4. Ät mer vegansk mat

Enligt boken God Jul- från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.

Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.

Fryst riven ost.

Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är “slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.

Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.

2. Handla hållbara gåvor

Nu har vi familjens önskelistor att kombinera med julklappsplanerande. Hur ska vi tänka hållbart? Målet är att minska julklappsberget samtidigt som ingen blir besviken…

Julklappar

Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv är full av tips på klimatsmarta gåvor. Tips 280 är att ge bort upplevelser, vilket hänger ihop med tips 189 att köpa upplevelser som teater, massage och utställningar snarare än prylar. Poängen med det är att betala för arbete snarare än produktion av fler saker. Här nedan är fler idéer:

  • Ge bort din tid! Erbjud dig att göra något för eller tillsammans med den du vill ge en gåva. Tänk barnvaktstid, utflykter tillsammans och liknande. Tips 282 är att ge gåvor med omtanke, så att mottagaren verkligen kan använda det du ger.
  • Ge bort något du själv har tillverkat! Är du road av något, som att rita, slöjda, baka eller sticka – skapa något fint och personligt. Tips 285.
  • Ge bort något återvunnet! Köp i andra hand eller välj något du har hemma som du inte (längre) använder. Det finns ju egentligen ingen anledning att presenter ska vara nyköpta… tips 284.
  • Ge bort pengar till något som både du och mottagaren vill stödja. Det finns många organisationer som behöver mer resurser! Tips 283.

Vi i familjen ska försöka lösa så många av våra julklappar som möjligt enligt punkterna ovan.

Världsnaturfonden har samlat fler tips i samma anda om du behöver konkreta idéer. Den här nya vanan riktar sig också främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.

1. Acceptera begränsade resurser

Förr i världen kallades den första söndagen i december för Skyltsöndagen. Det var då handlarna visade upp sin julskyltning och julhandeln startade. Numera startar julkommersen betydligt tidigare, så den traditionen har väl i princip försvunnit. Det går att tänka sig att det borde minska stressen inför jul att vi börjar planera tidigare – men det verkar snarare vara tvärt om! Julhandeln slår rekord varje år, samtidigt som vår konsumtion driver på klimatförändringarna 🙁

Att ta det lugnt är tips 105 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv där de uppmanar till att fundera över vad som verkligen är viktigt i livet. Kanske är det dags att fokusera mer på att umgås och ha trevligt tillsammans i juletid? Högst på storebrors önskelista står “kramar” 🙂

I familjen är det tradition att vi skriver önskelistor tillsammans när vi tänt det första adventsljuset. Lillebror berättade att en lärdom och ny vana han har fått under det här året är att försöka acceptera att ingen kan få allt som den önskar sig. Han tycker förstås att det är tråkigt, men inser att både naturens och familjens resurser är begränsade. Han drömmer fortfarande om både en Thailandsresa och en ny skärm till sin dator och en massa annat… Önskelistan har 12 punkter! Mamman och pappan har ambitionen att följa tips 244 och uppfostra Planetskötare – förhoppningsvis är dessa funderingar ett tecken på att lillebror är på den vägen!

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Te, tesil och kopp

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Hur gick oktober?

Under oktober månad har föräldrarna åkt väldigt lite bil till jobbet. Pappan har till och med sålt sin bil! Däremot har vi kört lite mer privat. Totalt har vi kört 670 km i oktober, jämfört med 1.550 km för mamman och cirka 800 för pappan förra året. I år har vi bara kört 29% av förra årets bilresor, vilket sparat in 194 kg CO2e. Svalna beräknar våra transportutsläpp till 219 kg CO2e under oktober. Då är 14 kg CO2 för en taxiresa mamman gjorde hem från jobbet en kväll när mamman inte orkade åka kommunalt.

