6. Påverka och visa vägen

Idag är det St. Nikolaus dag. Han var ett helgon som sågs som skolbarnens beskyddare och delade ut gåvor till barnen. Många säger att han är jultomtens upphovsman, men då åtföljd av julbocken som risade de stygga barnen. Hur det än är med det passar det bra att Fridays For Future valt dagen idag för stor strejk / skolstrejk för klimatet! Det är ju barnens framtid vi vill skydda.

Lillebror har gjort som sin vana under året att prata med sina vänner om klimatet. En av kamraterna har valt att bli vegetarian efter lillebrors tips. Mamman har märkt att hon också har påverkat sina kamrater, genom bloggen och inlägg på Facebook bland annat. Mammans bekanta har nämligen hört av sig i olika sammanhang och bett om tips och idéer eller velat diskutera olika vanor, vilket mamman tycker är väldigt roligt! Tips 102 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv är att peppa och utmana varandra, bland annat genom att skriva på sociala media om vår resa.

Mamman har under året skrivit motioner, medborgarförslag till kommunen och mail till politiker och företag. Det finns mycket att göra för att försöka påverka. Det är också årsbokens tips 87 att kontakta en politiker.

Här finns berättelserna om hur vi försökt att påverka andra för klimatet. Den här nya vanan handlar också främst om området Budbäraren som inte finns med i WWF:s kategorier. Vi behöver hjälpas åt att påverka samhället i en hållbar riktning.

5. Demonstrera!

En ny vana som familjen fått under det här året är att demonstrera och manifestera. Mamman har deltagit i tre större demonstrationer, pappan i två och småbröderna i en. Att demonstrera är tips 95 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De lyfter fram kraften att vara många som tillsammans visar sina åsikter.

Demonstrerande människor
Människor i Kungsträdgården demonstrerar för klimatet

Vi har berättat om demonstrationerna i våra inlägg här på bloggen. Första stora klimatdemonstrationen mamman deltog i var den 15 mars, Global Strike for Future. Familjen demonstrerade mot bränderna i Amazonas den 7 september och pappan och mamman deltog i den stora klimatdemonstrationen den 29 september. Mer och mer har vi börjat inse att det inte räcker med våra egna förändringar – det krävs att politikerna världen över gör krafttag. Därför är vi glada att Europaparlamentet utlyste klimatnödläge den 28 november i år. Äntligen!

Den här nya vanan handlar främst om området Budbäraren som inte finns med i WWF:s kategorier. Vi behöver hjälpas åt att påverka samhället i en hållbar riktning.

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

  1. Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
  2. USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
  3. EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

  • Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
  • Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
  • Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
  • Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
  • Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.

Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att ”klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Varför händer inte mer fortare?

Mamman läste i somras boken What we think about when we try not to think about Global Warming av Per Espen Stoknes. Den är klart läsvärd och stimulerar till tankar, även om den var lite tuff att ta sig igenom för mamman som sällan läser på engelska.

Bokomslag Per Espen Stoknes What we think about...

Stoknes börjar med att beskriva varför människor inte tar till sig informationen om klimatförändringarna, trots alla larmrapporter. Vi hamnar i förnekelse, som ju är ett känt begrepp inom psykologin. Förnekelse syftar till att upprätthålla vår självbild och skydda oss mot sådant som hotar. Det beror förenklat på fem saker:

  • Distans – de flesta av oss befinner oss fortfarande på avstånd från de stora förändringarna. Det är inget vi ser dagligdags, även om vi blir oroligare när sommaren är ovanligt varm, eller vi drabbas av hårda stormar.
  • Domedag – diskussionen om klimatförändringarna handlar mycket om vad vi kommer att förlora, uppoffringar som måste göras och höga kostnader. När budskapet dessutom saknar praktiska lösningar, känner vi oss hjälplösa och slutar lyssna. Ni känner till sagan om pojken och vargen…
  • Dissonans – när det jag gör inte stämmer överens med hur jag tänker om saker uppstår dissonans. Jag kan exempelvis tycka att det är viktigt att vara miljövän och bekvämt att åka bil, men till slut blir det uppenbart att dessa två inte går ihop. Det skaver och uppstår dissonans inom oss. Tvärt emot hur vi tror, så är det då mina principer som får ge sig och jag väljer att omförhandla hur jag ser på saker samtidigt som jag fortsätter köra bil… Här i bloggen går det att se hur mamman försöker göra detta när det gäller bland annat bilkörning och shopping…
  • Förnekelse – när vi förhandlar, undviker eller ignorerar fakta om klimatförändringarna slipper vi rädsla och skuld. Genom att driva med dem som larmar återupprättar vi oss själva. Förnekelse är självförsvar, inte brist på information eller dumhet.
  • Identitet – vi söker efter sådant som bekräftar vilka vi är. Vi tar lättare till oss fakta från människor vi kan relatera till och skjuter ifrån oss den om budbäraren står långt ifrån oss själva. Om ny information förutsätter att vi ändrar vår livsåskådning är det mer troligt att vi inte tar den till oss. Den blir för annorlunda.

TIPS! Lyssna vidare på Per Espen Stoknes själv. Här är en länk till Vetenskapsradions program Klotet, där Stoknes på ett lättbegripligt sätt sammanfattar bokens huvudbudskap, i synnerhet problemdelen – varför folk inte lyssnar!

Stoknes beskriver tack och lov också olika sätt att ta oss förbi dessa hinder och nå fram med informationen, utifrån ovanstående.

  • Gör klimatfrågan nära, aktuell och personlig. Använd gärna dig själv som positivt exempel, berätta om saker du har upplevt och hur du påverkats. Du kan lättast påverka i ditt eget sociala sammanhang – till exempel genom en blogg om din familjs klimatresa 😉
  • Skapa stöttande ramar runt beskrivningarna. Försök beskriva vad vi vinner på att ställa om, omformulera kostnader som försäkringar inför framtiden och fokusera på goda berättelser med möjliga lösningar. Måla upp bilder som skapar positiva känslor.
  • Gör det lätt att göra rätt. Det finns en hel vetenskap kring begreppet nudging numera, som går ut på att göra positiva val enklast för oss. Det kan handla om så enkla saker som att e-faktura är förval och du får anstränga dig för att få den på papper.
  • Undvik att trigga skuld och rädsla. Den här är svår, för media älskar ju att koppla ordet ”skam” till allting. Det ska vara flygskam och bondeskam och allt möjligt dumt. Dessutom lever ju massmedia på larmrapporter av olika slag. Det är svårt att nå ut med andra, mer sansade eller positiva budskap. Larmen behövs dessutom samtidigt, för att vi ska se allvaret…
  • Minska polariseringen i frågan. Tyvärr har klimatfrågan blivit en vänsterfråga för många. Det gör att högerorienterade automatiskt blir skeptiska, vilket gör att vi förlorar viktiga supporters för mänskligheten! Polariseringen sker dessutom i mindre frågor inom rörelsen, i stället för att vi säger ”samtidigt som” och ”tillsammans med”. Det är ju så enkelt och samtidigt så svårt att vi kommer att behöva en mångfald av olika lösningar, det finns inte ett svar eller ett rätt val.

I sista delen av boken lyfter Stoknes fram behovet av känslomässig anknytning till klimatfrågan. Han framhåller att vi måste tillåta oss att sörja och att återknyta till naturen. Stoknes påtalar risken med den kristna inställningen att människan är skapelsens herrar. Han tecknar fram en ny form av andlighet, i anknytning till urbefolkningars uråldriga tro på en besjälad natur. Han föreslår att vi föreställer oss luften som ett väsen och funderar kring hur vi skulle förhålla oss om vi valde att se atmosfären på det sättet. Det är spännande och både bildlikt och bokstavligen högtflygande tankar. Mamman blev varse deras kraft i en diskussion på Fridays For Future med en kvinna uppvuxen i religiösa sammanhang, som påtalade att många troende människor tenderar att ge upp inför klimatkatastrofer. Hon sökte ett nytt sätt att knyta an.

