Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Amazonas.
Blommor i djungeln.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Aldrig mera tråkigt…

Inlägget innehåller reklam i form av annonsläkar till Bokus.

I uppdragslådan låg Aldrig mer tråkigt-boken. Mamman har påmint mellanbror och lillebror om att titta i den när de haft tråkigt och inte kommit på vad de kan göra utan skärm. Lillebror hittade tips om att göra pappersflygplan som han testade på lovet.

Mellanbror utforskar boken.

Mellanbror fick som forskningsledare i uppdrag att läsa boken och se om han kunde hitta fler idéer som de kunde använda och ha roligt med. Han läste och antecknade bra sidor på ett papper bredvid, som en riktig forskare.

Lillebror tycker mycket om att rita och allra helst att rita av. Det är något han gärna gör både ensam och tillsammans med andra. Bäst tycker han om att rita olika djur.

Lillebror tecknar en tiger. En surfplatta dubblar avstängd som bildstöd under tiden.

Det visade sig finnas flera saker som gick att göra i stället för att hålla på med skärm. Småbröderna har bland annat provat skuggteater med händerna, jonglering, molnskådning och att göra konst av stenar.

Klapperstenar travas på varandra
Lillebror bygger ett stentorn

Mamman tänker att vi moderna människor har förlorat förmågan att ha lite tråkigt, att ”bara vara” och att vänta på saker. Numera finns nästan allt inom räckhåll så fort vi önskar, en knapptryckning på en skärm bort. Det gör oss samtidigt mer stressade, för det skapas ju inga luckor i tillvaron när vi får gå omkring och vänta. Det sägs att väntandet inför något ofta är mer lyckoframkallande än själva resultatet. Kanske är det därför lyckomätningar inte visar att vi är lyckligare trots att vi har mer nu än någonsin förr?

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds.

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen Vi-skogen som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Snabbmaten och klimatet

För vår familj fungerar det välkända bäst, utifrån barnens neuropsykiatriska svårigheter. Det gör att vi ofta äter på samma snabbmatskedja när vi åker någonstans eller behöver vara ute och göra ärenden under en dag. Vid ett tillfälle under en kortare resa blev vi tvungna att stanna vid en konkurrerande kedja. Det fick mamman att reagera.

Kedjan vi föredrar är Max, som ju gör reklam för att vara klimatsmarta. och De berättar på sina brickunderlägg att de kompenserar sina utsläpp till 110% genom att plantera träd. Viktigare är dock att de har flera olika vegetariska alternativ på menyn, som är riktigt goda. Även pappan satsar på vegetariskt när vi äter där. En studie av Lovisa Ekdahl från Göteborgs universitet 2013 visar att Max redan då låg ganska bra till med både sociala hänsyn och miljöarbetet. På utresan åt vi på Max, där storebror lärde sina yngre bröder ett klimatsmart trick: han tar inte mer dricka ur automaten än han faktiskt dricker upp. Standard numera är ju medium-muggar som är 0,4 liter, men det är ju inte nödvändigt att fylla dem!

När vi i stället hamnade på jätten Mc Donald´s på hemresan blev det uppenbart att det är stor skillnad. Deras brickunderlägg berättar att de använder 100% svenskt nötkött, vilket var det enda relativt klimat- och miljösmarta mamman kunde upptäcka. Uträkningar visar dock att sojabaserade hamburgare är 50 gånger mer klimatsmarta än nötköttsbaserade. Mc Donald´s hade betydligt färre vegetariska alternativ. Den vegetariska burgare båda föräldrarna valde var god, men falaflarna som mellanbror fick smakade sågspån…

Maten på Mc Donald´s var framför allt paketerad i många fler förpackningar – inte nog med en kartong till hamburgaren, den hade också en liten påse. Alla drickor (i och för sig milkshakes) levererades med lock och sugrör. Och vi kunde välja shaker-kryddning, vilket storebror rekommenderade. Det visade sig vara en extra papperspåse med en kryddpåse i, som vi skulle hälla ner våra pommes i och skaka runt. Så dumt och slösaktigt!