De privata bilresorna har varit för att göra större inköp (mamman månadshandlade mat, djurmat och hushållsartiklar), för att hjälpa mormor som har svårt att röra sig och för att storebror har träffat en flickvän som bor på krångligt avstånd med kommunaltrafiken, så mamman har ibland fallit till föga och skjutsat tonåringarna. Vi pratar mycket om när vi väljer att åka bil och inte. Mamman försöker komma ifrån tankarna att “unna sig” och att “vara värd” att åka bil – eftersom det helt enkelt inte är hållbart!

Mamman har haft anledning att fundera över detta med bilåkande i samtal med olika personer. Det är inte enkelt att avstå från bil, dels förstås för att det är bekvämt, men framför allt för dem som av olika orsaker har svårt att klara sig utan. Det kan vara på grund av sjukdom, där bilen blir skillnaden mellan att kunna och inte. Det kan vara för att det är dåligt utbyggt med kollektivtrafik där en bor. Det kan också vara på grund av svårigheter relaterade till familjesituationen, som för en kompis till mamman som måste åka hem från jobbet flera gånger i veckan när skolan inte klarar av hans barn med NPF. Det bästa att göra då är att satsa på den energieffektivaste bilen som är möjlig att köpa och att köra mjukt eftersom det sparar bensin. Och även om det finns en bil är det bra att köra så lite som bara är möjligt!

Katten njuter av värmen.

Familjen fryser hemma, då vi håller 19° inomhus. Vi får klä på oss både ylletröjor och filtar – mamman har till och med vantar ibland! Mamman har nu bytt till varmare täcken för att vi ska slippa frysa om natten. Det är inte en helt populär uppoffring, trots vår kamin som värmer ordentligt om kvällarna… Vi har nog redan gjort av med en kubikmeter ved, vilket tyvärr kan innebära utsläpp motsvarande ytterligare 750 kg CO2e. Visserligen inte fossil koldioxid utan ”grön” som ingår i det nutida kretsloppet – men koldioxid är koldioxid… Vi får se om vi håller ut med kylan!

När det gäller elektriciteten har vi köpt 969 kWh av Vattenfall och skickat ut 50 kWh i deras nät under oktober. Solar Edge säger att vi totalt producerat 242 kWh under oktober. Totalt har vi alltså använt 1.161 kWh under oktober. Förra året förbrukade vi 1.473 kWh. Tydligen var oktober ovanligt varm förra året och det lutar åt en mer normal oktober i år, så här verkar skillnaden faktiskt bero på våra försök att hushålla med elen! Vi har genom det lyckats spara 44 kg CO2e. Svalna säger att vi släppt ut totalt 376 kg CO2 från bostaden under oktober.

Mamman fortsätter att samla vatten i duschen och använda till att spola toaletten med. Det känns inte så motiverat när dagarna är grå och regniga, men tydligen är grundvattennivåerna fortfarande mycket under de normala i våra trakter, enligt SGU. För att få en normal nivå krävs mer nederbörd än normalt för årstiden.

Nu i oktober upptäckte mamman och lillebror på riktigt vilken fin second hand affär vi har i vår kommun, när vi letade kläder till begravningen. Vi kom hem med både kavajer, byxor, en ny isbjörns-gose och lite saker till köket! Till och med en ny lampskärm hittade mamman, fast den hade fel sorts fäste tyvärr… Svalna beräknar ett utsläpp av 9,2 kg CO2e för inköpen på second hand. Totalt har mamman lagt 97 kg CO2e på shopping under oktober (då innefattas vård, apoteksvaror, husdjuren och allt annat som inte är mat).

Familjens matinköp under oktober motsvarar enligt Svalna 284 kg CO2e. Sammanlagt har vi orsakat utsläpp på 976 kg koldioxidekvivalenter under oktober – plus de inköp som pappan och storebror gjort. Det blir under 200 kg/person, vilket ändå motsvarar 2,3 ton på ett år…

Matkassen väntar på bussen.

Höstlov

Familjen har ju turen att bo nära storstaden, så vi kan lätt åka på spännande utflykter hemifrån. Mamman har ledigt på höstlovet med barnen. Hon hittade på två utflykter som hon förberedde dem på att vi skulle göra. Det är nämligen bästa sättet för mamman att inte få barn i baklås – att de vet vad som ska hända! Mellan utflykterna har vi vilodagar hemma, för orkens skull. Det blir roligare så!

