Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på ”grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Ta tillvara skörden

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Ringblommor – trädgårdens guld

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt Häxans trädgård och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Från vax till duk och salva.

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Ringblomsolja på gång!

Varför händer inte mer fortare?

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman läste i somras boken What we think about when we try not to think about Global Warming av Per Espen Stoknes. Den är klart läsvärd och stimulerar till tankar, även om den var lite tuff att ta sig igenom för mamman som sällan läser på engelska.

Bokomslag Per Espen Stoknes What we think about...

Stoknes börjar med att beskriva varför människor inte tar till sig informationen om klimatförändringarna, trots alla larmrapporter. Vi hamnar i förnekelse, som ju är ett känt begrepp inom psykologin. Förnekelse syftar till att upprätthålla vår självbild och skydda oss mot sådant som hotar. Det beror förenklat på fem saker:

  • Distans – de flesta av oss befinner oss fortfarande på avstånd från de stora förändringarna. Det är inget vi ser dagligdags, även om vi blir oroligare när sommaren är ovanligt varm, eller vi drabbas av hårda stormar.
  • Domedag – diskussionen om klimatförändringarna handlar mycket om vad vi kommer att förlora, uppoffringar som måste göras och höga kostnader. När budskapet dessutom saknar praktiska lösningar, känner vi oss hjälplösa och slutar lyssna. Ni känner till sagan om pojken och vargen…
  • Dissonans – när det jag gör inte stämmer överens med hur jag tänker om saker uppstår dissonans. Jag kan exempelvis tycka att det är viktigt att vara miljövän och bekvämt att åka bil, men till slut blir det uppenbart att dessa två inte går ihop. Det skaver och uppstår dissonans inom oss. Tvärt emot hur vi tror, så är det då mina principer som får ge sig och jag väljer att omförhandla hur jag ser på saker samtidigt som jag fortsätter köra bil… Här i bloggen går det att se hur mamman försöker göra detta när det gäller bland annat bilkörning och shopping…
  • Förnekelse – när vi förhandlar, undviker eller ignorerar fakta om klimatförändringarna slipper vi rädsla och skuld. Genom att driva med dem som larmar återupprättar vi oss själva. Förnekelse är självförsvar, inte brist på information eller dumhet.
  • Identitet – vi söker efter sådant som bekräftar vilka vi är. Vi tar lättare till oss fakta från människor vi kan relatera till och skjuter ifrån oss den om budbäraren står långt ifrån oss själva. Om ny information förutsätter att vi ändrar vår livsåskådning är det mer troligt att vi inte tar den till oss. Den blir för annorlunda.

TIPS! Lyssna vidare på Per Espen Stoknes själv. Här är en länk till Vetenskapsradions program Klotet, där Stoknes på ett lättbegripligt sätt sammanfattar bokens huvudbudskap, i synnerhet problemdelen – varför folk inte lyssnar!

Stoknes beskriver tack och lov också olika sätt att ta oss förbi dessa hinder och nå fram med informationen, utifrån ovanstående.

  • Gör klimatfrågan nära, aktuell och personlig. Använd gärna dig själv som positivt exempel, berätta om saker du har upplevt och hur du påverkats. Du kan lättast påverka i ditt eget sociala sammanhang – till exempel genom en blogg om din familjs klimatresa 😉
  • Skapa stöttande ramar runt beskrivningarna. Försök beskriva vad vi vinner på att ställa om, omformulera kostnader som försäkringar inför framtiden och fokusera på goda berättelser med möjliga lösningar. Måla upp bilder som skapar positiva känslor.
  • Gör det lätt att göra rätt. Det finns en hel vetenskap kring begreppet nudging numera, som går ut på att göra positiva val enklast för oss. Det kan handla om så enkla saker som att e-faktura är förval och du får anstränga dig för att få den på papper.
  • Undvik att trigga skuld och rädsla. Den här är svår, för media älskar ju att koppla ordet ”skam” till allting. Det ska vara flygskam och bondeskam och allt möjligt dumt. Dessutom lever ju massmedia på larmrapporter av olika slag. Det är svårt att nå ut med andra, mer sansade eller positiva budskap. Larmen behövs dessutom samtidigt, för att vi ska se allvaret…
  • Minska polariseringen i frågan. Tyvärr har klimatfrågan blivit en vänsterfråga för många. Det gör att högerorienterade automatiskt blir skeptiska, vilket gör att vi förlorar viktiga supporters för mänskligheten! Polariseringen sker dessutom i mindre frågor inom rörelsen, i stället för att vi säger ”samtidigt som” och ”tillsammans med”. Det är ju så enkelt och samtidigt så svårt att vi kommer att behöva en mångfald av olika lösningar, det finns inte ett svar eller ett rätt val.

