Att hushålla är en fin gammal vana som handlar om att vara rädd om resurserna – både tid, pengar och materiella resurser. Här skriver vi om hur vi kan leva mer resurssnålt och vinsterna med det.
Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!
I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.
En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att ”helrenovera” den kära soffan.
Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.
Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!
I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…
Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!
I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.
Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.
Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.
Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.
”Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.
Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.
Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för ”nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.
Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…
Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.
Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.
Enligt boken God Jul- från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.
Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.
Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är ”slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.
Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.
Nu har vi familjens önskelistor att kombinera med julklappsplanerande. Hur ska vi tänka hållbart? Målet är att minska julklappsberget samtidigt som ingen blir besviken…
Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv är full av tips på klimatsmarta gåvor. Tips 280 är att ge bort upplevelser, vilket hänger ihop med tips 189 att köpa upplevelser som teater, massage och utställningar snarare än prylar. Poängen med det är att betala för arbete snarare än produktion av fler saker. Här nedan är fler idéer:
Ge bort din tid! Erbjud dig att göra något för eller tillsammans med den du vill ge en gåva. Tänk barnvaktstid, utflykter tillsammans och liknande. Tips 282 är att ge gåvor med omtanke, så att mottagaren verkligen kan använda det du ger.
Ge bort något du själv har tillverkat! Är du road av något, som att rita, slöjda, baka eller sticka – skapa något fint och personligt. Tips 285.
Ge bort något återvunnet! Köp i andra hand eller välj något du har hemma som du inte (längre) använder. Det finns ju egentligen ingen anledning att presenter ska vara nyköpta… tips 284.
Ge bort pengar till något som både du och mottagaren vill stödja. Det finns många organisationer som behöver mer resurser! Tips 283.
Vi i familjen ska försöka lösa så många av våra julklappar som möjligt enligt punkterna ovan.
Världsnaturfonden har samlat fler tips i samma anda om du behöver konkreta idéer. Den här nya vanan riktar sig också främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.
Förr i världen kallades den första söndagen i december för Skyltsöndagen. Det var då handlarna visade upp sin julskyltning och julhandeln startade. Numera startar julkommersen betydligt tidigare, så den traditionen har väl i princip försvunnit. Det går att tänka sig att det borde minska stressen inför jul att vi börjar planera tidigare – men det verkar snarare vara tvärt om! Julhandeln slår rekord varje år, samtidigt som vår konsumtion driver på klimatförändringarna 🙁
Att ta det lugnt är tips 105 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv där de uppmanar till att fundera över vad som verkligen är viktigt i livet. Kanske är det dags att fokusera mer på att umgås och ha trevligt tillsammans i juletid? Högst på storebrors önskelista står ”kramar” 🙂
I familjen är det tradition att vi skriver önskelistor tillsammans när vi tänt det första adventsljuset. Lillebror berättade att en lärdom och ny vana han har fått under det här året är att försöka acceptera att ingen kan få allt som den önskar sig. Han tycker förstås att det är tråkigt, men inser att både naturens och familjens resurser är begränsade. Han drömmer fortfarande om både en Thailandsresa och en ny skärm till sin dator och en massa annat… Önskelistan har 12 punkter! Mamman och pappan har ambitionen att följa tips 244 och uppfostra Planetskötare – förhoppningsvis är dessa funderingar ett tecken på att lillebror är på den vägen!
Den här nya vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.
Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.
Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.
Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.
I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.
Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.
En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.
I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).
Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.
Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)
Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.
Under oktober månad har föräldrarna åkt väldigt lite bil till jobbet. Pappan har till och med sålt sin bil! Däremot har vi kört lite mer privat. Totalt har vi kört 670 km i oktober, jämfört med 1.550 km för mamman och cirka 800 för pappan förra året. I år har vi bara kört 29% av förra årets bilresor, vilket sparat in 194 kg CO2e. Svalna beräknar våra transportutsläpp till 219 kg CO2e under oktober. Då är 14 kg CO2 för en taxiresa mamman gjorde hem från jobbet en kväll när mamman inte orkade åka kommunalt.