Brickor med skräp från Mc Donald´s
Väldigt mycket skräp efter måltiden på Mc Donald´s.

Naturligtvis är snabbmat i sig inte något att rekommendera för ett hållbart liv – det är varken hälsosamt, klimatsmart, resurssnålt eller miljövänligt. De få gånger vi ändå äter ute kommer vi att försöka se till att välja Max även framöver.

Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Mamman hoppades att detta hade dragit ner vår elkonsumtion en del, men så tycks inte vara fallet…

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 617 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite drygt hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 909 kWh elektricitet i juli. Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden. Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning
Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

Kopierat från SEB:s faktablad.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Husdjuren och klimatet

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Familjen blev med en ny medlem efter Ölandssemestern, en två år gammal holländsk dvärgkanin. Vi har sedan tidigare tre katter och två akvarier – fast den långsiktiga planen är att minska till ett akvarium. Husdjur påverkar naturligtvis också klimatet. Katter och hundar, som äter kött, påverkar till och med rätt mycket enligt en amerikansk studie. De står för 30% av köttets totala klimatpåverkan. Mamman har läst någonstans att en katt kan jämföras med en liten bil i årsutsläpp… Kaniner är mer klimatsmarta då de huvudsakligen äter hö.

Kanin
Kaninen Olof

Ett sätt att minska husdjurens klimatpåverkan är att välja produkter från Sverige. Det leder nämligen till minskade transporter. Leta också efter djurfoder med mindre mängd rent kött (då det hellre kan användas till människoföda) och ord som ben- eller fjädermjöl, biprodukter och spannmål.

Rödvit katt under täcke
En av familjens katter.

Familjen har två akvarier, ett på 60 liter och ett på 180 liter. Akvarier drar el, så det gäller att välja Bra Miljöval-märkt el. Det lilla akvariet drar cirka 14 watt och det stora drar cirka 57 watt. Det blir totalt 626 kWh/år och miljömärkt el sparar då motsvarande cirka 23 kg CO2-ekvivalenter/år i utsläpp jämfört med nordisk elmix. Akvarier kräver dessutom rent vatten och dessutom en del kemikalier och filtermaterial. Mamman har dragit ner på vattenbytena till akvarierna, från varje till varannan vecka, utan att det verkar påverka fiskarna negativt. Det använda akvarievattnet använder mamman att vattna kruk- och trädgårdsväxter med. Tanken är också att avveckla det lilla akvariet så snart som möjligt. Akvarier är vackra om de är väl skötta, men bäst är som vanligt att avstå.

Akvariefiskar.
Fina fiskar – akvarium är vackra men inte så klimatsmarta.

Det tål också att tänka på att vissa fiskar fångas i det vilda, medan andra föds upp i akvarium. Det är inte helt lätt att veta vilket som är bäst egentligen, för som Gabriella Ekström (2010) påpekar i Från Arapaima till Ögonfläcksrasbora – en grundbok i akvaristik så kan det faktum att det finns åtråvärda akvariefiskar i vissa vatten skydda området från annan, kanske sämre, exploatering. Det gäller som vanligt att skaffa sig kunskaper!

Sanningen är väl den att det inte är så klimatsmart att ha husdjur. Mammans förhoppning är samtidigt likt många föräldrars, att djuren ska utveckla barnens förmåga till empati med och intresse för att värna om djur och natur. Än så länge ligger nog kaninen bäst till i alla kategorier, då han både är mysig, landlevande och växtätare! En annan bra sak med Olof är att han är ett Blocket-fynd, liksom alla hans tillbehör 🙂

Ölandssemester

Familjen valde i år att åka på semester till Öland en vecka. Vi hyrde som vi brukar ett stugboende på en campingplats. I år hamnade vi på Sonjas camping på norra Öland, vid Löttorp.

