Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

3. Odla egen mat

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman har en bok som heter God Jul!- från midvinterblot till Kalle Anka skriven av Lena Kättström Höök. Den beskriver svenska jultraditioner från förr. Där framgår att planeringen inför jul började redan på sommaren, när skörden togs till vara och grisen göddes. Hasselnötter var en sådan sak som plockades med tanke på julen. Nötter, äpplen och marsipan ingick på julgottebordet.

Att odla eget mat i trädgården är tips 304 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv och att skapa mer odlingsyta är tips 308. Generellt har mamman med hjälp av familjen i år varit noggrann med att tillvarata allt ätbart som växer i trädgården. Att odla det familjen äter och att samplantera är tips 309-310 i årsboken. Vi har skrivit om odlingarna i flera inlägg tidigare, bland andra Odla eget på liten yta, Ta tillvara skörden och Ringblommor – trädgårdens guld.

Familjen har en liten hassel i ett hörn av trädgården och i år har den givit några nötter som mamman samlat ihop och sparat – kanske blir det en liten julspecial? Det är tips 305 i årsboken att satsa på perenna ätbara växter/grönsaker.

Mamman har en småkakefavorit med hasselnötter och russin som passar till jul.

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och många av oss behöver även äta mindre mängder mat.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Ta tillvara skörden

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: “kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Ringblommor – trädgårdens guld

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt Häxans trädgård och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Från vax till duk och salva.

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Ringblomsolja på gång!

Dipp och depp

Nej, det är inte alltid så kul att välja klimatsmart! Ibland känns det extra tungt. En sån vecka har vi just haft…

Mamman har varit förkyld i veckan som gått och inte orkat tänka på bra mat utan ätit snabbt och sött för att orka med. I fredags tog mamman bilen 43 km helt i onödan, för att hon tyckte synd om sig själv.

Pappan har svurit lite över att han åtagit sig att vara testcyklist för kommunen. Det blir ett extra krav, utöver dem vi ändå måste klara av. Fyra mil (två plus två) är långt att cykla och det tar tid! Dessutom ska det skrivas positiva saker i sociala medier, för tanken är ju att peppa andra att cykla mer…

Klimattävlingen går också sisådär. Vore det inte för mellanbror hade vi nog tappat bort den helt. Alla har innestående vinster, så motivationen dippar då ingen får något för sin ansträngning…

Te mot hosta

Mamman känner sig också stressad över att odlingarna i trädgården behöver sättas igång. Hon har inte orkat fylla på med jord, så fröer eller bygga ihop det nya miniväxthuset. Däremot har hon testat att göra te för att lindra hosta och förkylningssymptom.

Teet gjordes av citronmeliss, libbsticka och timjan från trädgården som fick dra i hett vatten i 10 minuter, och sen i med lite honung. Det blev gott och lindrade lite!

En positiv sak hände i veckan i alla fall. Pappan tog bussen till jobbet i fredags för han skulle på AW. Och han tyckte att det var vilsamt att inte behöva ha koll på trafiken eller trampa sig framåt!

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Liten komposthink på diskbänken.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!


Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

Fröknäcketillverkning
  • 2 dl majsmjöl
  • 0,5-1 dl solrosfrön
  • 0,5 dl linfrön
  • 0,5 dl melonkärnor
  • 0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
  • 0,5 dl sesamfrön
  • 1 msk chiafrön
  • 1 tsk salt (kan minskas)
  • 0,5 dl rapsolja
  • 2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Nygräddat fröknäcke
Färdigt knäcke i kakburken.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

Egentillverkat jordnötssmör
  • 300 g saltade, rostade jordnötter
  • 1 msk kokosolja
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.