19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *