Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på “grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

2

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *