Plastpåsar har fått stor uppmärksamhet i debatten. Det finns många otäcka bilder på havslevande djur fast i plast som vi människor slängt på ett oansvarigt sätt. Mamman tror dock inte att plastpåsar är svenskarnas största klimat- eller miljöproblem. De flesta av våra påsar hamnar nog i soporna…
Hur som helst har vi i familjen jobbat med att minska vår användning av plastpåsar – inte helt sluta med dem, men banta. Det har inneburit flera nya vanor:
- Mamman köpte redan förra året en tunn tygkasse som hon alltid har i handväskan. Den har forslat hem alla möjliga saker under året. Mamman behöver nästan aldrig köpa en plastpåse i butiken. Det är tips 184 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv.
- Tidigare skickade vi med mellanbror en smörgås till skolan varje dag, i en liten plastpåse. Plötsligt kom han på att det vore bättre att lägga den i något annat – och vi hittade en lagom stor plastburk hemma som blev hans smörgåsburk!
- Pappan har rensat kattlådan i treliters fryspåsar i alla år. Mamman tyckte det var slösaktigt och försökte införa komposterbara hundbajspåsar i stället. Det gick icke, de var för små. Men plötsligt insåg mamman att vi samtidigt slängde flera relativt stora plastpåsar i veckan – nämligen brödpåsar… Det funkade enligt pappan – problemet löst!
- De små påsar vi nu köper för hushållsbruk är Ninjaplastpåsar, som visserligen tillverkas av sockerrörsråvara från Brasilien vilket är dåligt med tanke på regnskogen, men som samtidigt är biologiskt nedbrytbara vilket är bättre än plastpåsar av oljeråvara. Vi försöker att använda dem så lite som möjligt, men det är fortfarande det mest praktiska ibland.
De här nya vanorna inriktar sig också på butiken, i Världnaturfondens kategorisering. Det är många av familjens nya vanor som handlar om att minska på inköpen.
1