21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för ”Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

20. Ren hygien

Nya vanor som vi inte skrivit så mycket om på bloggen är att mamman har försökt byta ut rengöringsprodukter mot mer miljövänliga och klimatsmarta sådana. Tanken är både att minska mängden kemikalier och mängden plastflaskor.

Mamman tvättar håret med bikarbonat och vatten, sen i april i år. En matsked bikarbonat i en deciliter hett vatten blir ett bra schampoo. Det löddrar inte, men rent blir det. Mellanbror använder bara den hårdtvål från Malin i Ratan som mamman köpt, till hud och hår. Vi har hårdtvålar vid handfaten, men också pumpar med såpvatten till handtvätt. Det är nämligen olika vad familjens medlemmar står ut med. Vid NPF-diagnoser kan en bli känslig för sådant som konsistensen, doften och känslan av olika produkter.

Städa går också bra med såpa och bikarbonat. Tvätten luktar inte surt när mamman har i en tesked bikarbonat i tvättmedlet. Här är ett område där storebror inte alls håller med mamman – han vill ha hårt parfymerad tvätt för att tro att den är ren…

Bikarbonat är för övrigt ett rent undermedel, så mamman har beställt hem ett helt kilo från Jordklok eftersom det inte är något som blir gammalt.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering. Vinsten är att minska mängden hygienprodukter vi köper hem och att både förpacknings- och kemikaliebanta.

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

18. Vårda, laga och fixa till

Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!

I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.

En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att ”helrenovera” den kära soffan.

Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!

17. Plastpåse-banta

Plastpåsar har fått stor uppmärksamhet i debatten. Det finns många otäcka bilder på havslevande djur fast i plast som vi människor slängt på ett oansvarigt sätt. Mamman tror dock inte att plastpåsar är svenskarnas största klimat- eller miljöproblem. De flesta av våra påsar hamnar nog i soporna…

Hur som helst har vi i familjen jobbat med att minska vår användning av plastpåsar – inte helt sluta med dem, men banta. Det har inneburit flera nya vanor:

  • Mamman köpte redan förra året en tunn tygkasse som hon alltid har i handväskan. Den har forslat hem alla möjliga saker under året. Mamman behöver nästan aldrig köpa en plastpåse i butiken. Det är tips 184 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv.
  • Tidigare skickade vi med mellanbror en smörgås till skolan varje dag, i en liten plastpåse. Plötsligt kom han på att det vore bättre att lägga den i något annat – och vi hittade en lagom stor plastburk hemma som blev hans smörgåsburk!
  • Pappan har rensat kattlådan i treliters fryspåsar i alla år. Mamman tyckte det var slösaktigt och försökte införa komposterbara hundbajspåsar i stället. Det gick icke, de var för små. Men plötsligt insåg mamman att vi samtidigt slängde flera relativt stora plastpåsar i veckan – nämligen brödpåsar… Det funkade enligt pappan – problemet löst!
  • De små påsar vi nu köper för hushållsbruk är Ninjaplastpåsar, som visserligen tillverkas av sockerrörsråvara från Brasilien vilket är dåligt med tanke på regnskogen, men som samtidigt är biologiskt nedbrytbara vilket är bättre än plastpåsar av oljeråvara. Vi försöker att använda dem så lite som möjligt, men det är fortfarande det mest praktiska ibland.

De här nya vanorna inriktar sig också på butiken, i Världnaturfondens kategorisering. Det är många av familjens nya vanor som handlar om att minska på inköpen.

16. Gå till bibblan

Nästan hela familjen tycker om att läsa böcker. Föräldrarna har samlat på sig många böcker genom åren, som vi förvarar i hemmets bokhyllor. Mamman köper gärna nya böcker medan pappan sedan gammalt gärna fyndat second hand. Det finns jättemånga böcker i second hand affärerna har mamman insett!

Att läsa böcker är en klimatsmart syssla, synnerhet om de läses flera gånger. Det kräver ingen el och går att göra nästan överallt. Det är också en sysselsättning som saktar ner tempot och som hjärnan mår bra av, till skillnad från att läsa på skärm (eftersom skärmens blåa ljus påverkar hjärnan). Hjärnan stimuleras också av att skapa egna fantasimiljöer i stället för att serveras färdiga bilder. Hälsosamt och klimatvänligt alltså! Alla gillar dock inte att läsa. Storebror till exempel vill inte alls läsa böcker – och det är också okej!

En ny vana som mamman har lagt sig till med i år är att gå till biblioteket och låna böcker med barnen. Biblioteket är en riktig guldgruva! Allt som behövs är ett lånekort. Barnen har kommit därifrån med mellan fem och tio böcker varje gång 🙂

Mamman har också lyckats köpa en bok direkt av författarinnan i år – eller pappan har betalat den till mamman i julklapp 🙂 Det är boken Att kunna känna doft av frostrosor som är uppföljare till Mariana Mattssons bok Det som spirar ur snö som vi skriver om i inlägget Spirande förändringstankar. Mamman längtar efter sin jullovsläsning!

I bloggen skriver vi ibland om böcker vi läst och tyckt om. Du hittar dem alla samlade under etiketten Boktips. Då skapar vi också en köplänk, samtidigt som vi skriver att det är en god idé att låna boken på biblioteket. Det är dubbla budskap, vi vet. Mamman ska därför berätta en hemlighet – mammans dröm är att kunna leva på att skriva, så hon försöker hitta sätt att få inkomster av sina ord.

