Kraftsamla – Sida 3 – Isbergs eko

Påverka makthavare

Ibland känner mamman att hon inte gjort så mycket under en dag. Hon har mest suttit och kollat på Facebook… Eller? Faktum är att vi har stora möjligheter att bedriva påverkansarbete via våra skärmar nu för tiden. Att kontakta en politiker är tips 87 i årsboken. En av dessa dagar har mamman exempelvis gjort följande:

Skrivit ett medborgarförslag till sin kommun om klimatomställning och behovet av att koldioxidbanta. Mamman använde då ett utkast som hon hittade hos Klimatsverige.se fast kortade ner det lite.
Mailat till sitt fackförbunds centralorganisation Saco och bett dem beskriva hur de kommer stötta klimatstrejkerna framöver samt även i övrigt hur de tänker bidra för att den omställning som måste ske genomförs på ett hållbart sätt. Saco säger att facken ”måste hänga med i klimatfrågan” så mamman vill vara säker på att de gör det 🙂
Skrivit under ett tydligt upprop från Föräldravrålet till våra politiker om att visa mod och beslutsamhet i klimatfrågan.
Skrivit på Facebook om allt ovanstående för att peppa andra att göra liknande, det är verkligen många bäckar små som gäller i dessa sammanhang. Det är samtidigt skönt att vara många som vill samma, Facebook fungerar som en mötesplats för likasinnade på gott och ont.

Det är faktiskt möjligt att påverka samhället steg för steg – som dropparna som urholkar stenen. Ibland känns det mer segt och tröstlöst, ibland lossnar det och vi dansar fram. Ingen kan göra allt men alla kan verkligen göra något i en demokrati som vår!

Det är förstås inte alltid lätt, eftersom somliga individer tycker att det är okej att gå till osnygga angrepp. Det ser vi ju inte minst på alla som ger sig på Greta Thunberg… Mamman läste dock att de som verkligen tror att allt är en bluff bara är 2% av befolkningen numera. Det ger ju hopp!

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Hur gick augusti?

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Aldrig mera tråkigt…

I uppdragslådan låg Aldrig mer tråkigt-boken. Mamman har påmint mellanbror och lillebror om att titta i den när de haft tråkigt och inte kommit på vad de kan göra utan skärm. Lillebror hittade tips om att göra pappersflygplan som han testade på lovet.

Mellanbror fick som forskningsledare i uppdrag att läsa boken och se om han kunde hitta fler idéer som de kunde använda och ha roligt med. Han läste och antecknade bra sidor på ett papper bredvid, som en riktig forskare.

Lillebror tycker mycket om att rita och allra helst att rita av. Det är något han gärna gör både ensam och tillsammans med andra. Bäst tycker han om att rita olika djur.

Lillebror tecknar en tiger. En surfplatta dubblar avstängd som bildstöd under tiden.

Det visade sig finnas flera saker som gick att göra i stället för att hålla på med skärm. Småbröderna har bland annat provat skuggteater med händerna, jonglering, molnskådning och att göra konst av stenar.

Klapperstenar travas på varandra — Lillebror bygger ett stentorn

Mamman tänker att vi moderna människor har förlorat förmågan att ha lite tråkigt, att ”bara vara” och att vänta på saker. Numera finns nästan allt inom räckhåll så fort vi önskar, en knapptryckning på en skärm bort. Det gör oss samtidigt mer stressade, för det skapas ju inga luckor i tillvaron när vi får gå omkring och vänta. Det sägs att väntandet inför något ofta är mer lyckoframkallande än själva resultatet. Kanske är det därför lyckomätningar inte visar att vi är lyckligare trots att vi har mer nu än någonsin förr?

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds. WWF har skrivit ett läsvärt inlägg om detta med hur många människor jorden tål. De påminner om att vi alla fortfarande skulle få plats på en yta stor som Gotland!

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av ”inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!

Ölandssemester

Familjen valde i år att åka på semester till Öland en vecka. Vi hyrde som vi brukar ett stugboende på en campingplats. I år hamnade vi på Sonjas camping på norra Öland, vid Löttorp.

Familjens samlade betyg på campingplatsen var 4/5. Vi var inte så nöjda med själva boendet i en villavagn. Den var inte särskilt fin, utan kändes sliten och hade många tvestjärtar på besök. Rummen var små, så små att storebror fick sova på soffan i allrummet.

