Spara och investera

Familjen har tack och lov lite pengar att spara eller investera, vilket delvis beror på att vi faktiskt använder mindre pengar numera. I samband med att mamman blev upprörd över vår dåliga bank, bestämde mamman sig för att också se över hur familjens sparpengar arbetar (det är ju de pengarna bankerna kan göra bra eller dåliga saker med). Mamman är med i Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar så hon läste tips där.

De två viktigaste tipsen när det gäller att spara och investera är att:

  • Bilda sig en egen uppfattning om fördelar och risker
  • Att sprida riskerna så att inte alla pengar placeras på samma ställe

Det är numera få banker som erbjuder ränta på sparpengar. Det går att hitta via exempelvis Compricer, som jämför olika bankers utbud. Du måste dock själv kolla upp bankernas hållbarhetstänk. Mamman skickade meddelanden till dem hon var intresserad av.

Sen hade mamman en del pengar att investera mer långsiktigt. Den fond som rekommenderas mest hela tiden i Klimatsmarta investeringar är Proethos. Som alltid är historisk avkastning inte det samma som framtida avkastning. Just Proethos har en sympatisk inriktning och mamman investerade en del pengar samt startade ett månadssparande i den fonden. Mamman har även valt ett par Svanen-märkta fonder med lågt koldioxidutsläpp. Några av dem går även att välja hos Pensionsmyndigheten.

Det är svårt att veta vad som faktiskt är hållbara investeringar. Mamman tänker att det är klokt att fundera på vad som är hållbart i framtiden. Vad behöver vi? Jo någon form av energi, bostäder, mat, kläder, transporter… Utifrån det har mamman förutom fonder valt Trine (solel), några (högrisk)aktier i ett företag som har en lösning för batteribyte i bilar och i ett företag som satsar på mat och kosttillskott ur alger. Sen drömmer mamman om att kunna investera i ETC Bygg som har en fantastisk framtidsvision! Minsta summa att investera där är dock 10.000 kr, så det är ju en slant. Det finns också en intressant crowdfunding som heter Funded by me, där allt inte verkar vara just hållbart, men om en gör lite egen research så fanns där en del spännande.

Det är klokt att välja svenska plattformar, så de rapporterar in till deklarationen, om en inte är väldigt bra på sånt!

Mamman har tidigare tipsat om Trine, som investerar i solel i andra länder. Solelen möjliggör utveckling för fattiga människor och innebär bland annat att de slipper fotogenbelysning. Mamman planerar att utöka sitt engagemang i Trine, då det visat sig fungera bra. Samtidigt är det en hög risk, så det är klokt att inte placera mer pengar där än du faktiskt kan vara utan.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i ”Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

  • Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
  • Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
  • Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
  • Investera i klimatsmarta företag och fonder
Spelet Monopol
Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades ”generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området ”börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

Hoppfullt

2040-framtidsfilmen och boken ”Det smarta landet

Familjen tittade för några dagar sedan på dokumentären 2040 – framtidsfilmen. Den är gjord av Damon Gameau, en australiensisk pappa som vill hitta hopp inför sin fyraåriga dotters framtid, i klimatförändringarnas tid. Föräldrarna och småbröderna såg den tillsammans och alla tyckte att den var bra och hoppingivande.

I filmen 2040 lyfter Damon Gameau fram olika innovationer som ger hopp inför framtiden. Han visar oss micro-elnät i Bangladesh, regenerativt jordbrukande i Australien, marin permakultur i form av sjögräsodling vid USA:s kust och stadsträdgårdar i New York samt självkörande bilar i Singapore. Just brunalgsodling är hoppfullt, då de binder koldioxid, skapar livsmiljöer för vattenlevande djur, går att äta och växer 50 cm om dagen!

Filmen är tyvärr inte längre tillgänglig via länken ovan.

Lillebror fastnade mest för odlingarna av sjögräs. Han tyckte om filmen för att den ”inte sa att allt är hemskt och alla kommer att dö, utan den gav hopp”. Mellanbror tyckte att det regenerativa jordbrukandet var mest intressant. Pappan fastnade för micro-elnäten. De skapar både större motståndskraft mot olika väderhändelser och ger makten tillbaka till folket.

Mamman tyckte att det som var mest intressant var att det som skulle göra absolut störst skillnad för framtiden och mot klimatförändringarnas negativa effekter är: jämlikhet! Rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor och tillgång till utbildning även för flickor, leder till att kvinnor föder färre barn och att barns och kvinnors hälsa generellt blir bättre. Detta har vi skrivit om tidigare i inlägget Kvinnor kan.

Jämlikhet är viktigaste faktorn mot klimatförändringarna!
Bild från 2040 – framtidsfilmen.

Om du vill göra en insats för en mer rättvis värld kan du exempelvis stötta Action Aid, som arbetar för en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Mamman har även läst boken Det smarta landet – Perspektiv på ett hållbart Sverige som Anders Källström och Maria Soxbo redigerat (2019) i samarbete med LRF. Boken lyfter genom 13 olika svenskar fram den svenska landsbygdens mångfacetterade och rika möjligheter och hur kombinationen stad och land kan bli vinnande i stället för konkurrensbetonad.

Mamman blev lite provocerad av den klämkäcka tonen i boken till en början. Dessutom finns det en viss tendens att framhålla lösningar som passar oss snarare än lösningar som kanske måste till. Samtidigt är det en hoppingivande och positiv bok. Och budskapet att inte bara fokusera på städerna när det gäller att bygga hållbarhet är jätteviktigt!

Även i Det smarta landet lyfts självkörande bilar som en del av en hållbar framtid. Tanken är att vi inte längre kommer äga bilar, men att förarlösa fordon kan beställas för att föra oss direkt dit vi vill och möjliggöra att vi umgås eller arbetar under tiden.

Boken lyfter vårt lands resurser i form av skog och jordbruksmark, vilka har stora möjligheter att bidra till Sveriges koldioxidbantning, men också att vi ligger i framkant när det gäller innovationer. Det talas om att Sverige har möjlighet att visa på en hållbar utveckling för hela världen tack vare dessa förutsättningar. Budskapet är att vi inte ska backa på grund av vår relativa litenhet utan vara föregångare när det gäller omställningen!

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av ”inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!
Vår nya kamin – premiäreldning!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber
Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum.
Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Mikroproducenter av solel

24 solcellspaneler på papptak

Nu har vi haft våra solceller på taket i en månad. Produktionen kom inte i gång förrän den 10 juni, för det var något litet fel på installationen. Bästa dagen har vi producerat 61 kWh med våra 44 m2 solpaneler.

Det är ju oerhört trevligt att få energi från solen utan att göra något alls. Solceller är hyggligt underhållsfria. Senaste veckan har vädret inte varit lika bra, men vi producerar ändå energi. Enligt Solar Edge som mäter all energi systemet producerar har vi totalt producerat 1,2 megawattimmar elektricitet under den här månaden.

Observera att skalorna är olika i juni och juli. I juni kom vi över 60 kWh, i juni hittills bara upp till 50 kWh.

Vi har naturligtvis förbrukat en del av den elen i vårt hem. Vattenfall berättar att vi har skickat ut 709 kWh på elnätet, vilket innebär att vi själva använt knappa 500 kWh av vår produktion.

Från Vattenfalls hemsida får vi information om hur mycket el vi exporterar ut på nätet.

Eftersom vi måste köpa el så snart mörkret kommer, och exempelvis kyl och frys är på dygnet runt, så har vi köpt cirka 335 kWh av Vattenfall.

Vår förbrukning av köpt el från Vattenfall under den här månaden.

Totalt har vi förbrukat cirka 850 kWh den här månaden och samtidigt producerat 1.200 kWh med våra solceller. Det innebär att vi producerat ett överskott av el! Sammanlagt kan vi konstatera att vi under den här perioden, med hyfsat svenskt sommarväder, har sålt dubbelt så mycket el som vi köpt in.

En liten bonus som mamman vill nämna i solcellssammanhanget är att hon i ganska många år nu har haft sitt Logitech tangentbord som drivs helt av solel och ansluts till datorn via bluetooth. Det har aldrig varit några problem med det, inte ens mitt i natten. Inköpt för en femhundring på stormarknad – tyvärr saluförs de inte längre… 🙁

Mamman har också sedan länge en liten solcellsdriven powerbank, som på ett par timmar i solen laddar mammans mobiltelefon. Det är inte så dumt!

Tistelfjärilarna invaderar…

Tistelfjäril

Har du också lagt märket till mängden orangesvarta fjärilar i Sverige i år? De kallas tistelfjäril och är fantastiska flygare har mamman lärt sig. De föds i Nordafrika och flyger norrut. Efter två generationer (fjärilar lever trots allt inte så länge…) är de här på försommaren. Fjärilarna har tagit sig ända till Svalbard, vilket innebär en lång flygning över ishavet. De är alltså skickliga på anpassning och klarar många olika miljöer. Samtidigt hotas de av ökenspridningen i norra Afrika.

En anledning till att de är så många i år tros vara klimatförändringarna enligt en artikel av SVT Nyheter. Vi pratar om hundra miljoner (100 000 000) stycken i stället för de normala tiotusental (10 000) som brukar komma på sommaren.

Två orangesvarta fjärilar i en vitblommande buske.
Tistelfjärilar vilar och äter.

Det som är bekymmersamt med att så många fjärilar tagit sig hit, menar insektsforskaren Dave Karlsson i intervju med SVT Nyheter, är att det antyder en möjlighet att andra, kanske mer skadliga, insekter också tar sig hit i massor framöver. Ytterligare en konsekvens av klimatförändringarna som drabbar oss här i Sverige – som ändå är relativt förskonade från de värsta konsekvenserna… Och ytterligare ett skäl att koldioxidbanta och göra andra insatser för att bromsa förändringarna.

Ett sätt att motverka ökenspridningen kan vara att bidra till projekt som planterar träd. Trädplantering kan ha positiva effekter på klimatet, då träden binder koldioxid, i alla fall för en tid. Den brittiska forskaren Thomas Crowther på tekniska högskolan Zürich har uppskattat att storskalig trädplantering skulle överträffa de flesta andra åtgärder för att bromsa klimatutvecklingen som vi känner till, enligt tidningen ETC (möjligen låst artikel). Det finns skäl att vara noga om du väljer att stödja ett trädplanteringsprojekt, visar forskning från Lunds universitet, för ibland har projekten dålig lokal förankring och pengarna når inte de mest behövande.

Vi-skogen är en förening som funnits länge och har ett 90-konto som garanterar kontroll av insamlade medel. De arbetar i östra Afrika med agroforestry (jordbruk i skuggan av träd) för människornas och klimatets skull.

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.