Den nya vanan att besöka biblioteket inriktar sig förstås främst på butiken, i Världnaturfondens kategorisering, då en lånad bok ersätter behovet av att köpa den!

15. Släck ljuset, spara el

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

Ljusbringaren ger mysbelysning.

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

14. Gör mer själv

Efter lucia skulle julbaket ske traditionellt. Mamman bakar mycket redan första advent, eftersom det är mysigt att ha till adventsfikat.

Under året har framför allt mamman försökt lära sig att göra mer saker själv i stället för att köpa dem; allt från fröknäcke och hemmagjord salva till att lära sig att sticka. Lillebror vill också gärna lära sig sticka har han sagt och båda småbröderna älskar att baka, så även de är med på gör det själv-tåget. Pappan å sin sida tycker om att hugga upp egen ved, så fort tillfälle ges.

Gör mer själv kan förstås också syfta på att promenera eller cykla mer i stället för att låta sig bäras av fordon, eller att ta ansvar för att påverka i olika sammanhang i stället för att vänta på att någon annan ska agera.

Den här nya vanan inriktar sig förstås främst på butiken, i Världnaturfondens kategorisering, genom att inte behöva handla så mycket färdigt i affären utan i stället göra mer hemma från grunden. Familjen lever inte så att vi kan göra allt från start (som spinna ull från egna får) men vi kan ju exempelvis odla en del i trädgården, baka och hitta närproducerat bivax till egen salva hos kommunens biodlare. Att handla lokalt är tips 106 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Vanan kan som sagt också handla om bilen och budbäraren som påverkar andra beroende på hur vi ser det.

13. Ibland känns det mörkt

Fredagen den 13 har sedan gammalt kopplats ihop med otur. Lucianatten räknades förr som årets längsta natt, innan kalendern ändrades. Det var en farlig natt då oknytt och övernaturliga krafter var i farten. Folk trodde också att djuren kunde tala denna mörka natt. Och Sankta Lucia som vi sjunger om idag, hon led ju martyrdöden. Bevare oss väl för denna onda natt!

Mörkt var det också för att belysning var sällsynt förr i världen. Till vardags fick skenet från elden eller brinnande stickor räcka, skriver Lena Kättström Höök i boken God Jul – från Midvinterblot till Kalle Anka.

Målet för familjens klimatresa har varit att skaffa oss nya vanor på olika områden. Vi har testat och mätt och försökt förbättra oss genom att koldioxidbanta, framför allt inom de områden som påverkar klimatet mest: bilen, bostaden, biffen, butiken och börsen. Det är dock inte alla försök som lyckats eller alla gånger det känts enkelt att göra de där rätta valen. Mamman kan också oroa sig över att hennes brinnande (!) engagemang i klimatfrågan får både barn och make att tröttna ibland.

Lillebror var till exempel hemskt besviken på de chips mamman köpte i tanken att de var mer klimatsmarta och undrade ”Måste chipsen vara äckliga?”.

Pappan skulle ju börja cykla till jobbet i våras och vi anmälde honom därför till att bli testcyklist åt kommunen och få prova en elcykel. Maj i år var en kall och blöt månad och pappans kondis och humör var uselt. Mamman var i samma veva sjuk och hängig och orkade inte tänka klimatsmart alls. Det var bara dipp och depp helt enkelt!

I maj drabbades vi också av att vår varmvattenberedare gick sönder helt plötsligt men inte helt oväntat, då den var gammal. Förr i världen hade vi troligen fått en ny inom ett dygn genom någon av alla de VVS-firmor som erbjuder jourbyte av beredare. Nu ville mamman vara klimatsmart och hitta det bästa på marknaden – vilket innebar två veckor med bara kallvatten för hela familjen…

När barnen känner sig drabbade av allt de måste avstå ifrån kostar det på att försöka leva klimatsmart ”för barnens skull”. Storebror önskar få skjuts ibland, särskilt när flickvännen är med. Lillebror vill också resa utomlands som kamraterna gör. Vi kunde ju lika gärna säga som många andra, att vi gör de där sakerna som barnen vill för deras skull… om vi inte på allvar trodde att vi i så fall förvärrar de klimatförändringar som drabbar hela jorden mer och mer. Mamman blev inte mindre oroad när hon läste boken Den obeboeliga planeten, som du kan läsa mer om i inlägget med samma namn – vi riskerar att skapa helvetet på jorden och bokstavligen brinna upp…

Samtidigt brukar Lucia faktiskt sägas komma med ljusare tider – så låt oss hoppas!

12. Dra maten

En ny vana som faktiskt hållit i sig mot alla odds är att handla med hjälp av en dramaten-kärra och åka buss eller promenera. Mot alla odds för att det är lite slitigt (tungt att lyfta på och av bussen) och att mamman känner sig 30 år äldre när hon använder kärran… En får inte vara fåfäng när en vill rädda världen!

Dramaten väntar på bussen tillsammans med shoppingkassen som alltid är med i mammans väska.

Dramaten-kärran var arvegods från mormor, som inte längre hade användning för den. Mamman har använt den ganska ofta till veckohandlingen, i synnerhet under sommarledigheten. Under hösten har mamman ibland passat på att storhandla efter jobbet de dagar hon har kört bil. Att planera på det viset är tips 205 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Anledningen är att det är de korta bilresorna som släpper ut mest koldioxid.

Den här nya vanan riktar också in sig mest på Bilen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska de korta bilresorna som egentligen är helt onödiga många gånger!