Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att “klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Semestertider

Det är sommar och sol! Mamman läste just att värmerekord slagits i Frankrike där en ort haft 45,9° varmt igår och deras infrastrukturminister uppmanat folk att undvika vägar eller tåg då dessa inte fungerar i värmen. Även hur vi väljer att semestra har effekter på klimat och miljö. Ingen har väl missat det senaste årets debatt om flygresandet. Till dem kommer vår miljöpåverkan väl framme på olika semesterorter. Turistanläggningar använder exempelvis väldiga mängder vatten, som inte sällan är en bristvara för lokalbefolkningen, och producerar stora mängder sopor som inte alltid tas omhand.

Familjen har sedan flera år som vana att hemestra (semestra hemma). Hemester är årsbokens tips 269. Mamman har förmånen att kunna vara ledig hela sommarlovet med barnen. När pappan har semester reser vi bort i någon vecka. Anledningarna till detta val är flera. Dels har vi katter som kräver passning och det är alltid svårt att hitta någon som kan ställa upp som kattvakt. Dels har barnen med NPF olika svårigheter med semesterresor, som att åka långt, byta miljöer och äta främmande mat. Dessutom spelar förstås hänsyn till miljö och klimat roll för vårt val att inte resa långt och ofta.

Vi har ju förmånen att bo i ett hus med trädgård. Det underlättar mycket för semesterkänslan! Vi kan äta ute på verandan och har en studsmatta i trädgården som barnen älskar. Tack vare att området byggdes på 1970-talet är det trafikseparerat vilket innebär att barnen tryggt kan cykla omkring i grannskapet. Dessutom bor vi nära både sjöar, havet, skogen och storstaden. Idealiskt för hemester med andra ord!

När vi reser på semester gör vi det oftast med bilen. Ofta åker vi till västkusten där mamman har släkt och vänner. Förra året var vi i Halland, som var ett fantastiskt semestermål! En härlig kombination av sandstränder, vackra landskap med intressanta utflyktsmål och närhet till både Skåne och Göteborg. Vi bodde i en stuga på en camping, vilket vi kommit fram till passar familjen utmärkt. Barnen älskar campingplatser och stugor är tillräckligt bekväma för föräldrarna 🙂 Dessutom är campingstugor förvånansvärt lika på olika campingar – en liten extra bonus för barn med behov av igenkänning!

Kvällsdopp i Halland sommaren 2018.

I år ska vi lära känna Öland. Mamman har undersökt möjligheten att ta tåg och buss till Öland och den campingstuga vi hyrt, men det var helt enkelt inte möjligt. Så det blir en semesterresa med bilen i år igen. Storebror åker dessutom på semester med sin pappa till Gotland med färjan och i vinter kommer han att flyga till Sydamerika för att hälsa på släktingar för första gången på fem år.

Med anledning av alla dessa smutsiga färdmedel bestämde sig mamman för att klimatkompensera familjens semesterresor via Vi-skogen. De erbjuder möjligheten att kompensera specifika utsläpp för till exempel resor eller en större fest (som ett bröllop), eller hela sitt årsutsläpp. Vi-skogen planterar träd i östra Afrika tillsammans med lokalbefolkningen. Människor får på så vis både virke, bättre odlingsmarker och skyddande skugga åt odlingarna. Vi-skogen kommer kunna plantera 125 träd som kompensation för våra resor i år. Flygresans utsläpp motsvarar de flesta av de planterade träden och valet att kompensera gjorde att kostnaden för flygresan ökade med 16%. Det tycker mamman är fullt rimligt med tanke på läget i världen.

Uppdatering i december: varken storebrors resa till Gotland med färja eller hans resa till Sydamerika med flyg blev av av olika orsaker. Mamman är ändå glad åt att hon satsat på att plantera rejält med träd! Nu blir det ju dessutom en positiv effekt, då träden växer före eventuella utsläpp.

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.