21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för ”Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

Följ och gilla oss:

18. Vårda, laga och fixa till

Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!

I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.

En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att ”helrenovera” den kära soffan.

Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!

Följ och gilla oss:

17. Plastpåse-banta

Plastpåsar har fått stor uppmärksamhet i debatten. Det finns många otäcka bilder på havslevande djur fast i plast som vi människor slängt på ett oansvarigt sätt. Mamman tror dock inte att plastpåsar är svenskarnas största klimat- eller miljöproblem. De flesta av våra påsar hamnar nog i soporna…

Hur som helst har vi i familjen jobbat med att minska vår användning av plastpåsar – inte helt sluta med dem, men banta. Det har inneburit flera nya vanor:

  • Mamman köpte redan förra året en tunn tygkasse som hon alltid har i handväskan. Den har forslat hem alla möjliga saker under året. Mamman behöver nästan aldrig köpa en plastpåse i butiken. Det är tips 184 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv.
  • Tidigare skickade vi med mellanbror en smörgås till skolan varje dag, i en liten plastpåse. Plötsligt kom han på att det vore bättre att lägga den i något annat – och vi hittade en lagom stor plastburk hemma som blev hans smörgåsburk!
  • Pappan har rensat kattlådan i treliters fryspåsar i alla år. Mamman tyckte det var slösaktigt och försökte införa komposterbara hundbajspåsar i stället. Det gick icke, de var för små. Men plötsligt insåg mamman att vi samtidigt slängde flera relativt stora plastpåsar i veckan – nämligen brödpåsar… Det funkade enligt pappan – problemet löst!
  • De små påsar vi nu köper för hushållsbruk är Ninjaplastpåsar, som visserligen tillverkas av sockerrörsråvara från Brasilien vilket är dåligt med tanke på regnskogen, men som samtidigt är biologiskt nedbrytbara vilket är bättre än plastpåsar av oljeråvara. Vi försöker att använda dem så lite som möjligt, men det är fortfarande det mest praktiska ibland.

De här nya vanorna inriktar sig också på butiken, i Världnaturfondens kategorisering. Det är många av familjens nya vanor som handlar om att minska på inköpen.

Följ och gilla oss:

15. Släck ljuset, spara el

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

Ljusbringaren ger mysbelysning.

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Följ och gilla oss:

14. Gör mer själv

Efter lucia skulle julbaket ske traditionellt. Mamman bakar mycket redan första advent, eftersom det är mysigt att ha till adventsfikat.

Under året har framför allt mamman försökt lära sig att göra mer saker själv i stället för att köpa dem; allt från fröknäcke och hemmagjord salva till att lära sig att sticka. Lillebror vill också gärna lära sig sticka har han sagt och båda småbröderna älskar att baka, så även de är med på gör det själv-tåget. Pappan å sin sida tycker om att hugga upp egen ved, så fort tillfälle ges.

Gör mer själv kan förstås också syfta på att promenera eller cykla mer i stället för att låta sig bäras av fordon, eller att ta ansvar för att påverka i olika sammanhang i stället för att vänta på att någon annan ska agera.

Den här nya vanan inriktar sig förstås främst på butiken, i Världnaturfondens kategorisering, genom att inte behöva handla så mycket färdigt i affären utan i stället göra mer hemma från grunden. Familjen lever inte så att vi kan göra allt från start (som spinna ull från egna får) men vi kan ju exempelvis odla en del i trädgården, baka och hitta närproducerat bivax till egen salva hos kommunens biodlare. Att handla lokalt är tips 106 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Vanan kan som sagt också handla om bilen och budbäraren som påverkar andra beroende på hur vi ser det.

Följ och gilla oss:

12. Dra maten

En ny vana som faktiskt hållit i sig mot alla odds är att handla med hjälp av en dramaten-kärra och åka buss eller promenera. Mot alla odds för att det är lite slitigt (tungt att lyfta på och av bussen) och att mamman känner sig 30 år äldre när hon använder kärran… En får inte vara fåfäng när en vill rädda världen!

Dramaten väntar på bussen tillsammans med shoppingkassen som alltid är med i mammans väska.

