Don’t look Up

Mamman bad en klimatengagerad vän med Netflix att få se filmen Don’t look Up tillsammans med henne här om dagen. Tydligen är den julhelgernas mest sedda film!

Filmen Don’t look Up med Leonardo Di Caprio är en film om klimatet, fast i allegoriform. Den börjar med att astronomer upptäcker en komet – en klimatdödare – på väg mot jorden. Filmen väcker en obehaglig krypande ångest, samtidigt som mamman skrattar åt absurditeten. Det finns många paralleller att dra mellan forskarnas försök att få politiker att agera på komethotet och verklighetens forskare och andras försök att få till handlingskraft för att möta klimatkrisen.

Vi diskuterade efter att ha sett filmen hur sannolikt det är att mänskligheten skulle vara lika handlingsförlamad inför ett komethot som vi är inför hotet mot vårt klimat. Mamman vill inte tro att vi inte skulle klara att agera om hotet var så specifikt, tidssatt och tydligt – men vem vet!?

Mamman vill gärna älska filmen eftersom den har som ambition att väcka samtal om klimatet. I sociala media den senaste veckan har det varit tydligt att det inte lyckas fullt ut, då vissa nyhetsprogram följt vinkeln komethot fullt ut. Hur som helst vill nog mamman bara ge filmen 3 isberg av 5. Den är klart sevärd, särskilt om du gillar humoristiska katastroffilmer med en mörk underton.

Hoppfullt

2040-framtidsfilmen och boken ”Det smarta landet

Familjen tittade för några dagar sedan på dokumentären 2040 – framtidsfilmen. Den är gjord av Damon Gameau, en australiensisk pappa som vill hitta hopp inför sin fyraåriga dotters framtid, i klimatförändringarnas tid. Föräldrarna och småbröderna såg den tillsammans och alla tyckte att den var bra och hoppingivande.

I filmen 2040 lyfter Damon Gameau fram olika innovationer som ger hopp inför framtiden. Han visar oss micro-elnät i Bangladesh, regenerativt jordbrukande i Australien, marin permakultur i form av sjögräsodling vid USA:s kust och stadsträdgårdar i New York samt självkörande bilar i Singapore. Just brunalgsodling är hoppfullt, då de binder koldioxid, skapar livsmiljöer för vattenlevande djur, går att äta och växer 50 cm om dagen!

Filmen är tyvärr inte längre tillgänglig via länken ovan.

Lillebror fastnade mest för odlingarna av sjögräs. Han tyckte om filmen för att den ”inte sa att allt är hemskt och alla kommer att dö, utan den gav hopp”. Mellanbror tyckte att det regenerativa jordbrukandet var mest intressant. Pappan fastnade för micro-elnäten. De skapar både större motståndskraft mot olika väderhändelser och ger makten tillbaka till folket.

Mamman tyckte att det som var mest intressant var att det som skulle göra absolut störst skillnad för framtiden och mot klimatförändringarnas negativa effekter är: jämlikhet! Rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor och tillgång till utbildning även för flickor, leder till att kvinnor föder färre barn och att barns och kvinnors hälsa generellt blir bättre. Detta har vi skrivit om tidigare i inlägget Kvinnor kan.

Jämlikhet är viktigaste faktorn mot klimatförändringarna!
Bild från 2040 – framtidsfilmen.

Om du vill göra en insats för en mer rättvis värld kan du exempelvis stötta Action Aid, som arbetar för en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Mamman har även läst boken Det smarta landet – Perspektiv på ett hållbart Sverige som Anders Källström och Maria Soxbo redigerat (2019) i samarbete med LRF. Boken lyfter genom 13 olika svenskar fram den svenska landsbygdens mångfacetterade och rika möjligheter och hur kombinationen stad och land kan bli vinnande i stället för konkurrensbetonad.

Mamman blev lite provocerad av den klämkäcka tonen i boken till en början. Dessutom finns det en viss tendens att framhålla lösningar som passar oss snarare än lösningar som kanske måste till. Samtidigt är det en hoppingivande och positiv bok. Och budskapet att inte bara fokusera på städerna när det gäller att bygga hållbarhet är jätteviktigt!

Även i Det smarta landet lyfts självkörande bilar som en del av en hållbar framtid. Tanken är att vi inte längre kommer äga bilar, men att förarlösa fordon kan beställas för att föra oss direkt dit vi vill och möjliggöra att vi umgås eller arbetar under tiden.

Boken lyfter vårt lands resurser i form av skog och jordbruksmark, vilka har stora möjligheter att bidra till Sveriges koldioxidbantning, men också att vi ligger i framkant när det gäller innovationer. Det talas om att Sverige har möjlighet att visa på en hållbar utveckling för hela världen tack vare dessa förutsättningar. Budskapet är att vi inte ska backa på grund av vår relativa litenhet utan vara föregångare när det gäller omställningen!

