Senaste svälten i Sverige

Mamman läste för en tid sen Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Den vann Augustpriset 2018 i fackboksklassen. Boken berättar utifrån olika historiska dokument om vad som orsakade svälten (två år av missväxt, på grund av kyla, torka och värme) och också vilka beslut som underlättade respektive försvårade konsekvenserna för de människor som drabbades. Mamman tyckte att det var en skrämmande och intressant bok. Dessutom relevant för nutiden, både i form av att vi fortfarande är beroende av väder och klimat för vår matförsörjning – det kan fortfarande bli missväxt – och i form av hur politiska beslut styr tillgången till och fördelningen av nödvändigheter. Det syns ju inte minst i Corona-virusets konsekvenser.

Magnus Västerbro berättar att svälten först drabbade Sveriges norra landskap och dit skickades så småningom hjälpinsatser, men de allra mest behövande fick inte del av nödhjälpen. Människor gav sig ut för att tigga och dog av hunger. Magnus Västerbro beskriver hur synen på fattigdomens orsaker och på fattiga i grunden orsakade de allvarliga konsekvenser som nödåren fick. Fattiga människor sågs som lata och ovilliga att göra ett hederligt arbete, varför nödhjälpen villkorades så att många i slutänden förlorade både hem och liv – somliga kom dessutom aldrig i åtanke för hjälpen.

När svälten året efter drabbade de södra delarna av Sverige var det väldigt olika hur hjälpen distribuerades. Magnus Västerbro tydliggör hur olika syn på folket påverkar hur de styrande lyckas eller misslyckas med att hjälpa dem ur nöd. I vissa delar av landet blir nöden stor medan andra får del av hjälp som mildrar svårigheterna. Dessutom hade ett system för fördelning av den mat som fanns kunnat avhjälpa mycket lidande. Svälten blev startskottet på den stora emigrationen till Amerika.

Mamman tror tyvärr att dessa frågor kommer att bli mer och mer aktuella i framtiden. Troligen kommer klimatförändringarna göra att det blir mindre mark att producera mat på. Vi kommer att få fler människor som rör sig för att hitta drägliga livsvillkor.

Den obeboeliga planeten

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det är titeln på en skrämmande bok som mamman läste nyligen, Den obeboeliga planeten – Livet efter uppvärmningen av David Wallace-Wells. Boken beskriver med fruktansvärd tydlighet vilka förändringar i klimatet som redan är här och hur dessa kommer att drabba oss framöver. Boken är full av källhänvisningar och information. Den stannar inte vid år 2100 utan drar ut perspektiven.

Boken Den obeboeliga planeten

David Wallace-Wells påpekar att vi har satt igång förändringar i klimatsystemet vars effekter kommer att pågå över oöverskådlig tid. Han påtalar också att effekterna av dem redan är här. Effekter av klimatförändringarna globalt är exempelvis:

  • hunger
  • konflikter
  • vattenbrist
  • skogsbränder
  • luftföroreningar
  • kraftigare oväder
  • betydligt högre havsnivå
  • fler drabbade av sjukdomar
  • fler värmerelaterade dödsfall
  • slutet på normaltillstånden – klimatsystemet kommer fortsätta att förändras och effekterna med det…

En viktig sak som David Wallace-Wells klargör redan i första kapitlet är att det inte är någon idé att prata om klimatförändringarnas vara eller icke vara då det lurar oss att tänka antingen eller, när vi snarare bör tänka pågående kontinuerliga förändringar. Varje tiondels grad extra i höjd medeltemperatur gör situationen sämre…

Ett exempel som författaren lyfter fram är att skillnaden mellan 1,5° och 2° högre medeltemperatur är det samma som att 150 miljoner fler människor dör i luftföroreningar (fler än dubbelt så många som alla döda i Andra världskriget). Redan idag dör 7 miljoner människor av luftföroreningar per år… Och det är detta vi kallar vårt bästa scenario.

Att det finns en gräns för hur mycket värme den mänskliga kroppen klarar utan att slås ut och dö är ju ganska självklart. Vi är beroende av att yttertemperaturen är lägre än vår kroppstemperatur för att kunna kyla oss. Sedan 1980-talet har antalet dödliga värmeböljor ökat 50 gånger om enligt David Wallace-Wells. I El Salvador drabbas en fjärdedel av dem som arbetar på sockerrörsplantagerna av njursvikt på grund av uttorkning, där människor förr kunde arbeta utan problem.

Torka och värme kommer leda till försämrade möjligheter att producera mat åt världens växande befolkning. Det kommer också leda till ökade och mer okontrollerbara skogs- och markbränder. Grundvattnet förorenas och misshushållas med, så att vi får stor brist på dricksvatten i utsatta områden. Hungriga, törstiga och varma människor hamnar lättare i konflikter. Det sätter igång spiraler som genererar flyktingströmmar.

Översvämningar är ett annat stort problem som uppvärmningen leder till. Havsnivåerna kan till 2100 stiga med 2 meter redan inom det optimistiska 2°-målet. Det innebär att stora markområden hamnar permanent under vatten, som större delen av Bangladesh. Dessutom kommer andra regioner att drabbas av återkommande översvämningar. Inom två decennier kan större delen av internets infrastruktur dränkas på grund av sin kustnära placering. Havet fortsätter att stiga även efter år 2100, till det så småningom når 6 meter – även om vi begränsar uppvärmningen till 2 grader… Dessutom dör livet i havet och havet blir sakta försurat av koldioxidutsläppen. Och det verkar som att Golfströmmen också saktar in, vilket leder till höjda vattenstånd vid amerikanska kusten och kallare väder i norra Europa.

När klimatet förändras ändras också förutsättningarna för diverse allvarliga sjukdomar, som malaria, Dengue-feber, Gula febern och zikavirus. När permafrosten tinar i norr, släpps inkapslade virus ut som kan orsaka sjukdomar vi inte sett i modern tid. Dessutom är det okänt hur de bakterier vi lever i symbios med inuti kroppen kommer reagera på ett förändrat klimat skriver David Wallace-Wells och ger exempel på sådant som redan drabbat djurvärlden. Det behövs inte så många fler skrämmande framtidsscenarier för att att mamman ska vilja skrika högt!

Vi har alla verktyg tillgängliga för att undvika den mest extrema utvecklingen menar David Wallace-Wells, men tyvärr saknas viljan att genomföra dem.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på “grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Ringblommor – trädgårdens guld

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt Häxans trädgård och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Från vax till duk och salva.

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Ringblomsolja på gång!

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Hållbar träning

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman måste börja med att erkänna att hon inte älskar att träna. Tvärt om! Men för några år sedan hittade mamman ändå både motivation och träning som funkar för henne. Mamman tränar hemma, för att öka sin egen hållbarhet. Det är viktigast för mammans egen motivation, att träning hjälper människor att hålla längre. En stor bonus är att bröderna, särskilt lillebror, blir inspirerade.

Eftersom mamman är intresserad av prepping också, så passar det att nämna att det är en bra form av förberedelse att hålla sig i form. Det är lättare att klara av svårigheter om en mår så bra som möjligt! Sen talar mamman inte som en del preppers om att klara av att springa två mil med packning, utan att ha tillräcklig kondition, styrka och smidighet för att klara mer vardagliga utmaningar.

Träningsredskap är produkter som kostar att tillverka. Där är det en vinst att träna på lokal, där många delar på redskapen! Mamman har försökt att köpa så lite redskap som möjligt och klarar sig bra med en motionscykel, ett par gummiband (olika styrka), ett par hantlar, en yogamatta och en liten step up bräda. Först körde mamman med en vanlig pall, men den var inte tillräckligt stabil tyvärr. Pappan har en uppsättning tyngre hantlar som han tränar med. Pappan gillar också att springa och där vi bor finns fina elljusspår som han sticker ut i ibland.

En klimatbov när det gäller träning är förstås resorna till och från träningslokalen. Därför är det optimalt att träna hemma – men även att jogga, cykla eller åka kommunalt till träningen är bra förstås! Tänker vi tanken på framtida möjliga kriser (längre elavbrott på grund av klimatförändringarna exempelvis) så är hemmaträning oslagbart.

Många kläder som vi tror behövs till träning är också miljöbovar. Undvik till exempel luktfria träningskläder med silver i. Det tvättas ur på några tvättar och blir föroreningar i våra vatten i stället. Även speciella outdoorskläder har miljöpåverkan på grund av olika tillsatsämnen som gör kläderna vattentåliga. Som alltid är långtidsanvändning bäst! Köp inte nytt, använde det du redan har. Bonus vid hemmaträning att det inte finns något behov av en snygg outfit 🙂

Förutom elljusspåret har vi flera fina promenadvägar och stigar ut i skog och mark i närheten. Det är verkligen klimatsmart träning att ge sig ut i skogen och följa marken upp och ner! Överläkaren i psykiatri Anders Hansen skriver i sin bok Hjärnstark om de anmärkningsvärt goda effekterna av att springa i 30 minuter tre gånger i veckan. Det är rena supermedicinen för hjärnan! Boken Hjärnstark handlar inte så mycket om klimatet, men desto mer om vad som får oss hållbara i längden. Mamman rekommenderar den varmt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!
Vår nya kamin – premiäreldning!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber
Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum.
Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Stjärnklart

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Utifrån mammans intresse för prepper-kulturen, att vara förberedd på någon form av katastrof, hittade mamman boken Stjärnklart av Lars Wilderäng. Den är första delen i en trilogi. Mamman har läst alla tre, men det rekommenderas bara till dem som likt mamman är roade av science fiction och fantasy. Första boken kan dock läsas med viss behållning av alla, tänker mamman. Det är en mycket spännande berättelse om en snabb samhällsomvälvning när allt som drivs av elektricitet slutar att fungera.

Vi följer flera olika personers öde från den första tidens oförståelse inför vad som sker, till fullbordat faktum. Vi möter bland annat en specialtränad grupp militärer, en grupp poliser, en vanlig familj och några ungdomar. Vi träffar också på en ung prepper-kille som förberett sig för alla eventualiteter, nästan. Alla av dem överlever inte den första krisen. De som överlever måste förhålla sig till ett helt nytt samhälle.

Boken beskriver människors sökande efter först information och senare mat och vatten och visar hur olika människor kan tänkas reagera på krissituationers utmaningar och möjligheter. Den är fascinerande på flera nivåer, både politiskt, psykologiskt och praktiskt, samtidigt som den är spännande nästan oavbrutet. Mamman fick nya synvinklar på tillvaron genom läsningen, vilket väl kännetecknar en bra bok!

Titeln lyfter något som även David Jonstad nämner i sin bok Jordad – enklare liv i kollapsens skugga, nämligen att stjärnorna syns så mycket bättre när elljuset inte skymmer dem. Den handlar också på många sätt om samhället efter kollapsen, som David Jonstad också skriver om. Läs mer om hans mer faktabetonade böcker i inlägget Ett enklare liv.

Länkarna leder till Bokus och om du köper böcker via mammans länkar får familjen en viss provision, vilket vi förstås tackar för. Själv lånade mamman böckerna på biblioteket, så det tipsar vi om i första hand!