De privata bilresorna har varit för att göra större inköp (mamman månadshandlade mat, djurmat och hushållsartiklar), för att hjälpa mormor som har svårt att röra sig och för att storebror har träffat en flickvän som bor på krångligt avstånd med kommunaltrafiken, så mamman har ibland fallit till föga och skjutsat tonåringarna. Vi pratar mycket om när vi väljer att åka bil och inte. Mamman försöker komma ifrån tankarna att ”unna sig” och att ”vara värd” att åka bil – eftersom det helt enkelt inte är hållbart!
Mamman har haft anledning att fundera över detta med bilåkande i samtal med olika personer. Det är inte enkelt att avstå från bil, dels förstås för att det är bekvämt, men framför allt för dem som av olika orsaker har svårt att klara sig utan. Det kan vara på grund av sjukdom, där bilen blir skillnaden mellan att kunna och inte. Det kan vara för att det är dåligt utbyggt med kollektivtrafik där en bor. Det kan också vara på grund av svårigheter relaterade till familjesituationen, som för en kompis till mamman som måste åka hem från jobbet flera gånger i veckan när skolan inte klarar av hans barn med NPF. Det bästa att göra då är att satsa på den energieffektivaste bilen som är möjlig att köpa och att köra mjukt eftersom det sparar bensin. Och även om det finns en bil är det bra att köra så lite som bara är möjligt!
Familjen fryser hemma, då vi håller 19° inomhus. Vi får klä på oss både ylletröjor och filtar – mamman har till och med vantar ibland! Mamman har nu bytt till varmare täcken för att vi ska slippa frysa om natten. Det är inte en helt populär uppoffring, trots vår kamin som värmer ordentligt om kvällarna… Vi har nog redan gjort av med en kubikmeter ved, vilket tyvärr kan innebära utsläpp motsvarande ytterligare 750 kg CO2e. Visserligen inte fossil koldioxid utan ”grön” som ingår i det nutida kretsloppet – men koldioxid är koldioxid… Vi får se om vi håller ut med kylan!
När det gäller elektriciteten har vi köpt 969 kWh av Vattenfall och skickat ut 50 kWh i deras nät under oktober. Solar Edge säger att vi totalt producerat 242 kWh under oktober. Totalt har vi alltså använt 1.161 kWh under oktober. Förra året förbrukade vi 1.473 kWh. Tydligen var oktober ovanligt varm förra året och det lutar åt en mer normal oktober i år, så här verkar skillnaden faktiskt bero på våra försök att hushålla med elen! Vi har genom det lyckats spara 44 kg CO2e. Svalna säger att vi släppt ut totalt 376 kg CO2 från bostaden under oktober.
Mamman fortsätter att samla vatten i duschen och använda till att spola toaletten med. Det känns inte så motiverat när dagarna är grå och regniga, men tydligen är grundvattennivåerna fortfarande mycket under de normala i våra trakter, enligt SGU. För att få en normal nivå krävs mer nederbörd än normalt för årstiden.
Nu i oktober upptäckte mamman och lillebror på riktigt vilken fin second hand affär vi har i vår kommun, när vi letade kläder till begravningen. Vi kom hem med både kavajer, byxor, en ny isbjörns-gose och lite saker till köket! Till och med en ny lampskärm hittade mamman, fast den hade fel sorts fäste tyvärr… Svalna beräknar ett utsläpp av 9,2 kg CO2e för inköpen på second hand. Totalt har mamman lagt 97 kg CO2e på shopping under oktober (då innefattas vård, apoteksvaror, husdjuren och allt annat som inte är mat).
Familjens matinköp under oktober motsvarar enligt Svalna 284 kg CO2e. Sammanlagt har vi orsakat utsläpp på 976 kg koldioxidekvivalenter under oktober – plus de inköp som pappan och storebror gjort. Det blir under 200 kg/person, vilket ändå motsvarar 2,3 ton på ett år…
Familjen har ju turen att bo nära storstaden, så vi kan lätt åka på spännande utflykter hemifrån. Mamman har ledigt på höstlovet med barnen. Hon hittade på två utflykter som hon förberedde dem på att vi skulle göra. Det är nämligen bästa sättet för mamman att inte få barn i baklås – att de vet vad som ska hända! Mellan utflykterna har vi vilodagar hemma, för orkens skull. Det blir roligare så!
