för att undvika fuktskador).

Frågan är vad vinsterna skulle vara – hur motiverar vi oss själva att dra ner på utgifterna? Det är ju rätt behagligt att fortsätta som nu, när vi ändå har råd…! Samtidigt har vi ju inte råd ur klimatperspektiv. Sanningen är att mer tid över är en starkt motiverande faktor att dra ner på utgifterna. Ju mindre vi konsumerar, ju mindre inkomster krävs, ju mindre tid måste vi lägga på att tjäna pengar och sim salabim: desto mer tid får vi över till annat!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.