Vår villavagn.

Familjens samlade betyg på campingplatsen var 4/5. Vi var inte så nöjda med själva boendet i en villavagn. Den var inte särskilt fin, utan kändes sliten och hade många tvestjärtar på besök. Rummen var små, så små att storebror fick sova på soffan i allrummet.

Campingen som sådan var däremot väldigt fin, med både butik öppen till kl. 22 varje dag, minigolf, pool, cykeluthyrning, aktiviteter, flera lekplatser och bara 500 meter till en väldigt fin sandstrand där campingen sålde glass! Enda problemet var deras wifi som de tar betalt för, men som inte fungerade. Det löste de smidigt åt oss. Vi blev vid flera tillfällen betjänade av Sonja själv, vilket ju är lite extra charmigt. Om en har eget boende så kan denna campingplats rekommenderas!

Familjen passade på att besöka så många sevärdheter som möjligt på Öland, vilket gjorde att vi använde bilen en del. Favoriten för hela familjen var besöket på Ölandsoasen där vi klappade och red på kameler! De hade även grisar, kaniner och getter att klappa samt lamor och kor att beskåda. En väldigt trevlig liten bondgårdspark där temat var väl genomfört. De hade höbalar att klättra på, traktordäck att leka i, en höskrinda att sitta i, olika bord och stolar att ha picknick vid samt liten försäljning av glass och passande souvernirer. Rekommenderas för alla som gillar djur!

Fantastisk utflykt till Ormöga kamelranch på Öland. Landskapet för tankarna till öknen… men Öland ligger närmre än norra Afrika!

Familjens topp fem på Öland efter kamelridningen var:

  • Långe Erik – för de vackra omgivningarna
  • Borgholms slott – stort och spännande presenterat
  • Långe Jan – vacker utsikt trots regn och god mat
  • Skäftekärr – intressant och personligt, en ny bild av järnåldern
  • Trollskogen – magisk natur

Långe Erik och Trollskogen hamnar båda på listan tack vare den vackra naturen och klapperstensstränderna. Långe Jan tyckte småbröderna särskilt mycket om, trots en lång bilresa under en regnig dag. De tyckte om att stå uppe i den höga fyren och de gillade maten på restaurang Fågel Blå. Dessutom fick de varsitt nytt gosedjur som minne.

Heimdal vaktar ingången till långhuset, där pappan står med konungahjälm.
Bilden under visar Borgholms slott.

Borgholms slott och Skäftekärr var intressanta och väl presenterade platser. På Skäftekärr, som inte är en by utan ett långhus, hade vi turen att träffa två engagerade guider samtidigt som vi var ensamma på plats. Det blev en upplevelse av ett mindre bekvämt men samtidigt fint utsmyckat liv. I samma sammanhang finns även ett fossilmuseum som vi inte hann titta på och ett arboretum. På platsen finns också ett café och Thujaskogen ligger en promenad bort.

Vi besökte även Byarums raukar, Eketorps borg, Sandviks kvarn, Neptuni ängar, Thujaskogen och Lådbilslandet (i popularitetsordning). Lådbilslandet blev ett bottennapp för familjen, då lillebror skadade armen i en hoppborg, så att vi också fick besöka sjukhuset i Kalmar. Mamman noterade att bilarna drevs på bensin, så ur klimatsynpunkt är det inget bra besöksmål. Ekonomiskt var det inte heller med sina 400 kr i entré per barn.

Baden i havet och poolen kommer på en särskild plats och är inte med i omröstningen. I sanningens namn var de storebrors favoriter. Han tycker inte om att åka runt och röstade bara på kamelridningen och Trollskogen.

Underbar sandstrand och ett levande hav med fiskar, räkor och maneter.

Hur klimatsmart var vår semester?