På måndagen åkte mamman och småbröderna till Skansen. Det var lite gnöl om att det var långt att åka till Skansen (och hem igen), men resan gick jättesmidigt. Promenaden förbi renoveringen av Slussen var en upplevelse i sig, med de stora lyftkranarna och jättegropen i marken. Tack SL för att det går att åka Djurgårdsfärja med SL-kort! Bröderna älskade båtresan 🙂
Skansen hade tema Fasor från förr som bjöd på koleraepidemi i stadskvarteren, kusliga spökhistorier i kyrkan och ett besök hos kloka gumman. Koleran var riktigt äcklig och kyrkstötens hustru var duktig på att skapa stämning i den svaga stearinbelysningen. (Vet ni vem kyrkstöten var? Det var han som väckte dem som somnade i kyrkan om söndagarna – med en stöt i golvet eller en knuff på armen!) Den kloka gumman tog sig an lillebrors onda ben och högg smärtan med kniv ner i bänken. Det var viktigt att inte tacka efteråt. Vi hoppas boten håller i sig! Sammantaget var det en spännande resa bakåt i tiden till för ungefär 200-150 år sedan.
Bäst var ändå djuren! Vi lyckades se både varg, björn, lo, gråsäl, hackspett, ekorre, påfåglar, småfåglar och älg. Och förstås en massa fler djur på Lill-Skansen och Skansen-akvariet. Dessutom har Baltic Sea Science Center öppnat på Skansen – akvarier värda mer än de 20 minuter vi gav besöket. Där visas det marina livet i vårt eget hav, vilket är riktigt spännande!
Skansen får minuspoäng för att vi fick äta vår lunch på engångsartiklar. Vi kunde naturligtvis ha tagit med matsäck – det måste förstås bli så nästa gång – men det är ju lättare att köpa på plats. Pumpasoppan var jättegod men papptallriken trist.
Mamman ägnade tisdagen åt att vinterfixa i trädgården. Det innebar bland annat att skörda det sista, att ta in alla övervintrande växter i förrådet och att ta bort de solcellsdrivna bevattnings- och ljusanordningarna. Mellanbror är bäst i familjen på att plocka blåbär. Ingen är så snabb och noggrann som han! Han fick därför i uppgift att plocka rent vår blåbärsbuske av sorten Emil, som har gett oerhört mycket bär i år. De sista bären räckte till en paj tillsammans med det sista Aroma-äpplet från trädgården.
Mamman tog också vara på de för sent sådda rödbetor som inte utvecklat mer än blast. Blasten är supergod att woka med vitlök, lite chilipulver från de egna chiliplantorna, en halv tesked sesamolja, peppar och salt.
På onsdagen åkte mamman och småbröderna till Sky View på Globen. En riktig toppen-upplevelse tyckte lillebror, som fotade mer än någonsin. Vi hade tur med vädret och det är verkligen häftigt att se Stockholm med söderort i 360°!
Mamman reflekterar över att småbröderna, trots att de är ganska stora (9-10 år), tycker att det mest är spännande och roligt att åka på små utflykter i stan. Kanske är det för att vi inte åker iväg så ofta som det blir något extra? Kanske är det också så att barn generellt har förmågan att njuta av det som sker här och nu utan att jämföra med en massa annat?
I morgon är det dags för Halloween och vi har laddat med våra pumpor, godis och smink. Varning för de odöda zombierna som kommer…
Vårt höstlov var ett exempel för vår familj på hur vi kan leva ganska bra utan bil och butiksbesök, med hjälp av kollektiv trafik och fina upplevelser.
Hantera kakor
Vi använder kakor (cookies) för att optimera webbsidan. Vi har inga reklambanners då de drar extra energi.
Funktionella
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.