Mamman var i vintras och såg en dramatiserad föreläsning Om Sanning med Åsa Wikforss på dramaten. Därefter har mamman läst hennes bok Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender. Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Hennes föreläsning utgår från hennes bok och båda berör klimatkrisen. Åsa Wikforss stora bidrag i ämnet är att förklara att det faktiskt finns en sanning (och inte flera/alternativa) när det gäller vissa klimatförändringarna. Hon bryter ner det till filosofiska resonemang.
Åsa Wikforss pekar på att en farlig tendens i nutiden är att tänka att allt är relativt, allt beror på vilken synvinkel vi har och att vi inte lyssnar till forskning, eftersom vi tycker oss kunna ta reda på allt själva – information finns ju bara en knapptryckning bort! Samtidigt är vi dåliga på att avgöra vad som är sant av allt vi ser och hör.
Fakta, skriver Åsa Wikforss, talar om hur världen ÄR. Det finns många fakta som vi inte har kunskap om, men som ändå är fakta. Åsa Wikforss tar som exempel antalet hårstrån på huvudet och antalet planeter i universum. Det finns ett korrekt svar, men det är omöjligt eller onödigt att ta reda på.
Kunskap, fortsätter Åsa Wikforss, kan delas in i praktisk och teoretisk kunskap och förhåller sig till fakta så att du har kunskap om fakta. Kunskap skiljer fantasi och övertygelse åt. För att ha kunskap om något måste jag vara övertygad om att det är så. Det räcker alltså inte att någon berättar fakta för mig, jag behöver bli övertygad om dem för att få ny kunskap.
Häri ligger en av svårigheterna med det som kallas klimatförnekelse. Det spelar ingen roll hur mycket fakta som presenteras om personen inte blir övertygad. Här är viktigt att hålla i minnet att det finns en sanning – det finns fakta som berättar hur verkligheten (tyvärr) är. Det är inte en fråga om perspektiv eller personlig tro. Grunden för denna sanning är evidens eller belägg för vår övertygelse – bevis eller goda grunder om en så vill.
Mamman vill varmt rekommendera Åsa Wikforss bok Alternativa fakta, då den är relativt lättläst och väldigt intressant för att reda ut olika fallgropar när det gäller förnekelse av fakta. Hon använder bland annat USAs president Donald Trump och klimatkrisen som exempel.
Faktum är att mamman tappat klimatfokus under den pågående Coronakrisen. Det går i stället tankemöda och energi åt att hitta lösningar på den nya situationen. Mamman var sjuk och ledig halva april. Efter det har mamman har fortsatt arbeta hemifrån en del, men både pappan och mamman har också åkt mer bil till jobbet. Vi har delat på ett månadskort och bilen, men mamman reser ju inte varje dag.
Vi har varit sex personer i familjen under hela april, då storebrors flickvän fortsatt att bo med oss. Det har bland annat inneburit inköp av en ny större säng. Mamman gjorde en snabb sökning på andrahandsmarknaden, men eftersom behovet av nattsömn var akut så blev det en IKEA-lösning.
Vår familj har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I april har vi släppt ut 1.059 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 177 kg per person. Det är lite mer än dubbelt så mycket som vi har råd med (83 x 2 = 166 kg).
Bostaden: Solcellerna har producerat 965 kWh i april, varav vi har exporterat 415 kWh ut på elnätet. Vi har köpt 998 kWh jämfört med 1.641 kWh förra året i april. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 94% av förra årets förbrukning. Aprils elförbrukning motsvarar 201 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 112 liter vatten per person och dag, 10 liter mer per person och dag än i mars och jämfört med 78 liter som minst. Det duschas mycket här nu… Svalna säger att bostaden motsvarar 72 kg CO2-utsläpp i april, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 273 kg. Då räknar mamman bort inköp till hemmet, som blommor, frön och en ny säng, vilka Svalna lagt i kategorin bostaden.
Bilen: Vi har fortsatt köra mer bil till och från jobbet även i april, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen ett par gånger. Vi har totalt kört 918 km i april och våra bilresor har släppt ut 106 kg CO2. I april förra året körde mamman 1.091 km och år 2018 hela 1.285 km, så trenden går åt rätt håll! Förutom själva bensinen kostade bilen 51 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 16 kg CO2-utsläpp i april (familjen åker numera på periodkort!). Transporterna blir då 173 kg koldioxidutsläpp totalt.
Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för april är 378 kg. Det innebär 63 kg/person eftersom vi har varit sex personer i hushållet. Svalna lägger till 4,5 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 383 kg CO2-utsläpp totalt, vilket är mindre än i mars.
Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 19 kg CO2 under april månad, varav 5 kg till husdjuren och 7 kg böcker i present till mormor. Pappan har dock handlat en del till husdjuren under april, så den siffran är säkert högre egentligen. Mamman har handlat lite penséer till påsk och en del frö och annat till trädgården. Svalna beräknar dessa inköp till sammanlagt 179 kg CO2. Familjen köpte även en ny säng på IKEA till tonåringarna under april, vilket gick på 32 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 230 kg CO2 till butiken i april, inklusive inköpen till hem och trädgård.
Börsen har mamman inte gjort något åt i april heller, annat än att mamman ominvesterat de pengar hon fått igen från den första investeringen i Trine. Om du följer länken får du 10 euro att investera i deras projekt för solenergi i fattigare länder i världen, vilket även familjen får. Vi berättar mer om Trine i inlägget Klimatsmarta investeringar. Mer solcellsljus åt Afrika!
Mamman kan konstatera att maten är det som kostar mest i utsläpp. Vi har enligt ICAs graf minskat våra utsläpp med 27% i april. Det hänger troligtvis ihop med att vi köper mycket grönsaker och växtbaserad mat och ännu lite mindre färdigmat samt mejeri än tidigare. Vi äter mer hemma nu än normalt, eftersom tonåringarna har distansundervisning och mamman arbetar mer hemifrån, så det syns i matinköpen. Dessutom var det påsk i april och det innebär alltid lite extra godisinköp. Godis är inte så klimatsmart…
Transportutsläppen har vi lyckats banta ner ordentligt, med hjälp av den rådande krisen (liksom resten av världen). Butiken (fast då egentligen inköpen till bostaden) är också en fortsatt hög post. Om mamman bara tittar som Svalna gör så är det bostaden som drar mest. Vi försöker att minska kostnaderna för vårt boende, men gör samtidigt investeringar för framtida hållbarhet – både i tonåringarnas sömn och i sånt som utsäde och liknande för egen matodling.
Plötsligt fick de flesta människor ett nytt stort hot att förhålla sig till – Coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19. Det har förstås påverkat även familjen. Vi har blivit en fler, då flickvännen bor hos oss och båda tonåringarna har distansundervisning. Även mamman och pappan har varit hemma mer, på grund både av symptom och färre uppdrag till följd av smittrisken. Småbröderna har fortsatt gå i skolan, men stannat hemma någon vecka var på grund av förkylningssymptom. Mamman känner sig mycket tacksam över att vi inte har drabbats värre!
Coronavirusets effekter är omfattande. Människor dör och många är rädda. Vårdpersonal går på knäna och vädjar till oss andra att vara försiktiga. Väldigt många sitter instängda i hemkarantän världen över. Den globala ekonomin krymper och det blir tydligt att samhället inte är förberett för den här typen av kriser.
Moder Jord mår samtidigt bättre än på länge, då luftföroreningarna minskat tack vare att samhällena bromsar in. Här har vi kanske en oväntad möjlighet att påbörja omställningen till ett mer hållbart samhälle. Inte så att krisläget ska bli det nya normala, men kanske kan vi välja lite smartare lösningar framöver?
För mammans del har krisen exempelvis inneburit att utforska nya sätt att jobba med de grupper hon träffar – via videolänk. Det är fler än mamman som provat detta sätt att träffas, vilket förstås innebär färre resor. Det är förmodligen en omställning som snabbats på genom Coronakrisen. Samtidigt är det förstås många som inte kan distansarbeta – att kunna göra det är också något att vara tacksam över!
Mamman funderar också mer över detta med downshifting som vi skrivit om tidigare. Att leva enklare, med lägre inkomster och minskade utgifter. Helst skulle mamman vilja jobba mer hemifrån, så videosamtal är förhoppningsvis en del av lösningen!
Pappan för sin del drömmer mest om att kunna gå tillbaka och jobba som vanligt. Vi är olika – och tur är väl det!
Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I mars har vi släppt ut 1.306 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 237 kg per person, nästan 3 gånger vår budget… Under halva månaden har flickvännen bott hos oss, så vi är en mer i hushållet.
Mars månad har präglats av coronaviruset som drabbat världen. För familjens del har det inneburit att vi åkt något mer bil till jobbet för att undvika smitta i kollektivtrafiken. Vi har också haft två gymnasieungdomar hemma på nästan heltid andra halvan av månaden – och de har då ätit mer hemma. Mammans företag har drabbats av avbokningar både på grund av sjukdom och på grund av smittbegränsning, så det blir till att hushålla även med pengarna framöver!