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Familjens favoritfilmer

Här följer tre tips på filmer som familjen tycker är väldigt sevärda och som förhöjs av sitt viktiga budskap.

Vaiana (2016) är en datoranimerad film som handlar om en flicka som är utvald av havet för att rädda sin ö. Hon ger sig ut på en farofylld färd för att hitta Tefitris (moder jords) hjärta som är stulet. På resan möter Vaiana den ganska dryga halvguden Maui och de tvingas motvilligt att samarbeta för att försöka rädda världen. Mellanbrodern tycker om filmen för att det är bra låtar i den. Filmen är spännande och rolig med ett fint budskap. Familjebetyget blir 4,25 av 5 möjliga.

Wall-E (2008) är en datoranimerad science fictionfilm som börjar på jorden som långt i framtiden har fyllts av sopor och övergivits av människorna. Wall-E är en liten robot som blivit ensam kvar med uppdraget att rensa bort soporna. Han har precis lyckats hitta en liten växt när ett rymdskepp med roboten EVA anländer. Wall-E blir förälskad i EVA som först är avvisande, men deras relation utvecklas. När EVA ser Wall-Es växt kapslar hon in den och stänger av. Wall-E följer henne förtvivlad tillbaka till det rymdskepp där resterna av mänskligheten bor. Där väcks den mänskliga kaptenens nyfikenhet på den bortglömda världen människorna lämnat 800 år tidigare. Han och robotarna vill av lite olika skäl återvända till jorden, medan den artificiella intelligens som styr skeppet våldsamt motsätter sig detta. Filmen är både rar och äventyrlig och har ett hoppingivande slut. Familjebetyget blir 5 av 5 möjliga.

Avatar (2009) är en science fictionfilm med datoranimerade inslag som utspelar sig på planeten Pandora. Där har människor har hittat en värdefull energiresurs som de utvinner ur marken och för tillbaka till ett utarmat jordklot. På Pandora finns folket Na’vi som lever i samklang med sin värld, lite som jordens ursprungsbefolkningar gjorde. För att förhandla med det främmande folket bygger människorna avatarer som liknar Pandoras folk. Den före detta marinkårssoldaten Jack Sully blir en av avatarerna och kommer nära befolkningen samtidigt som han rapporterar allt till militären. Han förälskar sig i en Na’vi kvinna och tvingas välja sida när människornas skövlingar förstör hennes hem. Människorna går i strid rustade med moderna maskiner och vapen medan Na’vi litar till naturens kraft och har traditionella vapen som pilbåge och kniv. Filmen är bitvis väldigt spännande och lite otäck, så mindre barn bör inte se den. Den har ett starkt budskap och är väldigt sevärd – särskilt om en gillar science fiction. Familjebetyget blir 4,8 av 5 möjliga.

Föräldrarna har också sett Before the Flood (2016), en dokumentär med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Den beskriver klimatförändringarna och de konsekvenser dessa redan har fått och riskerar få framöver. Budskapet är viktigt för vuxna att ta till sig, men riskerar att skapa ångest, så filmen är inte lämplig för yngre barn. Här finns en trailer för filmen.

I Before the Flood reser di Caprio runt jorden och pratar med olika experter om vad som sker. Vi följer honom till Arktis smältande isar, Sumatras och Kanadas skövlade skogar och det stigande vattnet i Florida och runt Stilla havets öar. Allt är konsekvenser av den globala uppvärmning som våra utsläpp leder till. Trots detta finns det fortfarande starka krafter som förnekar fakta, för att de kanske tjänar pengar på fossilindustrin eller kanske inte vill ge upp sin bekväma livsstil. Budskapet är starkt och tydligt: det gäller att snarast sluta helt med fossila bränslen innan katastrofen blir värre! Fattiga människor och olika djurarter världen runt är redan illa drabbade av klimatförändringarna. Låt oss samla alla krafter för att motverka ytterligare skador! Föräldrarna ger den 5 av 5 för budskapet.

Att se på film innebär att använda elektricitet. Familjen använder Bra miljöval-el och det faktum att vi har tre av filmerna som DVD gör att vi kan se dem flera gånger utan att konsumera den extra el som streaming tyvärr innebär.

Vill du se filmerna vi rekommenderar och inte hittar dem second hand, kan du försöka kolla vilka streamingtjänster som drivs med klimatvänlig el hos Greenpeace. Ett av de större företagen på svenska marknaden drivs tyvärr inte med miljövänlig el enligt Computer Sweden. Det är fortsatt viktigt att försöka påverka, så kontakta din leverantör och be dem tänka på klimatet!