På måndagen åkte mamman och småbröderna till Skansen. Det var lite gnöl om att det var långt att åka till Skansen (och hem igen), men resan gick jättesmidigt. Promenaden förbi renoveringen av Slussen var en upplevelse i sig, med de stora lyftkranarna och jättegropen i marken. Tack SL för att det går att åka Djurgårdsfärja med SL-kort! Bröderna älskade båtresan 🙂

En av Skansens påfåglar

Skansen hade tema Fasor från förr som bjöd på koleraepidemi i stadskvarteren, kusliga spökhistorier i kyrkan och ett besök hos kloka gumman. Koleran var riktigt äcklig och kyrkstötens hustru var duktig på att skapa stämning i den svaga stearinbelysningen. (Vet ni vem kyrkstöten var? Det var han som väckte dem som somnade i kyrkan om söndagarna – med en stöt i golvet eller en knuff på armen!) Den kloka gumman tog sig an lillebrors onda ben och högg smärtan med kniv ner i bänken. Det var viktigt att inte tacka efteråt. Vi hoppas boten håller i sig! Sammantaget var det en spännande resa bakåt i tiden till för ungefär 200-150 år sedan.

Bäst var ändå djuren! Vi lyckades se både varg, björn, lo, gråsäl, hackspett, ekorre, påfåglar, småfåglar och älg. Och förstås en massa fler djur på Lill-Skansen och Skansen-akvariet. Dessutom har Baltic Sea Science Center öppnat på Skansen – akvarier värda mer än de 20 minuter vi gav besöket. Där visas det marina livet i vårt eget hav, vilket är riktigt spännande!

Björn, varg och fin ponny på Skansen. Lillebror älskar att rida!

Skansen får minuspoäng för att vi fick äta vår lunch på engångsartiklar. Vi kunde naturligtvis ha tagit med matsäck – det måste förstås bli så nästa gång – men det är ju lättare att köpa på plats. Pumpasoppan var jättegod men papptallriken trist.

Mamman ägnade tisdagen åt att vinterfixa i trädgården. Det innebar bland annat att skörda det sista, att ta in alla övervintrande växter i förrådet och att ta bort de solcellsdrivna bevattnings- och ljusanordningarna. Mellanbror är bäst i familjen på att plocka blåbär. Ingen är så snabb och noggrann som han! Han fick därför i uppgift att plocka rent vår blåbärsbuske av sorten Emil, som har gett oerhört mycket bär i år. De sista bären räckte till en paj tillsammans med det sista Aroma-äpplet från trädgården.

Mamman tog också vara på de för sent sådda rödbetor som inte utvecklat mer än blast. Blasten är supergod att woka med vitlök, lite chilipulver från de egna chiliplantorna, en halv tesked sesamolja, peppar och salt.

På onsdagen åkte mamman och småbröderna till Sky View på Globen. En riktig toppen-upplevelse tyckte lillebror, som fotade mer än någonsin. Vi hade tur med vädret och det är verkligen häftigt att se Stockholm med söderort i 360°!

Mamman reflekterar över att småbröderna, trots att de är ganska stora (9-10 år), tycker att det mest är spännande och roligt att åka på små utflykter i stan. Kanske är det för att vi inte åker iväg så ofta som det blir något extra? Kanske är det också så att barn generellt har förmågan att njuta av det som sker här och nu utan att jämföra med en massa annat?

I morgon är det dags för Halloween och vi har laddat med våra pumpor, godis och smink. Varning för de odöda zombierna som kommer…

Happy halloween!

Vårt höstlov var ett exempel för vår familj på hur vi kan leva ganska bra utan bil och butiksbesök, med hjälp av kollektiv trafik och fina upplevelser.

Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på “grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Ta tillvara skörden

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: “kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp
Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att “detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!