Spara och investera

Familjen har tack och lov lite pengar att spara eller investera, vilket delvis beror på att vi faktiskt använder mindre pengar numera. I samband med att mamman blev upprörd över vår dåliga bank, bestämde mamman sig för att också se över hur familjens sparpengar arbetar (det är ju de pengarna bankerna kan göra bra eller dåliga saker med). Mamman är med i Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar så hon läste tips där.

De två viktigaste tipsen när det gäller att spara och investera är att:

  • Bilda sig en egen uppfattning om fördelar och risker
  • Att sprida riskerna så att inte alla pengar placeras på samma ställe

Det är numera få banker som erbjuder ränta på sparpengar. Det går att hitta via exempelvis Compricer, som jämför olika bankers utbud. Du måste dock själv kolla upp bankernas hållbarhetstänk. Mamman skickade meddelanden till dem hon var intresserad av.

Sen hade mamman en del pengar att investera mer långsiktigt. Den fond som rekommenderas mest hela tiden i Klimatsmarta investeringar är Proethos. Som alltid är historisk avkastning inte det samma som framtida avkastning. Just Proethos har en sympatisk inriktning och mamman investerade en del pengar samt startade ett månadssparande i den fonden. Mamman har även valt ett par Svanen-märkta fonder med lågt koldioxidutsläpp. Några av dem går även att välja hos Pensionsmyndigheten.

Det är svårt att veta vad som faktiskt är hållbara investeringar. Mamman tänker att det är klokt att fundera på vad som är hållbart i framtiden. Vad behöver vi? Jo någon form av energi, bostäder, mat, kläder, transporter… Utifrån det har mamman förutom fonder valt Trine (solel), några (högrisk)aktier i ett företag som har en lösning för batteribyte i bilar och i ett företag som satsar på mat och kosttillskott ur alger. Sen drömmer mamman om att kunna investera i ETC Bygg som har en fantastisk framtidsvision! Minsta summa att investera där är dock 10.000 kr, så det är ju en slant. Det finns också en intressant crowdfunding som heter Funded by me, där allt inte verkar vara just hållbart, men om en gör lite egen research så fanns där en del spännande.

Det är klokt att välja svenska plattformar, så de rapporterar in till deklarationen, om en inte är väldigt bra på sånt!

Mamman har tidigare tipsat om Trine, som investerar i solel i andra länder. Solelen möjliggör utveckling för fattiga människor och innebär bland annat att de slipper fotogenbelysning. Mamman planerar att utöka sitt engagemang i Trine, då det visat sig fungera bra. Samtidigt är det en hög risk, så det är klokt att inte placera mer pengar där än du faktiskt kan vara utan.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren.
Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i “Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

  • Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
  • Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
  • Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
  • Investera i klimatsmarta företag och fonder
Spelet Monopol
Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades “generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området “börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

Hur gick mars?

I mars har familjen pratat mer om klimatet igen. Pappan har återgått till att åka buss, eftersom han fått de två vaccinsprutorna mot Covid-19. Mamman fortsätter att huvudsakligen arbeta hemma.

Bostaden har förbrukat 1.636 kWh köpt el enligt Vattenfall. Solcellerna har under mars producerat 461 kWh enligt appen. Det är något mindre än i mars 2020. Vattenfall har läst av 104 kWh, så vi har alltså själva förbrukat 357 av det vi producerat och totalt alltså använt 1.993 kWh el i mars. Det motsvarar 259 kg koldioxid. Vi har under mars förbrukat i snitt 531 liter vatten per dygn eller motsvarande 88 liter var per dygn räknat på sex personer. Tonåringarna är ofta borta på helgerna, så vissa dagar är vi bara fyra. Enligt Svalna har bostaden orsakat utsläpp motsvarande 83 kg koldioxid ytterligare för amorteringar och olika tjänster.

Bilen har under mars rullat 420 km vilket motsvarar 48 kg koldioxid i utsläpp. Det vi kör flest gånger nu är till centralen när tonåringarna ska åka tåg till flickvännens familj. Vi försöker planera så att vi kombinerar nödvändiga utflykter med inköp av mat och liknande. Ungdomarna har SL-kort via skolan, men också mest distansundervisning. Svalna beräknar våra utsläpp inklusive kollektivtrafik, bilservice och avgifter till 59 kg.

Biffen har enligt ICA kostat 404 kg koldioxid i mars. Det motsvarar ett utsläpp av 101 kg räknat på oss fyra som oftast äter maten hemma och 67 kg om vi räknar in tonåringarna som inte alltid äter med oss. Tyvärr köper de en hel del utemat och annat, så som familj är vi sämre på biffen än tidigare. Enligt Svalna motsvarar maten bara 392 kg.

