Koldioxidbanta – Isbergs eko

Gotlandssemester – utan bil

Hela familjen tog buss och pendel till Gotlandsfärjan i Nynäshamn för en veckas sol, bad och sevärdheter. Att resa till Gotland är nästan som att resa utomlands! Så otroligt vackert ljus – det påminde mamman om Galápagos där mamman var för länge sedan.

Vi hyrde en stuga av Gotlandstugor (med bara ett s när du söker på nätet!) i Tofta en vecka. Dit går utmärkt att ta sig med en halvtimmes bussresa från busstorget i Visby. Det är en trevlig familjeägd liten stugby om sex stugor, med vänliga värdfolket Anne och Lennart, som engagerar sig på en alldeles lagom nivå. De hade solceller på stugan, välorganiserad sopsortering och erbjuder möjlighet att hyra både lakan och handdukar – vilket är praktiskt när vid resa utan bil. Vi rekommenderar dem varmt!

Stuga 3 som familjen hyrde och vårt värdpar.

Omgivningarna runt stugan bjöd på mer än vi trodde vid första åsynen. Den härliga stranden vid Tofta bad, förstås. Vid stora campingen fanns också en liten mataffär för det viktigaste. Vi hittade också Minimalen, ett litet rart krukmakeri strax söder om oss längs vägen och besökte Toftalagrets välorganiserade antikvitets- och fyndmarknad (finns på Facebook och Instagram). En höjdpunkt var Krokstäde tröskvandring; galleri, café, loppmarknad och gårdshandel i ett. Där mötte vi den mycket trevlig ägaren, en äldre herre vid namn Dag Björkqvist. Han visade oss ett fascinerande gammalt tröskverk och rummet där oxarna förr gått sin tröskvandring är nu ett åttkantigt café.

Vi gjorde förstås även utflykter. Småbröderna hade aldrig varit på Gotland tidigare, så de måste ju se Visby med rosor och ruiner, raukar och Lummelundagrottan! Vi tog lokalbussar på alla utflykter – sammanlagt för vår Gotlandsvecka betalade vi 1 250 kr för fem personers resor.

En dag besökte vi Visby, med det intressanta Gotlands Museum. Mellanbror konstaterade att det var givande med det fördjupade fokuset på en specifik plats och dess historia. Vi åt gott på Brödernas strax bredvid och vandrade sedan längs ringmuren och in i de fantasieggande kyrkoruinerna, innan det var dags för bussen hem.

En heldag spenderade vi med att åka tvärs över ön till Ljugarn och Folhammars raukfält. Resan enkel väg tog cirka en och en halv timma med buss, inklusive ett bussbyte. På ditvägen åkte vi söderut via Hemse och hem åkte vi över Roma, så vi fick se en del av södra Gotland. Tyvärr missade vi de små museerna vid Ljugarns hamn, vi var där innan de öppnade och efter stängning… Däremot hittade vi in i ett annat litet museum över fiskeläget Vitvär och vi fick oss ett uppfriskande dopp på stranden. I Ljugarn åt vi på Bruna dörren, ett avslappnat ställe med inredning som också gav mamman sydamerikanska vibbar. Maten var god och vi skulle gärna återvända dit.

Vi hann också med att leta fossiler
vid Ljugarns hamn.

Vi valde Ljugarn för att Folhammar verkade vara det mest bussnära raukfältet och det var en fullträff – både för att Ljugarn bjöd på en hel del annat och för att raukarna verkligen var fina! På en plats påminde naturen om klipporna av lava på Kanarieöarna. Det tog oss ungefär en halvtimme från Ljugarn till raukarna.

En halvdag spenderade vi i och vid Lummelundagrottorna. Vi gick två vandringar en i ljus först och sen mörkerturen. Detta för att NPF-säkra då vi trodde (och hade rätt i!) att mörkerturen var bäst, men gissade (och hade nog rätt i) att det skulle vara en roligare, mer avslappnad upplevelse om alla hade sett grottorna först. Vid grottorna åt vi goda matvåfflor på caféet. Det var ett streck i planeringen att inget av matställena serverade mat just den tiden vi var där på eftermiddagen. Vi passade även på att besöka det lilla vattenhjulsmuseet som faktiskt var värt den lilla entréavgiften för dem som är intresserade av svensk brukshistoria.