Coronaviruset är också en påminnelse om vad vi riskerar med vår nuvarande livsstil. Viruset tros ha sitt ursprung i marknader för vilda djur i Kina. Dessa marknader stängdes ner tillfälligt under utbrottet i Kina, skriver WWF som också uppmanar Kina att fortsätta hålla dem stängda. När virussjukdomar överförs till människor i stora städer sprids det snabbt och vi lever i en global värld, där flygresor gör att smittor på kort tid sprids över hela världen. I boken Den obeboeliga planeten ägnar David Wallace-Wells ett helt kapitel åt ”Uppvärmningens farsoter”. Klimatforskare och epidemiologer har förutsett att det kan bli vanligare med den här typen av pandemier.
Hur gick mars i siffror då?
Bostaden: Solcellerna har producerat 449 kWh i mars, varav vi har exporterat 129 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.561 kWh jämfört med 2.276 kWh förra året i mars. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 83% av förra årets förbrukning. Mars elförbrukning motsvarar 245 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 102 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst. Svalna säger att bostaden motsvarar 78 kg CO2-utsläpp i mars, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 323 kg.
Bilen: Vi har som sagt åkt lite mer bil till och från jobbet i mars, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen för att även hjälpa mormor. Vi har totalt kört 979 km i mars och våra bilresor har släppt ut 113 kg CO2. Förra året körde mamman 964 km under mars månad, så tyvärr har det ökat i år. Förutom själva bensinen kostade bilen 107 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 144 kg CO2-utsläpp i mars. Transporterna blir då 364 kg koldioxidutsläpp totalt.
Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för mars är 393 kg. Det innebär ungefär 71 kg/person eftersom vi halva månaden varit sex personer i hushållet. Svalna säger 330 kg för livsmedel i mars, vilket motsvarar 60 kg per person. Svalna lägger till 19 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 412 kg CO2-utsläpp totalt, då ICAs beräkning antagligen stämmer bättre och 19 kg för utemat tillkommer. Hur som helst har våra matinköp ökat i mars, vilket förstås hänger ihop med att vi är fler hemma hela tiden när gymnasieskolorna har stängt.
Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 153 kg CO2 under mars, varav 79 kg till husdjuren och ett tandläkarbesök för mamman på 13,5 kg CO2. Mamman handlade också en del på IKEA under mars, bland annat för att kunna inreda ett hemmakontor. Inköpen där gick på 54 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 207 kg CO2 till butiken i mars. Att husdjuren blivit dyrare beror dock mycket på att vi väljer bättre produkter. Vi köper svensk kattmat med viltkött och dyrare kattströ gjort av träflis i stället för bentonitlera. Eftersom Svalna räknar med medelvärde CO2 per utlagda kronor i olika kategorier så slår det lite tokigt ibland.
Börsen har mamman inte gjort något åt i mars, den har däremot drabbats hårt av situationen i världen. Mamman väljer att avvakta med förändringar just nu. Pengarna på banken kommer att behövas framöver till familjens utgifter, eftersom mammans företag drabbas av många avbokningar på grund av viruset.
Åter igen kan vi konstatera att det är en utmaning att koldioxidbanta! Vi har påverkats av coronaviruset så att vi är mer hemma och fler i familjen, vilket gör att våra utsläpp ökat något. Å andra sidan minskar de totala utsläppen i samhället. Mamman hörde på radion att biltrafiken minskat med 20% enligt Trafikverket, vilket ju är en positiv nyhet mitt i eländet.
Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).
Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!
Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!
Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!
Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!
Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…
Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.
Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.
Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!
Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.
Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!
Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.
Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.
Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratani Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉
Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.
Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.
Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.
Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.
Detta bör vi undvika helt
PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.
Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan ”allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.
Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.
Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I februari har vi släppt ut 1.089 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 218 kg per person. Det motsvarar en femtedel av vår hållbara årsförbrukning…
Bostaden: Solcellerna har producerat 158 kWh i februari, varav vi har exporterat 17 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.820 kWh jämfört med 2.224 kWh förra året i februari. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 88% av förra årets förbrukning. Det syns tydligt på bilden från de dagar vi var bortresta att utomhustemperaturen påverkar elanvändningen i vårt hus ordentligt, elförbrukningen stiger med 20 kWh när temperaturen sjunker från +5° till 0°. Februaris elförbrukning motsvarar 258 kg CO2 i utsläpp.
Vi har använt 100 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst, när mamman justerar för de fem dagar vi var bortresta. Svalna säger att bostaden motsvarar 104 kg CO2-utsläpp i februari, utöver elens 258 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 362 kg.