Stor klimatdemonstration 27/9

Mamman och pappan deltog i klimatdemonstrationerna den 27 september. Det kändes jätteviktigt att lyssna på Greta Thunberg och Fridays For Future som uppmanade alla vuxna att strejka med dem den här dagen. Pappan tog därför ledigt från sitt jobb och mamman planerade så hon kunde sluta tidigare. Att demonstrera är också Naturskyddsföreningens årsboks tips 95.

Vårt budskap: Lyssna på forskarna. Vår jord = Vårt ansvar!

Demonstrationerna blev jättestora över hela världen den här dagen – sannolikt skriver vi historia nu. Totalt tros upp emot två miljoner människor ha deltagit under fredagen, från Bangladesh till Chile, från Nya Zeeland till Kanada och förstås i Sverige. I Stockholm, där föräldrarna deltog, uppger arrangörerna att 60.000 deltog, polisens siffror säger försiktigare 30.000 deltagare. Det betyder att det var en enorm uppslutning!

Känslan på gatan var fantastisk! Så många människor samlade för klimatet. Vi träffade ett par kamrater på plats och även fastern var där med ett barnbarn. Vi träffade också några genom den facebookgrupp för sin yrkesgrupp som mamman skapat. Det finns en styrka i att gå samman.

Även hunden Rufus deltog för att stötta världens isbjörnar, som inte kan demonstrera.

Vi väljer att gå ut på gatorna och demonstrera för att det är viktigt att visa makthavarna att vi är många som står bakom klimatrörelsen och faktiskt vill förändring – även obekväm sådan. Det måste bli ett stopp för förbränningen av fossilt bränsle snarast. Ju fortare vi börjar ställa om på allvar, desto större chans har vi att göra det utan stora konflikter.

TIPS! Fortsätt stötta din lokala Fridays For Future manifestation. Och finns den inte, så skapa en!

Påverka makthavare

Ibland känner mamman att hon inte gjort så mycket under en dag. Hon har mest suttit och kollat på Facebook… Eller? Faktum är att vi har stora möjligheter att bedriva påverkansarbete via våra skärmar nu för tiden. Att kontakta en politiker är tips 87 i årsboken. En av dessa dagar har mamman exempelvis gjort följande:

  • Skrivit ett medborgarförslag till sin kommun om klimatomställning och behovet av att koldioxidbanta. Mamman använde då ett utkast som hon hittade hos Klimatsverige.se fast kortade ner det lite.
  • Mailat till sitt fackförbunds centralorganisation Saco och bett dem beskriva hur de kommer stötta klimatstrejkerna framöver samt även i övrigt hur de tänker bidra för att den omställning som måste ske genomförs på ett hållbart sätt. Saco säger att facken ”måste hänga med i klimatfrågan” så mamman vill vara säker på att de gör det 🙂
  • Skrivit under ett tydligt upprop från Föräldravrålet till våra politiker om att visa mod och beslutsamhet i klimatfrågan.
  • Skrivit på Facebook om allt ovanstående för att peppa andra att göra liknande, det är verkligen många bäckar små som gäller i dessa sammanhang. Det är samtidigt skönt att vara många som vill samma, Facebook fungerar som en mötesplats för likasinnade på gott och ont.

Det är faktiskt möjligt att påverka samhället steg för steg – som dropparna som urholkar stenen. Ibland känns det mer segt och tröstlöst, ibland lossnar det och vi dansar fram. Ingen kan göra allt men alla kan verkligen göra något i en demokrati som vår!

Det är förstås inte alltid lätt, eftersom somliga individer tycker att det är okej att gå till osnygga angrepp. Det ser vi ju inte minst på alla som ger sig på Greta Thunberg… Mamman läste dock att de som verkligen tror att allt är en bluff bara är 2% av befolkningen numera. Det ger ju hopp!

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Bild från Amazon Watch Sverige.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Hur gick augusti?

Bil med avgaser och ett mörkt moln

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Marmelad och saft av egen skörd.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

Från Icas hemsida, ”Mitt klimatmål”.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Våra fina loppisfynd!

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Amazonas.
Blommor i djungeln.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.