Biffen – Sida 2 – Isbergs eko

Ta tillvara skörden

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd — Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka — Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Snabbmaten och klimatet

För vår familj fungerar det välkända bäst, utifrån barnens neuropsykiatriska svårigheter. Det gör att vi ofta äter på samma snabbmatskedja när vi åker någonstans eller behöver vara ute och göra ärenden under en dag. Vid ett tillfälle under en kortare resa blev vi tvungna att stanna vid en konkurrerande kedja. Det fick mamman att reagera.

Kedjan vi föredrar är Max, som ju gör reklam för att vara klimatsmarta. De berättar på sina brickunderlägg att de kompenserar sina utsläpp till 110% genom att plantera träd. Viktigare är dock att de har flera olika vegetariska alternativ på menyn, som är riktigt goda. Även pappan satsar på vegetariskt när vi äter där. En studie av Lovisa Ekdahl från Göteborgs universitet 2013 visar att Max redan då låg ganska bra till med både sociala hänsyn och miljöarbetet. På utresan åt vi på Max, där storebror lärde sina yngre bröder ett klimatsmart trick: han tar inte mer dricka ur automaten än han faktiskt dricker upp. Standard numera är ju medium-muggar som är 0,4 liter, men det är ju inte nödvändigt att fylla dem!

När vi i stället hamnade på jätten Mc Donald´s på hemresan blev det uppenbart att det är stor skillnad. Deras brickunderlägg berättar att de använder 100% svenskt nötkött, vilket var det enda relativt klimat- och miljösmarta mamman kunde upptäcka. Uträkningar visar dock att sojabaserade hamburgare är 50 gånger mer klimatsmarta än nötköttsbaserade. Mc Donald´s hade betydligt färre vegetariska alternativ. Den vegetariska burgare båda föräldrarna valde var god, men falaflarna som mellanbror fick smakade sågspån…

Maten på Mc Donald´s var framför allt paketerad i många fler förpackningar – inte nog med en kartong till hamburgaren, den hade också en liten påse. Alla drickor (i och för sig milkshakes) levererades med lock och sugrör. Och vi kunde välja shaker-kryddning, vilket storebror rekommenderade. Det visade sig vara en extra papperspåse med en kryddpåse i, som vi skulle hälla ner våra pommes i och skaka runt. Så dumt och slösaktigt!

Brickor med skräp från Mc Donald´s — Väldigt mycket skräp efter måltiden på Mc Donald´s.

Naturligtvis är snabbmat i sig inte något att rekommendera för ett hållbart liv – det är varken hälsosamt, klimatsmart, resurssnålt eller miljövänligt. De få gånger vi ändå äter ute kommer vi att försöka se till att välja Max även framöver.

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

2 dl majsmjöl
0,5-1 dl solrosfrön
0,5 dl linfrön
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
0,5 dl sesamfrön
1 msk chiafrön
1 tsk salt (kan minskas)
0,5 dl rapsolja
2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

300 g saltade, rostade jordnötter
1 msk kokosolja
1 tsk vaniljsocker
1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Lätt att göra mat-rätt?

I vår familj är det komplicerat att prova en ny maträtt. Mamma är vegetarian och barnen har olika svårigheter med maten. I Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv är tips 2 ”gör det lätt att göra rätt”. Mamman och mellanbror funderade tillsammans över vad vi skulle kunna göra lättare.

Mellanbror kom med förslaget att göra en lista på maträtter som alla i familjen kan äta och sätta på kylen. Mamman tyckte att det var en utmärkt idé. Det ingår i hennes uppdrag att hitta/uppfinna nya recept på näringsriktiga maträtter som funkar för familjen och vardagen. Nu har vi en lista på sånt som redan gillas alternativt ska provas av familjen.

En svårighet med att äta mer veganskt i familjen är att många spännande recept innebär blandad mat – sallader, wokar, grytor… Inget sådant är populärt hos barnet med asperger. Vi kämpar med att hitta acceptabla alternativ till de invanda halvfabrikaten – exempelvis hemgjorda bön- och linsbiffar. Det gäller att få till både utseende, smak och konsistens. Sojakorv är fortfarande mest populärt.

Det verkar ändå underlätta för barnen med NPF att mat-testandet ingår i klimatuppdraget, eftersom det gör det roligare och mindre kravfullt att recensera det som bjuds. Dessutom är mamman bättre på att förbereda barnen på vad som ska serveras tack vare uppdraget, vilket minskar en del svårigheter. Ibland blir det dock tvärstopp och vi får hitta alternativ mat eller en smörgås i stället.

Vi har lärt oss genom att studera tabeller från SLU att potatis, pasta och matvete är bättre än ris. Vi försöker dra ner på halvfabrikaten och mjölkprodukterna. Bästa halvfabrikaten är de färska, veganska som baseras på ekologiskt odlade baljväxter. Familjen älskar ost, vilket är en utmaning, eftersom ost orsakar koldioxidutsläpp i nivå med fläskkött. Det är alltså bland det minst klimatsmarta vi kan äta!

