1. Acceptera begränsade resurser

Förr i världen kallades den första söndagen i december för Skyltsöndagen. Det var då handlarna visade upp sin julskyltning och julhandeln startade. Numera startar julkommersen betydligt tidigare, så den traditionen har väl i princip försvunnit. Det går att tänka sig att det borde minska stressen inför jul att vi börjar planera tidigare – men det verkar snarare vara tvärt om! Julhandeln slår rekord varje år, samtidigt som vår konsumtion driver på klimatförändringarna 🙁

Att ta det lugnt är tips 105 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv där de uppmanar till att fundera över vad som verkligen är viktigt i livet. Kanske är det dags att fokusera mer på att umgås och ha trevligt tillsammans i juletid? Högst på storebrors önskelista står ”kramar” 🙂

I familjen är det tradition att vi skriver önskelistor tillsammans när vi tänt det första adventsljuset. Lillebror berättade att en lärdom och ny vana han har fått under det här året är att försöka acceptera att ingen kan få allt som den önskar sig. Han tycker förstås att det är tråkigt, men inser att både naturens och familjens resurser är begränsade. Han drömmer fortfarande om både en Thailandsresa och en ny skärm till sin dator och en massa annat… Önskelistan har 12 punkter! Mamman och pappan har ambitionen att följa tips 244 och uppfostra Planetskötare – förhoppningsvis är dessa funderingar ett tecken på att lillebror är på den vägen!

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.

Hur gick november?

Nu närmar sig året sitt slut. Det börjar bli kallare, vilket märks på vår elräkning. Vi är inte heller så bra på att frysa. I oktober eldade vi jättemycket, vilket vi slutat med i november. Däremot har vi varmare inne nu via luftvärmepumpen, runt 2o grader – med 17 grader i sovrummet som ligger längst från pumpen. Vi har köpt 1.665 kWh el under november. Solcellerna har under den här ovanligt regniga novembermånaden producerat 51 kWh varav vi har exporterat knappt 1,8 kWh ut på elnätet. Totalt har vi då använt 1.716 kWh el till bostaden under november, motsvarande 22 kg koldioxid. Det är en minskning jämfört med november 2018 då vi använde 1.990 kWh el. Om något har det varit kallare i år jämfört med förra året, så det är bra jobbat av oss att spara nära 300 kWh! Svalna menar att hushållet orsakat utsläpp på 150 kg, vilket är inräknat kostnader för huslån och olika tjänster likväl som el och vatten.

Vi sparar inte lika flitigt på vattnet nu, även om vissa vanor håller i sig. Under oktober och november har vi använt 26 m3 liter vatten, det vill säga 85 liter per person och dag. Det är fortfarande betydligt mindre än vad en svensk beräknas använda varje dag och håller förmodligen vår elräkning nere, eftersom vår nya varmvattenberedare ska anpassa värmandet av vatten efter förbrukningen.

Vi har kört mer bil privat under november. Däremot fortsätter både mamman och pappan att åka kommunalt till jobbet. Mamman har minskat bilåkandet i tjänsten med ytterligare en dag, genom att be om att få ändra mötestiden så att den passade bättre med busstidtabellen. Totalt har vi kört vår numera enda bil 728 km i november, vilket motsvarar utsläpp på 84 kg CO2. I september körde vi 501 km (möjligen hade pappan kvar sin bil en tid då), i oktober 670 km och nu alltså 728 km…

När det gäller maten förstod mamman plötsligt att ICA hade delat upp matinköpen på oss fem i familjen. Så från oktober har mamman skrivit att hon är ensamhushåll, för att själv göra uträkningarna. Det gjorde att siffrorna blev lite högre 🙁 I oktober hamnade vi på 306 kg på ICA, och då sa Svalna 311 kg – ganska lika med andra ord! I november räknar Svalna med att mamman köpt mat motsvarande 239 kg koldioxid (ICA stannar på 163 kg). Pappan har köpt lite han med, men mamman har handlat det mesta. Det är en minskning med 72 kg vilket ändå känns bra! Mamman har försökt minska inköpen av mejeriprodukter och hoppas att det är det som syns.