Bilen: Varken mamman eller pappan har kört bil till jobbet någonting i februari. Alla körda kilometer är alltså privata: 1.295 km. Vi har ju gjort en längre semesterresa i februari, så det blev en del extra bilmil. Räknar vi bort den resan har vi kört 295 km privat i februari. Jämför vi med 2018 och 2019 då mammans bil gick dryga 700 km vardera utan semesterresa, har vi dragit ner ordentligt på bilkörningen! Totalt har våra bilresor släppt ut 149 kg CO2 i februari.
Svalna säger att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 200 kg CO2-utsläpp i februari. Då är förmodligen storebrors 120-dagarskort medräknat, vilket påverkar beräkningen. Vi får tyvärr onödigt höga utsläpp på kollektivtrafiken på grund av att vi åker på reskassa. Transporterna blir då 349 kg koldioxidutsläpp totalt.
Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för februari är 209 kg. Det innebär 42 kg/person. Svalna säger 222 kg för livsmedel i februari, vilket motsvarar just de 44 kg som är FN:s klimatmål. Svalna lägger till 16 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 238 kg CO2-utsläpp totalt utifrån Svalnas beräkningar (-10 kg om vi räknar med ICAs).
Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 168 kg CO2 under februari varav 64 kg gick till skidresan och 63 kg till husdjuren. Mamman anser dock att det är för högt räknat att slädhundsutflykten ska ha släppt ut 27,5 kg koldioxid utöver den bilresa vi gjorde dit och vår medhavda matsäck. Mer rättvisande blir nog 140 kg CO2 till butiken i februari.
Börsen har mamman tyvärr inte gjort någonting alls åt under februari. Det är svårt detta med pengar och hur de arbetar i skymundan…
Åter igen kan vi konstatera att det är oerhört svårt att koldioxidbanta! Bostaden orsakar stora utsläpp och även så klart en semesterresa med bil. Enligt Svalnas beräkningar har vi trots allt minskat våra utsläpp med drygt 35 % jämfört med februari förra året. Vi fortsätter att sträva efter att minska våra utsläpp och hoppas att i mars vänder trenden nedåt igen!
Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: ”bästa sportlovet” enligt alla bröderna!
Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?
Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.
Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.
En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.
Hur klimatvänlig var vår semester?
Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.
Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).
Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.
Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.
Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!
Av en slump kom mamman över boken Nedkopplad – en familj, ett experiment, ett liv utan teknik av Susan Maushart (2011) på biblioteket. Med tanke på familjens medievanor var det kanske ”guds hand” som pekade henne dit? Vilken valfri stund som helst i vår familj hittar vi de flesta vid en skärm.
Susan Mausharts bok berättar om hur hon får sig själv och sina tre tonårsbarn att logga ut helt från sociala medier och vilka effekter det får på familjelivet. Hon blandar berättelsen med fakta från forskning kring skärmanvändningens effekter. Hon nämner bland annat hur viktigt forskning visar att det är för barnens studieresultat att vi äter middag tillsammans i familjen, jämfört med att alla äter framför varsin skärm. Tack och lov är vi inte där i vår familj, även om det ibland med tanke på NPF blir en tillfällig lösning när någon kraschar.
Boken avslutas med tio budord, bland annat: var inte rädd att ha tråkigt, låt bli att göra flera saker samtidigt, slösurfa inte och låt sovrummet vara en mediefri zon.
I Susan Mausharts familj gick barnen på ett halvår från skärmzombies till sociala tonåringar som utvecklade olika intressen (musik, matlagning) och som framför allt förbättrade sina skolresultat märkbart. Det sista hängde förmodligen ihop med att de brukat göra sina läxor samtidigt som de typ laddade ner film, var aktiva på sociala nätverk, googlade annan information och chattade. Susan själv blev också varse hur skärmberoende hon var och hur annorlunda hon upplevde världen utan ständig tillgång till sin Iphone.
Den stora vinsten för tonåringarna var en klart förbättrad sömn! Sömnen är som bekant nyckeln till kreativitet och livslust, så att skärmlivet får gå ut över den är katastrofalt.
Boken var rolig och lättläst samtidigt som den fick mamman att tänka över våra medievanor. Som flera gånger förr är det tydligt att klimat, miljö och vår egen hälsa gynnas av samma saker. Familjen är dock inte så pigg på ett liknande experiment… 🙂
Hantera kakor
Vi använder kakor (cookies) för att optimera webbsidan. Vi har inga reklambanners då de drar extra energi.
Funktionella
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.