Inifrån grottan – Ymers hörntand. Vattenhjulet och ett par av de kvarnhjul det drev.

Gotland är som många förstås redan vet, väl värt ett besök. Vi upplevde att det fungerade jättebra utan bil, även om det som alltid kräver lite mer planering. Mamman hade laddat ner Gotlands kollektivtrafiks app i mobilen, för aktuella tidtabeller. Det gick utmärkt att betala resan för hela familjen med ett betalkort vid påstigningen på bussen.

Skånesemester – och oron för havet

Vi väljer ett alltmer bilfritt liv för att maximera vår koldioxidbantning, så i år åkte mamman och småbröderna tåg till Skåne dit vi var inbjudna till en annan familjs sommarhus i Höllviken. Tyvärr blev tåget tre timmar försenat på grund av ett (eller möjligen två) elfel som hade med värmen att göra… Då tänkte mamman att det var tur att vi åkte tåg som inte släpper ut ännu mer växthusgaser! Även bussen mellan Malmö och Höllviken, som brukar ta 30 minuter blev försenad, på grund av vägarbete. Så resan tog fyra timmar mer än den skulle ha gjort och vi var ganska trötta när vi äntligen kom fram!

Som tur var kom vi fram till en fantastisk semesterort med långa vita sandstränder och till synes oändligt hav – en plats att samla krafter. Vilka pärlor det finns i Sverige!

Höllviken – med sina typiska strandhytter och små växter

Vi vuxna noterade att Vällinge kommun (där Höllviken ligger) bygger nya områden med tanke på framtida översvämningar. De hade gräs och grusavvattning (i stället för asfalt på parkeringen) och planterade träd. Skanör-Falsterbo är bland de områden där havsnivåhöjningen kommer att märkas i Sverige. Vellinge kommun satsar på att skapa skydd mot höga havsnivåer. Hos SMHI finns mycket information om de olika prognoserna för havsnivåhöjningen och hur de kan påverka Sveriges kuster framöver.

En halvdag ägnade vi åt mer kulturella aktiviteter som besök på Foteviken. Foteviken är ett fint utomhusmuseum som visar hur ett samhälle kan ha sett ut på vikingatiden. Veckan vi var där hade de vikingamarknad så hela byn sjöd av aktivitet! Foteviken är ett utflyktstips som rekommenderas varmt för alla historieintresserade – åk till busshållplats Höllviken Östra Halörsvägen. Därifrån tog det en knapp kvart att gå.

Att åka på tågsemester innebar för vår del att åka buss + tunnelbana + tåg + buss + (buss) och tvärt om på hemresan. Sista bussen är i parentes för den missade vi på resan dit. Hemresan gick smidigare än resan dit – endast 30 minuters försening av tåget på grund av ett växelfel. Det var också svalare väder. Småbröderna och mamman åker gärna tåg på äventyr igen!

Sommaren 2021 – utflykterna

Under sommaren 2021 hemestrade vi och var mestadels hemma i vårt hus. Det gör sig väldigt bra på sommaren tack vare egna trädgården och närheten till både skog och bad. Det är lätt att gå ut och vara i sommaren!

I somras gjorde vi en större klimatsmart investering, nämligen en elcykel med tillhörande stadig cykelvagn. Cykeln är en Ortler och vagnen en Roland, båda från Tyskland. Tanken med investeringen var framför allt att ersätta korta resor hemifrån till centrum med cykeln, bland annat för veckohandlingen. Tack vare pappans ihärdighet fungerade denna nya vana jättebra ända till det blev snö och is på vägarna! För oss passar cykel och lös kärra bättre än en lådcykel, eftersom det är mer flexibelt. Cykeln ersätter lätt bilen alla gånger när mamman besöker mormor till exempel – det går lika fort och är mycket enklare dörr till dörr!

