Fyndad kökssoffa

Vi är en stor familj, men med ett litet kök. Plötsligt kom mamman på att ett sätt att få mer plats vore en kökssoffa – både fler sittplatser vid bordet och lagringsutrymme under sitsen var målet. Mamman började kolla Blocket och det visade sig finnas flera kökssoffor till salu! Idén förankrades med pappan, som var oväntat positiv. Så från tanke till handling gick det ett dygn! Hem kom en stor kökssoffa i furu med rödrutig klädsel. Den hade ett antal år på nacken förstås, så tyget var solkigt och soffan kändes kladdig…

Vår “nya” kökssoffa har anlänt. I fönstret står en del av årets förodlingar.

Dags att renovera alltså!

Vi monterade isär soffan för att kunna fräscha upp den. Slipade och bytte tyg. Förstärkte botten så att den ska hålla för mycket matvaror – eller en liten bror som vill gömma sig!

Det tog en lördag att fixa till soffan och sen hade vi en ny favorit i köket! Soffan är populär både hos barn och vuxna – och hos katterna som gärna sover middag i den 🙂

Soffan fick ny klädsel av ett gammalt trasigt lakan i grönt tills vidare. Vi har gröna gardiner i fönstret så det passade bra!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Ren och snygg

Inlägget innehåller reklam i form av sponsrade annonslänkar till Jordklok.

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Kokosolja – så mångsidig!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

KaliFlower Organics hand- och fotsalva

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan “allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte “blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

18. Vårda, laga och fixa till

Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!

I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.

En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att “helrenovera” den kära soffan.

Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!

15. Släck ljuset, spara el

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

Ljusbringaren ger mysbelysning.

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

9. Brygg drycken själv

“Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.

Julkanna

Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.

Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för “nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.

Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…

Hemgjord dricka

Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.

Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.

4. Ät mer vegansk mat

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Enligt boken God Jul– från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.

Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.

Riven fryst ost.

Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är “slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.

Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!