Vi åkte bil från Stockholm till Öland och tillbaka, samt bil på de utflykter vi gjorde. Anledningen var dels att det var krångligt att resa på annat sätt och dels att familjens barn med NPF har svårt att anpassa sig till att åka kommunalt. Vi åkte sammanlagt ungefär 1.625 km under semestern och bilen drog 0,44 liter/mil i snitt under resan. Det blir 72 liter bensin, vilket motsvarar ett utsläpp av 166 kg koldioxid – eller 33 kg/person i familjen. Avståndet hemifrån till campingen var 50 mil så våra utfärder på Öland stod för 625 km.

Sidan klimatsmartsemester.se som hjälper till att beräkna utsläpp av olika alternativ för både färdmedel och boende, beräknar att tåg och buss skulle ha givit utsläpp motsvarande 19 kg koldioxid/person, lite mindre än 2/3 av våra faktiska utsläpp. Att bo i stuga beräknas släppa ut cirka 13 kg koldioxid/person under en vecka. Bilden visar deras uppskattning av våra utsläpp per person för vår semester. Det blir sammanlagt 260 kg koldioxid i utsläpp för vår Ölandssemester om vi använder vår faktiska bensinförbrukning.

Resultat från klimatsmartsemester.se. De räknar dock med att vi släppte ut 47 kg CO2 på bilresan, vilket ju inte stämmer. Faktisk summa blir 46 kg CO2 per peson, inte 59 kg.

I bilden ovan ser vi att vår semester står för 3% av vad vi kan släppa ut på ett helt år (fast maten är inte inräknad)… Det är 52 veckor på ett år och en vecka motsvarar alltså 1,9% av ett år, så det blir till att leva snålare än på semestern resten av året! Det är därför tur att vi hade en så härlig semester 🙂

Träna hållbart

Mamman måste börja med att erkänna att hon inte älskar att träna. Tvärt om! Men för några år sedan hittade mamman ändå både motivation och träning som funkar för henne. Mamman tränar hemma, för att öka sin egen hållbarhet. Det är viktigast för mammans egen motivation, att träning hjälper människor att hålla längre. En stor bonus är att bröderna, särskilt lillebror, blir inspirerade.

Eftersom mamman är intresserad av prepping också, så passar det att nämna att det är en bra form av förberedelse att hålla sig i form. Det är lättare att klara av svårigheter om en mår så bra som möjligt! Sen talar mamman inte som en del preppers om att klara av att springa två mil med packning, utan att ha tillräcklig kondition, styrka och smidighet för att klara mer vardagliga utmaningar.

Träningsredskap är produkter som kostar att tillverka. Där är det en vinst att träna på lokal, där många delar på redskapen! Mamman har försökt att köpa så lite redskap som möjligt och klarar sig bra med en motionscykel, ett par gummiband (olika styrka), ett par hantlar, en yogamatta och en liten step up bräda. Först körde mamman med en vanlig pall, men den var inte tillräckligt stabil tyvärr. Pappan har en uppsättning tyngre hantlar som han tränar med. Pappan gillar också att springa och där vi bor finns fina elljusspår som han sticker ut i ibland.

En klimatbov när det gäller träning är förstås resorna till och från träningslokalen. Därför är det optimalt att träna hemma – men även att jogga, cykla eller åka kommunalt till träningen är bra förstås! Tänker vi tanken på framtida möjliga kriser (längre elavbrott på grund av klimatförändringarna exempelvis) så är hemmaträning oslagbart.

Många kläder som vi tror behövs till träning är också miljöbovar. Undvik till exempel luktfria träningskläder med silver i. Det tvättas ur på några tvättar och blir föroreningar i våra vatten i stället. Även speciella outdoorskläder har miljöpåverkan på grund av olika tillsatsämnen som gör kläderna vattentåliga. Som alltid är långtidsanvändning bäst! Köp inte nytt, använde det du redan har. Bonus vid hemmaträning att det inte finns något behov av en snygg outfit 🙂

Förutom elljusspåret har vi flera fina promenadvägar och stigar ut i skog och mark i närheten. Det är verkligen klimatsmart träning att ge sig ut i skogen och följa marken upp och ner!