Cykel med kärra täckt av presenning med karta på.

Cykeln med kärra använde vi också för att göra en härlig utflykt i skogarna nära vår bostad. Vi fick plats med tält och annan utrustning i vagnen och drog iväg på äventyr! Det är roligt att laga mat utomhus och sedan sitta i skymningen och se fladdermöss flyga fram och tillbaka över huvudet.

Fören av en kanot med en röd paddel på väg i en kanal.

Vi har också paddlat kanot i sommar. Kanotuthyraren finns på cykelavstånd och vi har många fina vattenvägar att utforska. Det är något magiskt med att ljudlöst glida fram över vattnet och smyga in i en liten vik för att pausa och fylla på energi. Det är också spännande att se välkända miljöer, stigar vi brukar vandra, från vattnet. Dessutom skadar det inte att det är så lätt att hoppa i vattnet efter ansträngningen att paddla över mer öppet vatten! Särskilt pappan är glad i att ta sig ett dopp när vi är ute.

En annan oväntat lyckad utflykt var en tur till pappans syster som bor fem mil norr om oss ute på en ö. Vi har alltid tagit bilen dit, vilket tar ett par timmar. Mellansonen tycker att det är oerhört påfrestande med bilresor på grund av åksjuka och mamman vill alltid koldioxidbanta. Därför provade vi att åka turbåt istället. Pappan var skeptisk, då det innebar en längre tids resa och flera byten för att komma till båten – men oj så trevligt det blev! Själva resan blev en utflykt i sig och bröderna kunde hänga i soffor och kolla mobilen medan båten sakta stävade norrut. Mamman njöt i fulla drag av att färdas på vatten och pappan gladdes åt caféutbudet (trots att vi hade matsäck med oss!).

Alla dessa nya sätt att ta oss fram på börjar så sakteliga innebära ett nytt sätt att planera utflykter på. Båtresan kommer vi definitivt att göra om, cykel- och kanot också. Och mamman märker att det blivit en vana att kolla hur vi tar oss fram med kommunala färdmedel hellre än bilen!

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton. — Våra utsläpp i januari 2019

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton. — Våra utsläpp i juni 2019

Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Hur gick februari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I februari har vi släppt ut 1.089 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 218 kg per person. Det motsvarar en femtedel av vår hållbara årsförbrukning…

Bostaden: Solcellerna har producerat 158 kWh i februari, varav vi har exporterat 17 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.820 kWh jämfört med 2.224 kWh förra året i februari. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 88% av förra årets förbrukning. Det syns tydligt på bilden från de dagar vi var bortresta att utomhustemperaturen påverkar elanvändningen i vårt hus ordentligt, elförbrukningen stiger med 20 kWh när temperaturen sjunker från +5° till 0°. Februaris elförbrukning motsvarar 258 kg CO2 i utsläpp.

Vi har använt 100 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst, när mamman justerar för de fem dagar vi var bortresta. Svalna säger att bostaden motsvarar 104 kg CO2-utsläpp i februari, utöver elens 258 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 362 kg.

Bilen: Varken mamman eller pappan har kört bil till jobbet någonting i februari. Alla körda kilometer är alltså privata: 1.295 km. Vi har ju gjort en längre semesterresa i februari, så det blev en del extra bilmil. Räknar vi bort den resan har vi kört 295 km privat i februari. Jämför vi med 2018 och 2019 då mammans bil gick dryga 700 km vardera utan semesterresa, har vi dragit ner ordentligt på bilkörningen! Totalt har våra bilresor släppt ut 149 kg CO2 i februari.

Svalna säger att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 200 kg CO2-utsläpp i februari. Då är förmodligen storebrors 120-dagarskort medräknat, vilket påverkar beräkningen. Vi får tyvärr onödigt höga utsläpp på kollektivtrafiken på grund av att vi åker på reskassa. Transporterna blir då 349 kg koldioxidutsläpp totalt.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för februari är 209 kg. Det innebär 42 kg/person. Svalna säger 222 kg för livsmedel i februari, vilket motsvarar just de 44 kg som är FN:s klimatmål. Svalna lägger till 16 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 238 kg CO2-utsläpp totalt utifrån Svalnas beräkningar (-10 kg om vi räknar med ICAs).