Dramaten-kärran var arvegods från mormor, som inte längre hade användning för den. Mamman har använt den ganska ofta till veckohandlingen, i synnerhet under sommarledigheten. Under hösten har mamman ibland passat på att storhandla efter jobbet de dagar hon har kört bil. Att planera på det viset är tips 205 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Anledningen är att det är de korta bilresorna som släpper ut mest koldioxid.

Den här nya vanan riktar också in sig mest på Bilen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska de korta bilresorna som egentligen är helt onödiga många gånger!

Följ och gilla oss:

11. Åk mer kommunalt

Det vi föräldrar kanske har lyckats allra bäst med under året är att ställa om våra vardagsresor. Numera åker både mamman och pappan buss till jobbet de allra flesta dagarna. Vi kör fortfarande bil en del i privata sammanhang – på semestern, för att hjälpa äldre släktingar och för att frakta större saker. Mamman försöker planera så att flera ärenden kan utföras samtidigt när vi tar bilen.

Att åka kommunalt kräver lite mer koll på morgonen så att bussen inte åker ifrån oss och lite mer planering för att pussla ihop resan. Vi bor så att det nästan alltid krävs mer än ett färdmedel för att komma fram. Pappan åker två olika bussar till jobbet, mamman kan ha upp till tre byten. En buss rymmer nära 100 passagerare, vilket kortar bilköerna kraftigt. I synnerhet som det motsvarar nära ett hundra bilar! Att åka kommunalt är tips 211 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Jämfört med samma period år 2018 har mammans bil rullat 2/3 (64%) av milen i år och minskat koldioxidutsläppen med över 600 kg! Båda föräldrarna har försökt tänka på att köra miljövänligt när vi har kört bil och vi försöker använda motorvärmaren vi installerade i vintras. Mammans bil har en mätare som visar hur mycket bensin varje resa dragit i snitt, samt hur mycket bilen drar i snitt. Den hjälper oss att köra mjukare eftersom det faktiskt ger utslag på mätaren. Det syns även på den när det är kallare ute, då bilen drar mer bensin.

Ecodriving är tips 218 i årsboken och går ut på att köra långsammare, följa trafikrytmen och hålla jämn hastighet samt att undvika plötsliga inbromsningar eller omkörningar som innebär att du behöver gasa på. ”Om alla trafikanter håller laglig hastighet minskar utsläppen med 700 000 ton per år”, skriver Trafikverket i en intressant folder på temat hastighet och miljö.

Vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. För att minska påfrestningarna på klimatet behöver vi minska våra resor generellt och i synnerhet dem som drivs av fossila bränslen. Den här nya vanan som vi lyckats med riktar sig främst mot området Bilen i Världnaturfondens kategorisering.

Följ och gilla oss:

10. Var vän med grannarna

Det är nog inget vi kan säga är en ny vana för någon i familjen att vara vänskaplig mot grannarna. Däremot har vi nog utvecklat utbytet mellan oss och grannarna lite mer i år. Mamman skapade ju en grupp på Facebook för att samla miljövänner i området som resulterade i ett möte för att rädda bin. Mamman har också gjort fynd via områdets köp- och säljgrupp. Dessutom har vi fått och lånat saker av goda grannar, bland annat en hel hink med vindruvor!

Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De skriver att det både är lättare att söka hjälp om något händer och att låna eller dela saker med varandra när vi känner våra grannar.

Den här vanan handlar om flera områden, då nätverk människor emellan både innebär att vi påverkar varandras åsikter, kan minska behovet av butiken då vi lånar och byter med varandra, påverkar oss i valen gällande investeringar i bostaden (vi och närmsta grannen har t.ex. solceller på taket) och även kan göra oss mindre beroende av bilen, då vi kan ordna samåkning, bildelande och liknande. Läs mer om vad du kan göra för klimatet i Världsnaturfondens artikel.

Grann-granar

Följ och gilla oss:

9. Brygg drycken själv

”Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.

Julkanna

Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.

Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för ”nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.

Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…

Hemgjord dricka

Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.

Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.

Följ och gilla oss:

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Följ och gilla oss: