Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁
I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.
Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…
Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂
Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.
1
Hej!
Mina två är än så länge små, 3 år och snart 4 månader. Jag jobbar dagligen med frågan och försöker vara klimatsmart i så stor utsträckning som möjligt. Ditt inlägg får ju även mig att fundera och reflektera hur mitt och familjens klimatengagemang kommer ”drabba” barnen. Din äldsta sons reaktion, att du bara tänker på klimatet är ju rimligt ur hans ”egoistisk” perspektiv. Men rätt mig om jag har fel, ditt engagemang gissar jag till viss del kommer från en oro för hans och övriga barns framtid med ett förändrat klimat. Så de val du uppmuntrar handlar ju om dina barns bästa. Det kanske inte är lätt att förklara men tror det är viktigt att försöka förmedla det till dem och erbjuda så bra alternativ som möjligt. De yngre barnens längtan till Thailand eller liknade bygger ju på andra barns upplevelser, utmaningen här är väl att åter igen erbjuda något annat som kan kännas lustfyllt och skapa en grund med andra värderingar om vad som är eftersträvansvärt. Det är inte lätt att vara bland dem första att våga ta steget fullt ut men ack så viktigt att våga vara en förebild!
Fortsätt att göra det ni gör och vara öppna med varför valen i vardagen är viktiga.
//Samuel
Tack för ditt svar och dina val i att leva klimatsmart! Visst är det så att mitt engagemang till stor del kommer från önskan att barnen ska ha en framtid. Skulle dock kännas sorgligt om barnen faktiskt väljer en annan väg… Fast jag märker i vissa lägen att även storebror tänker på klimatet/miljön och vill göra bra val. Han tipsade tex sina bröder om att bara ta så mycket läsk som de faktiskt dricker upp när vi var ute och åt 🙂 Tror som du skriver att det i grunden gäller att stå för sina värderingar och förmedla dem – även om det kostar ibland.
Förstår att det känns tungt när barnen upplever att de ”drabbas” – men vad gäller avundsjukan, så skulle nog barnen vara avundsjuka på någon annan kamrat som åkt till nåt ännu häftigare ställe även om ni reste. Och, det går ju faktiskt att ta tåget till Paris!
Jag är också den som driver på här hemma, men jag peppas rätt mycket av andra som gör samma ”resa”.
Tack! Jag tror att du har rätt, det finns alltid saker att vara avundsjuk på. Och barnen förstår också varför vi avstår, vilket jag tror är viktigt. Håller med om att det är till stor hjälp att höra att andra också kämpar!