Klimatsmart mat

I mammans uppdrag ingår det att hitta nya klimatsmartare val när det gäller maten. Därför tycker mamman att det är intressant att läsa om EAT-Lancet Commission som är en brett sammansatt forskargrupp som sammanställt en studie kring klimatsmart mat och hälsa. De poängterar att ohälsosamma dieter (vilket innefattar både för dåligt med näring och för mycket mat) utgör en större hälsofara globalt sett än oskyddat sex, alkohol, droger och tobak tillsammans gör. Dessutom driver vår matproduktion just nu på klimatförändringarna. Deras huvudslutsats är kortfattat att vi behöver äta en stor del (≈ 95%) växtbaserad mat och endast en liten del (1/18 eller 5,5% av vår mat) bör vara animaliskt baserad föda.

Forskarna har spenderat två år med att komma fram till en diet som är hållbar både med hänsyn till jordens resurser, klimatet och antalet människor på jorden (beräknat på de 10 miljarder vi blir i mitten av århundradet). Mamman hoppas att det kommer att komma receptböcker baserade på dieten snart – gärna även vegetariska! I väntan på den hjälpen har BBC gjort en lista på vad vi kan äta per dag utifrån den dieten. Mamman har översatt den och gjort motsvarande lista här:

Nötter – 50 gram
Ärter och bönor – 75 gram
Kolhydrater – tex. fullkornsbröd och ris 232 gram
Stärkelserika grönsaker – tex. potatis 50 gram
Grönsaker – 300 gram
Frukt – 200 gram
Socker – 31 gram
Matolja (tex oliv) – 50 gram
Mjölk – 250 gram = 2,5 dl mjölk (det vill säga ett stort glas)
Ägg – 13 gram. Ett medelstort ägg väger cirka 55 g utan skal.
Fisk – 28 gram
Kött – 14 gram rött kött och 29 gram kyckling

Tänk på att listan är beräknad per dag! Över en vecka kan du alltså samla ihop exempelvis mängden rött kött till en bit på 98 gram (= en hamburgare till exempel). Du kan äta ett helt ägg ungefär var fjärde dag. På samma sätt måste du minska mängden mjölk du dricker om du samtidigt använder mjölk eller mjölkprodukter i matlagningen exempelvis.

Utifrån detta har det skapats en ny tallriksmodell. Hälften av det vi äter varje dag (varje måltid) bör vara grönsaker och rotfrukter. En sjättedel olika sädesslag och bröd, en sjättedel protein främst i form av ärtor, bönor och nötter (max 1/3 av proteinet ska vara animaliskt varav max hälften av det från kött, fisk, ägg). Resterande lilla åttondel är främst vegetabiliskt fett och lite socker.

*Det är sojakorv i stroganoffen. Tomater är inte klimatsmart på vintern, men illustrerar här mängden grönsaker varje måltid ska innehålla.*

Fortfarande är det ett klimatsmartare val att äta vegetariskt, även i form av halvfabrikat. I ett hållbart liv är det tips 129. I studien valde de bort vegansk kosthållning för världens befolkning av hälsoskäl. Quorn beräknas släppa ut som mest 4 kg CO2 per kilo, vilket är jämförbart med kyckling. En quornfilet väger 52 gram, så det kan vi äta nästan 4 stycken i veckan. Sojaprodukter är det bättre att människor äter direkt, än att äta djur som fodrats med soja. Soja till människoföda odlas ofta i mindre odlingar än de stora skövlingsfälten i Brasilien – det är klokt att kolla ursprungsmärkning! Halvfabrikaten innehåller förstås ofta mer än bara en sak på listan ovan.

Nötkött innehåller 27% protein och kyckling innehåller 21% protein, , så motsvarande mängd protein översatt till ägg (som innehåller 12% protein) blir ungefär 86 gram, det vill säga att du kan äta nästan två ekologiska ägg om dagen om du avstår från kött. Ett kilo ekologiska ägg producerar 2,5 kg CO2 – ett kilo naturbetesnötkött släpper ut 26 kg CO2 och ett kilo ekologiskt uppfödd kyckling producerar 4 kg CO2. Det innebär att klimatavtrycket minskar om du väljer protein i form av ägg i stället för protein i form av kött. Däremot gynnar du den biologiska mångfalden mer om du väljer att äta naturbeteskött i stället för mer ägg.

När det gäller ost så går det åt 10 liter mjölk per kilo ost. Ett kilo ost orsakar upp till 11 kg CO2 utsläpp. En skiva ost väger ungefär 15 gram (ett kilo ost blir 67 ostskivor). En ostskiva motsvarar 1,5 dl mjölk, vilket är nästan hela den dagliga mjölkransonen.

A propå tomater som är med på tallriksbilden har mamman just läst att stora tomater är bättre än små, att spanska frilandstomater är bättre än svenska odlade i växthus och att holländska tomater bör undvikas då deras växthus drivs med ”smutsig” el. Tomater på vintern är överhuvudtaget en lyx som vi egentligen inte har råd att unna oss ur ett klimatperspektiv.

WWF har med One Planet Plate har satt en klimatbudget på 11 kg CO2 i utsläpp för mat per person och vecka. Det är ett annat sätt att räkna hållbart ätande. Lite hjälp med det får du i WWF:s matkalkylator.

Siffrorna kring koldioxidutsläppen är hämtade från WWF:s köttguide och proteinmängderna från matkalkyl.se.