Butiken har vi enligt Svalna handlat i motsvarande 108 kg koldioxid varav hälften är våra husdjur.

Börsen har mamman blivit mer inspirerad att ta tag i, så förhoppningsvis återkommer resultatet i ett separat inlägg snart!

Totalt under mars motsvarar våra utsläpp 913 kg koldioxid, vilket innebär 152 kg/person. Vi har egentligen en budget på 83 kg/månad var om vi ska hålla oss under 1 ton per person och år. Mamman tycker ändå att det ser ut att gå åt rätt håll. Vi ligger nu på 1.824 kg per person och år. För mycket, men minskande.

Ett grönt bultande hjärta.

Bästa bönorna

Mamman har tidigare skrivit om Eat Lancet och deras förslag till en klimatsmart diet i inlägget Klimatsmart mat. Där framkom att vi bör äta 75 g bönor eller ärtor per dag, eller ett drygt halvkilo baljväxter per vecka. Som så ofta kan mamman konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för oss!

Mamman läste för en tid sedan boken Låt bönor förändra ditt liv av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson. Den handlar mycket om att bönor kan påverka blodsockret för diabetiker och de hävdar att bönor till varje måltid kan hjälpa oss att nå vår idealvikt. De förklarar hur tarmfloran påverkas av vad vi äter och att den resistenta stärkelsen i bönor har en positiv effekt. Trots att boken har ett nästan missionerande tilltal, så tycker mamman att den är värd att läsa (låna den på biblioteket!).

Mamman är mest förtjust i kikärtor, svarta bönor och bondbönor. Linser (både röda och gröna) är goda och gröna ärtor och sockerärtor är gott. Både ärtor, svarta bönor och bondbönor går dessutom att odla själv!

När bönorna är blötlagda och kokade går det att äta dem kalla, i sallad exempelvis. Mamman brukar hälla lite olivolja på kikärtorna, salta och pressa en vitlöksklyfta över. Det blir faktiskt väldigt gott! Av kikärtor är det också enkelt att göra hummus. Linssoppa finns det ju mängder av goda recept på och soppa är en av våra vardagsfavoriter. Storebror gör en väldigt matig Sydamerikansk variant med både potatis, ris och gröna linser i.

Svarta bönor är perfekt om du har exempelvis ris eller couscous över – stek gul lök, ris/couscous och tillsätt svarta bönor efter en stund. Krydda efter smak – mamman gillar curry till detta. Det är dessutom klimatsmart att ta vara på rester! Läs mer om restmat i inlägget Man tager vad man haver…

Det finns ju en mångfald bönor, så prova dig fram till egna favoriter. Familjen gillar verkligen inte alla sorter!

Fyndad kökssoffa

Vi är en stor familj, men med ett litet kök. Plötsligt kom mamman på att ett sätt att få mer plats vore en kökssoffa – både fler sittplatser vid bordet och lagringsutrymme under sitsen var målet. Mamman började kolla Blocket och det visade sig finnas flera kökssoffor till salu! Idén förankrades med pappan, som var oväntat positiv. Så från tanke till handling gick det ett dygn! Hem kom en stor kökssoffa i furu med rödrutig klädsel. Den hade ett antal år på nacken förstås, så tyget var solkigt och soffan kändes kladdig…

Vår “nya” kökssoffa har anlänt. I fönstret står en del av årets förodlingar.

Dags att renovera alltså!

Vi monterade isär soffan för att kunna fräscha upp den. Slipade och bytte tyg. Förstärkte botten så att den ska hålla för mycket matvaror – eller en liten bror som vill gömma sig!

Det tog en lördag att fixa till soffan och sen hade vi en ny favorit i köket! Soffan är populär både hos barn och vuxna – och hos katterna som gärna sover middag i den 🙂

Soffan fick ny klädsel av ett gammalt trasigt lakan i grönt tills vidare. Vi har gröna gardiner i fönstret så det passade bra!

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton.
Våra utsläpp i januari 2019
Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton.
Våra utsläpp i juni 2019
Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Ren och snygg

Inlägget innehåller reklam i form av sponsrade annonslänkar till Jordklok.

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Kokosolja – så mångsidig!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

KaliFlower Organics hand- och fotsalva

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan “allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Skidsemester

Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: “bästa sportlovet” enligt alla bröderna!

Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?

Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.

Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.

Härlig tur med hundsläde!

En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.

Hur klimatvänlig var vår semester?

Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Bild från Branäs kartfolder om återvinning av sopor.
Ur Branäs broschyr över området.

Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).

Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.

Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.

Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!