Campingen som sådan var däremot väldigt fin, med både butik öppen till kl. 22 varje dag, minigolf, pool, cykeluthyrning, aktiviteter, flera lekplatser och bara 500 meter till en väldigt fin sandstrand där campingen sålde glass! Enda problemet var deras wifi som de tar betalt för, men som inte fungerade. Det löste de smidigt åt oss. Vi blev vid flera tillfällen betjänade av Sonja själv, vilket ju är lite extra charmigt. Om en har eget boende så kan denna campingplats rekommenderas!

Familjen passade på att besöka så många sevärdheter som möjligt på Öland, vilket gjorde att vi använde bilen en del. Favoriten för hela familjen var besöket på Ölandsoasen där vi klappade och red på kameler! De hade även grisar, kaniner och getter att klappa samt lamor och kor att beskåda. En väldigt trevlig liten bondgårdspark där temat var väl genomfört. De hade höbalar att klättra på, traktordäck att leka i, en höskrinda att sitta i, olika bord och stolar att ha picknick vid samt liten försäljning av glass och passande souvernirer. Rekommenderas för alla som gillar djur!

Fantastisk utflykt till Ormöga kamelranch på Öland. Landskapet för tankarna till öknen… men Öland ligger närmre än norra Afrika!

Familjens topp fem på Öland efter kamelridningen var:

Långe Erik – för de vackra omgivningarna
Borgholms slott – stort och spännande presenterat
Långe Jan – vacker utsikt trots regn och god mat
Skäftekärr – intressant och personligt, en ny bild av järnåldern
Trollskogen – magisk natur

Långe Erik och Trollskogen hamnar båda på listan tack vare den vackra naturen och klapperstensstränderna. Långe Jan tyckte småbröderna särskilt mycket om, trots en lång bilresa under en regnig dag. De tyckte om att stå uppe i den höga fyren och de gillade maten på restaurang Fågel Blå. Dessutom fick de varsitt nytt gosedjur som minne.

Heimdal vaktar ingången till långhuset, där pappan står med konungahjälm.
Bilden under visar Borgholms slott.

Borgholms slott och Skäftekärr var intressanta och väl presenterade platser. På Skäftekärr, som inte är en by utan ett långhus, hade vi turen att träffa två engagerade guider samtidigt som vi var ensamma på plats. Det blev en upplevelse av ett mindre bekvämt men samtidigt fint utsmyckat liv. I samma sammanhang finns även ett fossilmuseum som vi inte hann titta på och ett arboretum. På platsen finns också ett café och Thujaskogen ligger en promenad bort.

Vi besökte även Byarums raukar, Eketorps borg, Sandviks kvarn, Neptuni ängar, Thujaskogen och Lådbilslandet (i popularitetsordning). Lådbilslandet blev ett bottennapp för familjen, då lillebror skadade armen i en hoppborg, så att vi också fick besöka sjukhuset i Kalmar. Mamman noterade att bilarna drevs på bensin, så ur klimatsynpunkt är det inget bra besöksmål. Ekonomiskt var det inte heller med sina 400 kr i entré per barn.

Baden i havet och poolen kommer på en särskild plats och är inte med i omröstningen. I sanningens namn var de storebrors favoriter. Han tycker inte om att åka runt och röstade bara på kamelridningen och Trollskogen.

Underbar sandstrand och ett levande hav med fiskar, räkor och maneter.

Hur klimatsmart var vår semester?

Vi åkte bil från Stockholm till Öland och tillbaka, samt bil på de utflykter vi gjorde. Anledningen var dels att det var krångligt att resa på annat sätt och dels att familjens barn med NPF har svårt att anpassa sig till att åka kommunalt. Vi åkte sammanlagt ungefär 1.625 km under semestern och bilen drog 0,44 liter/mil i snitt under resan. Det blir 72 liter bensin, vilket motsvarar ett utsläpp av 166 kg koldioxid – eller 33 kg/person i familjen. Avståndet hemifrån till campingen var 50 mil så våra utfärder på Öland stod för 625 km.

Sidan klimatsmartsemester.se som hjälper till att beräkna utsläpp av olika alternativ för både färdmedel och boende, beräknar att tåg och buss skulle ha givit utsläpp motsvarande 19 kg koldioxid/person, lite mindre än 2/3 av våra faktiska utsläpp. Att bo i stuga beräknas släppa ut cirka 13 kg koldioxid/person under en vecka. Bilden visar deras uppskattning av våra utsläpp per person för vår semester. Det blir sammanlagt 260 kg koldioxid i utsläpp för vår Ölandssemester om vi använder vår faktiska bensinförbrukning.

Resultat från klimatsmartsemester.se. De räknar dock med att vi släppte ut 47 kg CO2 på bilresan, vilket ju inte stämmer. Faktisk summa blir 46 kg CO2 per peson, inte 59 kg.

I bilden ovan ser vi att vår semester står för 3% av vad vi kan släppa ut på ett helt år (fast maten är inte inräknad)… Det är 52 veckor på ett år och en vecka motsvarar alltså 1,9% av ett år, så det blir till att leva snålare än på semestern resten av året! Det är därför tur att vi hade en så härlig semester 🙂

Resor i vardagen

Det känns inte alls lätt att sluta köra bil och sälja den. Bilen gör livet enklare och mycket bekvämare. Bilen gör att pappan kan sova en halvtimme längre på morgonen och kommer hem en halvtimme tidigare på kvällen. Bilen behövs när någon blir sjuk och behöver åka till läkare – mormor till exempel. Bilen gör att mamman kan ta sig enkelt mellan olika uppdrag och kommer hem tidigare på eftermiddagen. Bilen är bra till transporter av stora och tunga saker.

I Klimatklubben på Facebook återkommer frågan hur människors inställning till bilen ska kunna förändras och fördelar och nackdelar med bensinskatt och liknande styrmedel diskuteras. Där påpekas också att alla vi som har en bensinbil borde skrota den, till förmån för en minskad fossilbilsflotta. Frågan mamman ställer sig är vad som kan få oss som familj att ställa om. Här är en lista med fördelar med att låta bilen stå:

Det är bättre för klimatet eftersom varje inställd bilresa släpper ut mindre koldioxid, vilket är bra för våra barns framtid.
Det är bättre för miljön eftersom bilar både släpper ut avgaser, förbrukar material vid service och bullrar vilket stör djur och natur.
Det är bättre för hälsan, eftersom vi förutom att vi slipper andas in utsläppen rör mer på oss när vi går/cyklar/åker kommunalt.
Det är bättre för ekonomin: familjen lägger 3.900 kr/månaden förutom bränsle och reparationer på bilarna i dagsläget. Det är 46.800 kr/år! Av de pengarna är 24.000 kr lån, så dem får vi ju återbetala, men resterande 22.000 kr skulle vi alltså spara in.
Det kan ge mer tid över om vi ska tro utvärderingen från Energimyndigheten av ett projekt där tre familjer levde bilfritt ett år i Stockholm.

Bilen är sämst korta sträckor. Mammans bil berättar hur mycket den dragit efter varje körning. Kör mamman till centrum (3 km) drar bilen 0,67 liter/milen medan den kommer ner i en förbrukning på 0,43 liter/mil vid längre sträckor – det är en tredjedel mer i förbrukning korta sträckor. Viktigt är att hålla hastigheten och köra mjukt, det är ett sätt att minska utsläppen, enligt Trafikverket. Vi har under vårterminen blivit bättre på att låta bilen stå. Mamman har åkt mer kommunalt till jobbet, vi har promenerat, cyklat eller åkt buss till centrum och handlat mat med vår dramaten. Mamman har också försökt tänka på logistiken, så att när någon av oss är ute och kör gör vi flera bilkrävande ärenden på samma gång. Det sistnämnda är möjligen det som upplevdes ge mer tid över ovan, bättre planering.

Pappan har bestämt sig för att sälja sin bil, så att familjen bara har en bil. Den bil vi behåller är en elhybrid från Toyota som rymmer hela familjen (om än med viss tvekan allt eftersom barnen växer) och har lastutrymme (kombi). Enligt en av alla analyser som gjorts kring miljövänligaste bilen är laddhybrider bättre än rena elbilar vid annat än långfärd.

Mamman har gjort sitt upplägg till hösten för att minimera behovet av bil och behöver den nu bara fyra av 20 dagar. Frågan är om pappan ändå kommer åka buss de dagar bilen finns att tillgå?

Sugen på mer läsning? Naturskyddsföreningen har skrivit ett inlägg om fyra sätt att färdas klimatsmartare. Kanske hittar du nåt du inte redan tänkt på!

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber — Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum. — Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!