Resor i vardagen

Det känns inte alls lätt att sluta köra bil och sälja den. Bilen gör livet enklare och mycket bekvämare. Bilen gör att pappan kan sova en halvtimme längre på morgonen och kommer hem en halvtimme tidigare på kvällen. Bilen behövs när någon blir sjuk och behöver åka till läkare – mormor till exempel. Bilen gör att mamman kan ta sig enkelt mellan olika uppdrag och kommer hem tidigare på eftermiddagen. Bilen är bra till transporter av stora och tunga saker.

En bil som stått stilla länge…

I Klimatklubben på Facebook återkommer frågan hur människors inställning till bilen ska kunna förändras och fördelar och nackdelar med bensinskatt och liknande styrmedel diskuteras. Där påpekas också att alla vi som har en bensinbil borde skrota den, till förmån för en minskad fossilbilsflotta. Frågan mamman ställer sig är vad som kan få oss som familj att ställa om. Här är en lista med fördelar med att låta bilen stå:

  • Det är bättre för klimatet eftersom varje inställd bilresa släpper ut mindre koldioxid, vilket är bra för våra barns framtid.
  • Det är bättre för miljön eftersom bilar både släpper ut avgaser, förbrukar material vid service och bullrar vilket stör djur och natur.
  • Det är bättre för hälsan, eftersom vi förutom att vi slipper andas in utsläppen rör mer på oss när vi går/cyklar/åker kommunalt.
  • Det är bättre för ekonomin: familjen lägger 3.900 kr/månaden förutom bränsle och reparationer på bilarna i dagsläget. Det är 46.800 kr/år! Av de pengarna är 24.000 kr lån, så dem får vi ju återbetala, men resterande 22.000 kr skulle vi alltså spara in.
  • Det kan ge mer tid över om vi ska tro utvärderingen från Energimyndigheten av ett projekt där tre familjer levde bilfritt ett år i Stockholm.

Bilen är sämst korta sträckor. Mammans bil berättar hur mycket den dragit efter varje körning. Kör mamman till centrum (3 km) drar bilen 0,67 liter/milen medan den kommer ner i en förbrukning på 0,43 liter/mil vid längre sträckor – det är en tredjedel mer i förbrukning korta sträckor. Viktigt är att hålla hastigheten och köra mjukt, det är ett sätt att minska utsläppen, enligt Trafikverket. Vi har under vårterminen blivit bättre på att låta bilen stå. Mamman har åkt mer kommunalt till jobbet, vi har promenerat, cyklat eller åkt buss till centrum och handlat mat med vår dramaten. Mamman har också försökt tänka på logistiken, så att när någon av oss är ute och kör gör vi flera bilkrävande ärenden på samma gång. Det sistnämnda är möjligen det som upplevdes ge mer tid över ovan, bättre planering.

Pappan har bestämt sig för att sälja sin bil, så att familjen bara har en bil. Den bil vi behåller är en elhybrid från Toyota som rymmer hela familjen (om än med viss tvekan allt eftersom barnen växer) och har lastutrymme (kombi). Enligt en av alla analyser som gjorts kring miljövänligaste bilen är laddhybrider bättre än rena elbilar vid annat än långfärd.

Mamman har gjort sitt upplägg till hösten för att minimera behovet av bil och behöver den nu bara fyra av 20 dagar. Frågan är om pappan ändå kommer åka buss de dagar bilen finns att tillgå?

Sugen på mer läsning? Naturskyddsföreningen har skrivit ett inlägg om fyra sätt att färdas klimatsmartare. Kanske hittar du nåt du inte redan tänkt på!