I sista delen av boken lyfter Stoknes fram behovet av känslomässig anknytning till klimatfrågan. Han framhåller att vi måste tillåta oss att sörja och att återknyta till naturen. Stoknes påtalar risken med den kristna inställningen att människan är skapelsens herrar. Han tecknar fram en ny form av andlighet, i anknytning till urbefolkningars uråldriga tro på en besjälad natur. Han föreslår att vi föreställer oss luften som ett väsen och funderar kring hur vi skulle förhålla oss om vi valde att se atmosfären på det sättet. Det är spännande och både bildlikt och bokstavligen högtflygande tankar. Mamman blev varse deras kraft i en diskussion på Fridays For Future med en kvinna uppvuxen i religiösa sammanhang, som påtalade att många troende människor tenderar att ge upp inför klimatkatastrofer. Hon sökte ett nytt sätt att knyta an.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp
Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Hur gick september?

Pappans bil ska säljas.

I september tog pappan steget att lägga ut sin bil till försäljning! Nu är det buss som gäller. Familjen behåller en bil, som mest ska få stå i garaget framöver. Familjens bil har körts 501 km i september jämfört med 1.225 km förra året (plus pappans bilresor på cirka 800 km/månad). Det innebär en minskning av vårt bilkörande med 75% – eller motsvarande 175 kg CO2! Per månad. Det är uppenbart att det är här vi koldioxidbantar som mest, då det motsvarar ungefär 2 ton per år i sparade utsläpp.

Enligt Svalna har mammans transporter totalt förbrukat 239 kg CO2, då inklusive SL-resor för mamman och storebror. Våra bilresor har släppt ut 58 av dessa 239 kg koldioxid. Resten är Svalnas beräkning av utsläppen för att driva kollektivtrafik (86 kg) samt för avgifter och andra kostnader för bilen.

Vi har köpt elektricitet motsvarande 533 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 309 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 595 kWh solel i september. Det innebär att vi totalt förbrukat 819 kWh elektricitet under september. Förra året förbrukade vi 872 kWh i september. Den el vi köpt motsvarar 69 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 414 liter/dygn eller 83 liter/person under september, 5 liter mer per person och dygn än i augusti, men fortfarande lågt jämfört med normalkonsumtionen. Mamman har fått frågan vad som är vitsen med att spara vatten i ett land som Sverige. Vi har gott om vatten och det har regnat mycket i september. Regntunnorna är fulla och trädgården mättad. Det är ändå idé att skaffa sig vanan att hushålla med resurserna. Dessutom kostar ju varmt vatten elektricitet att värma upp. Nu har vi en ”smart” varmvattenberedare som lär sig hur mycket vi använder, så den bereder mindre om vi använder mindre mängder. Då sparar vi energi.

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel i köksfönstret

Maten mamman köpt under september har genererat utsläpp på 177 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna. I september har vi fått en tomatträdgård i köksfönstret där det hela tiden mognar tomater som går att äta direkt.

I september har våra övriga inköp minskat till en tredjedel jämfört med i augusti enligt Svalna (52 kg jämfört med 172 kg). Det mesta, 65%, är då inköp till husdjuren.

Bostaden är den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I september har vi bara gjort av med 80 kg CO2 på boendet, vilket delvis beror på att Vattenfall strulat med sin fakturering, så vi har inte betalat något för el. Här är fördelningen 50% ränta och amorteringar, 31% tjänster (som fritids och försäkringar) och 19% media, telefon och IT.

Summerar vi transporter 239 plus elen 69 plus maten 177 plus inköpen 52 plus bostaden 80 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 617 kg koldioxid i atmosfären under september månad. Storebrors inköp hamnar på uppskattningsvis 68 kg till (eller 816 kg/år). Septembers utsläpp motsvarar då drygt 8,2 ton på ett år, eller 1,6 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem.

Ett problem är att pappans inköp inte är medräknade, så det är sammantaget lite högre än så. Pappan har köpt en del mat och en del till husdjuren, så det plussar på lite, kanske 150 kg till vilket sammantaget innebär att vi hamnar strax under 2 ton i koldioxidutsläpp per person och år om vi skulle leva hela året som i september. Och det har inte varit en dålig månad 🙂

Trafikverket har nyligen räknat upp kostnaden för klimatskadliga utsläpp rejält, från 1,14 till 7 kr/kg skriver Dagens Industri i en ledare den 29 september. Familjens utsläpp skulle då kosta oss runt 70.000 kr per år. Möjligen gör det sättet att tänka det lättare att förstå varför mamman jagar kilon?