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 168 kg CO2 under februari varav 64 kg gick till skidresan och 63 kg till husdjuren. Mamman anser dock att det är för högt räknat att slädhundsutflykten ska ha släppt ut 27,5 kg koldioxid utöver den bilresa vi gjorde dit och vår medhavda matsäck. Mer rättvisande blir nog 140 kg CO2 till butiken i februari.

Börsen har mamman tyvärr inte gjort någonting alls åt under februari. Det är svårt detta med pengar och hur de arbetar i skymundan…

Åter igen kan vi konstatera att det är oerhört svårt att koldioxidbanta! Bostaden orsakar stora utsläpp och även så klart en semesterresa med bil. Enligt Svalnas beräkningar har vi trots allt minskat våra utsläpp med drygt 35 % jämfört med februari förra året. Vi fortsätter att sträva efter att minska våra utsläpp och hoppas att i mars vänder trenden nedåt igen!

Hur gick december?

Sista månaden första året på klimatresan. En sista summering av hur det har gått med våra försök att koldioxidbanta 2019. Om vi tänker oss att vi alla människor max får släppa ut ett ton var per år (utöver de utsläpp som det allmänna genererar, som också behöver bantas), så blir det cirka 83 kg koldioxid per person och månad. Det är vad som beräknas vara hållbart för vår jord. Tyvärr ligger vi som familj varje månad högt över de 416 kg/månad som i så fall blir vår tilldelning.

Bostaden: vi har haft det ganska varmt inomhus under december och sänkt temperaturen först de sista dagarna. Då blev det naturligtvis kallare ute! Solcellerna har producerat totalt 16 kWh i december, de bästa dagarna gav 1,5 kWh. Det är påtagligt sämre än i november då vi ändå fick ihop hela 51 kWh. Vi har köpt 1.950 kWh jämfört med 2.661 kWh förra året i december. Det är en minskning med en dryg fjärdedel! Temperaturen i december i år har legat på en 3° över det vanliga i december enligt SMHI medan förra året var något svalare. Det är svårt att veta om vi använt mindre el för att vi investerat i nya energisnålare apparater eller om det beror på det varmare vädret. Här har vi gjort av med 254 kg CO2, det vill säga drygt halva vår budget.

Vattensparandet går på sparlåga, även om mamman fortsätter samla vatten i duschen för att spola med och använder akvarievattnet till att vattna växterna. Det blir dock vatten över så här års! Familjens förbrukning har stigit till 97 liter per person och dag. Det är fortfarande 2/3 av svenskens normalförbrukning, vilket ändå är bra.

Bilen: Vi har kört mer privat även i december, totalt 671 km. Det är alltså en minskning jämfört med november och i nivå med oktobers bilkörande. Det innebär koldioxidutsläpp på 77 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet.

Av okänd anledning kan mamman inte uppdatera sin Svalna-app, så det går inte att få någon aktuell information om familjens inköp under december.

Biffen: December innebär både jul och nyår med mycket mat som en del av firandet. ICA säger att vårt CO2e-avtryck för december är 395 kg. Det innebär 79 kg/person vilket är mer än de 44 som är FN:s klimatmål, men mindre än de 158 som är genomsnittssvenskens.

Butiken: Mamman redogjorde i ett annat inlägg för de julklappsinköp som föräldrarna gjorde. Just julklapparna är förstås familjens största inköp under december. I och med mammans strävan att köpa bra kvalitet har vi lagt mer pengar än förr på klapparna. Vi har också handlat en del till djuren, faktiskt lite extra eftersom vi fick en 5% rabattkupong och djurmat ändå går åt.

Börsen: har mamman tänkt ska bli det nya årets stora fokus, förutom att minska butiksinköpen. Det handlar om att placera om pensionspengarna och flytta sparandet… Pengar är vårt största maktmedel i det nuvarande samhället.