September har för övrigt varit demonstrationernas månad för oss. Familjen demonstrerade för Amazonas och föräldrarna var på den stora demonstrationen för klimatet den 27 september. Det räcker inte att bara förändras själva – nu krävs det modiga beslut från högre ort för att börja ställa om samhället!

Stor klimatdemonstration 27/9

Mamman och pappan deltog i klimatdemonstrationerna den 27 september. Det kändes jätteviktigt att lyssna på Greta Thunberg och Fridays For Future som uppmanade alla vuxna att strejka med dem den här dagen. Pappan tog därför ledigt från sitt jobb och mamman planerade så hon kunde sluta tidigare. Att demonstrera är också Naturskyddsföreningens årsboks tips 95.

Vårt budskap: Lyssna på forskarna. Vår jord = Vårt ansvar!

Demonstrationerna blev jättestora över hela världen den här dagen – sannolikt skriver vi historia nu. Totalt tros upp emot två miljoner människor ha deltagit under fredagen, från Bangladesh till Chile, från Nya Zeeland till Kanada och förstås i Sverige. I Stockholm, där föräldrarna deltog, uppger arrangörerna att 60.000 deltog, polisens siffror säger försiktigare 30.000 deltagare. Det betyder att det var en enorm uppslutning!

Känslan på gatan var fantastisk! Så många människor samlade för klimatet. Vi träffade ett par kamrater på plats och även fastern var där med ett barnbarn. Vi träffade också några genom den facebookgrupp för sin yrkesgrupp som mamman skapat. Det finns en styrka i att gå samman.

Även hunden Rufus deltog för att stötta världens isbjörnar, som inte kan demonstrera.

Vi väljer att gå ut på gatorna och demonstrera för att det är viktigt att visa makthavarna att vi är många som står bakom klimatrörelsen och faktiskt vill förändring – även obekväm sådan. Det måste bli ett stopp för förbränningen av fossilt bränsle snarast. Ju fortare vi börjar ställa om på allvar, desto större chans har vi att göra det utan stora konflikter.

TIPS! Fortsätt stötta din lokala Fridays For Future manifestation. Och finns den inte, så skapa en!

Mormors klimatsmarta vanor

Mormor har ovetandes förmedlat en del klimatsmarta vanor i arv till mamman, sånt som kanske var självklart innan världen gick i spinn och vi drabbades av slit och släng-samhället. Mormor berättar om sin barndom att hennes familj var fattiga, så de sydde om gamla kläder och handlade på kredit. De flyttade också ofta, på grund av mormors pappas arbete. Varje sommar hyrde de en stuga någonstans på landsbygden i Sverige.

Mormors klimatsmarta vanor:

  • Släng inte mat – ät upp det du har på tallriken och använd upp alla rester
  • Odla eget – det är roligt, nyttigt och gott
  • Värna naturen för dess egen skull – se skönheten i det lilla
  • Var rädd om saker så håller de längre
  • Laga och reparera det som går sönder – köp inte nytt i onödan
  • Var sak på sin plats så hittar du dem (och behöver inte köpa nytt av sånt du redan har hemma)
  • Handla mer sällan, men med högre kvalitet – satsa exempelvis på basplagg som varar länge hellre än på ”modenycker”
  • Pengar är inget mål utan ett medel för att skaffa det du faktiskt behöver
  • Undvik att handla på kredit, det blir oftast dyrare och du köper lätt mer än du behöver

Mormor tillhörde den första generationen som på riktigt fick del av det globala samhället, med möjligheten att resa utomlands på semester och komma i kontakt med andra kulturer. Det är något hon har uppskattat mycket i sitt liv och saknar nu när hon inte längre har orken till det.

I stället ser mormor tillbaka på det hon fick med sig av sin ursprungsfamilj, som uppskattningen av böcker och musik. Mormor berättar med värme om hur familjen umgicks alla tillsammans när hon var ung. Hennes hennes pappa brukade läsa böcker för henne och hennes två yngre syskon. Hennes föräldrar brukade också samla hela familjen för att musicera tillsammans, när hennes mamma spelade piano. Böcker och musik är något mormor fortfarande har glädje av varje dag! Mamman har fått med sig att det gäller att hitta sina egna små värdefulla ögonblick av glädje i tillvaron.

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.