Sammantaget har vi bara utifrån de värden vi känner till i december alltså gjort av med nästan dubbelt vår budget: 726 kg koldioxid jämfört med de 416 vi borde hålla oss till. Och alla ni som följt bloggen vet att inköpen är mammans sämsta gren… Det är bara att fortsätta jobba för att sänka avtrycket under 2020!

Gott nytt år!

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Hur gick november?

Nu närmar sig året sitt slut. Det börjar bli kallare, vilket märks på vår elräkning. Vi är inte heller så bra på att frysa. I oktober eldade vi jättemycket, vilket vi slutat med i november. Däremot har vi varmare inne nu via luftvärmepumpen, runt 2o grader – med 17 grader i sovrummet som ligger längst från pumpen. Vi har köpt 1.665 kWh el under november. Solcellerna har under den här ovanligt regniga novembermånaden producerat 51 kWh varav vi har exporterat knappt 1,8 kWh ut på elnätet. Totalt har vi då använt 1.716 kWh el till bostaden under november, motsvarande 22 kg koldioxid. Det är en minskning jämfört med november 2018 då vi använde 1.990 kWh el. Om något har det varit kallare i år jämfört med förra året, så det är bra jobbat av oss att spara nära 300 kWh! Svalna menar att hushållet orsakat utsläpp på 150 kg, vilket är inräknat kostnader för huslån och olika tjänster likväl som el och vatten.

Vi sparar inte lika flitigt på vattnet nu, även om vissa vanor håller i sig. Under oktober och november har vi använt 26 m3 liter vatten, det vill säga 85 liter per person och dag. Det är fortfarande betydligt mindre än vad en svensk beräknas använda varje dag och håller förmodligen vår elräkning nere, eftersom vår nya varmvattenberedare ska anpassa värmandet av vatten efter förbrukningen.

Vi har kört mer bil privat under november. Däremot fortsätter både mamman och pappan att åka kommunalt till jobbet. Mamman har minskat bilåkandet i tjänsten med ytterligare en dag, genom att be om att få ändra mötestiden så att den passade bättre med busstidtabellen. Totalt har vi kört vår numera enda bil 728 km i november, vilket motsvarar utsläpp på 84 kg CO2. I september körde vi 501 km (möjligen hade pappan kvar sin bil en tid då), i oktober 670 km och nu alltså 728 km…

När det gäller maten förstod mamman plötsligt att ICA hade delat upp matinköpen på oss fem i familjen. Så från oktober har mamman skrivit att hon är ensamhushåll, för att själv göra uträkningarna. Det gjorde att siffrorna blev lite högre 🙁 I oktober hamnade vi på 306 kg på ICA, och då sa Svalna 311 kg – ganska lika med andra ord! I november räknar Svalna med att mamman köpt mat motsvarande 239 kg koldioxid (ICA stannar på 163 kg). Pappan har köpt lite han med, men mamman har handlat det mesta. Det är en minskning med 72 kg vilket ändå känns bra! Mamman har försökt minska inköpen av mejeriprodukter och hoppas att det är det som syns.

Enligt Svalna har mammans inköp och betalningar under november motsvarat 860 kg CO2, varav 144 kg till transporter (inklusive kommunala resor), 239 kg för matinköp och 150 kg för hushållet. Shoppingkategorin (butiken) står för hela 277 kg… Det är en del vinterkläder till barnen, en klippning och hemelektronik som väger tungt. Husdjuren har kostat 27 kg CO2 i november. Om vi fördelar de 860 kg koldioxid vi släppt ut på oss fem i familjen så blir det 172 kg per person. Det ger lite mer än 2 ton per person och år. Det är svårt att koldioxidbanta!

Jämförelse mellan november 2018 och november 2019 – vi har i alla fall minskat utsläppen!

Eftersom Svalna räknar på alla kontouppgifter går det att få fram data för förra året. En jämförelse mellan november då och i år visar att vi minskat i alla kategorier utom butiken – här måste mamman verkligen tänka till! När det gäller transport är skillnaden ännu större eftersom pappan hade en egen bil då 🙂

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
…
Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.