Enligt Svalna har mammans inköp och betalningar under november motsvarat 860 kg CO2, varav 144 kg till transporter (inklusive kommunala resor), 239 kg för matinköp och 150 kg för hushållet. Shoppingkategorin (butiken) står för hela 277 kg… Det är en del vinterkläder till barnen, en klippning och hemelektronik som väger tungt. Husdjuren har kostat 27 kg CO2 i november. Om vi fördelar de 860 kg koldioxid vi släppt ut på oss fem i familjen så blir det 172 kg per person. Det ger lite mer än 2 ton per person och år. Det är svårt att koldioxidbanta!

Jämförelse mellan november 2018 och november 2019 – vi har i alla fall minskat utsläppen!

Eftersom Svalna räknar på alla kontouppgifter går det att få fram data för förra året. En jämförelse mellan november då och i år visar att vi minskat i alla kategorier utom butiken – här måste mamman verkligen tänka till! När det gäller transport är skillnaden ännu större eftersom pappan hade en egen bil då 🙂

Adventskalender 2019

Vi startade vår klimatresa på julafton 2018. Under advent kommer vi att presentera de nya klimatsmarta vanor vi skaffat oss, genom ett inlägg per dag. Tanken är att både utvärdera året som gått och knyta ihop säcken med de lärdomar vi gjort. Samtidigt hoppas vi förstås inspirera dig som läser med möjliga steg mot ett mer hållbart liv. Du hittar alla publicerade inlägg under etiketten adventskalendern – vi startar den 1 december!

Mamman är förtjust i rutiner och traditioner. Det är därför en extra utmaning att fundera över om det finns saker vi kan ta bort eller minska ner på i familjens advents- och jultraditioner. En sak som mamman har valt bort för i år är barnens radio- och TV-julkalender. Den har vi ändå inte lyckats följa de senaste åren, så det är bara onödigt att köpa den!

Mamman försökte också prata med familjen om ifall vi skulle avstå från julgran i år. Träd är som bekant klimatsmarta, så länge de får stå och växa… Men det gick inte! Ingen jul utan gran. Så i stället har mamman beställt en julgran från Smålandsgran som säljer ekologiska julgranar odlade i Sverige med hemleverans önskat datum. Att välja en grönare gran är tips 295 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv – som ju är vår guide på resan mot just ett hållbart liv. Med grönare gran syftar de på en närodlad rödgran som odlats utan gifter.

Familjen har beställt julgranen från Smålandsgran i år.

Adventskalendern kommer att utgå från de fem stora områden vi framför allt behöver se över för att bromsa klimatförändringarna. Det är enligt Världsnaturfonden Biffen, Bilen, Bostaden, Butiken och Börsen. Vi försöker tydliggöra i inläggen vilken av de fem det gäller. Det finns en sjätte kategori som mamman tycker är viktig, vi kallar den Budbäraren, som handlar om att påverka för större förändringar.

Hoppas ni följer oss varje dag under advent!

Den obeboeliga planeten

Det är titeln på en skrämmande bok som mamman läste nyligen, Den obeboeliga planeten – Livet efter uppvärmningen av David Wallace-Wells. Boken beskriver med fruktansvärd tydlighet vilka förändringar i klimatet som redan är här och hur dessa kommer att drabba oss framöver. Boken är full av källhänvisningar och information. Den stannar inte vid år 2100 utan drar ut perspektiven.

David Wallace-Wells påpekar att vi har satt igång förändringar i klimatsystemet vars effekter kommer att pågå över oöverskådlig tid. Han påtalar också att effekterna av dem redan är här. Effekter av klimatförändringarna globalt är exempelvis:

hunger
konflikter
vattenbrist
skogsbränder
luftföroreningar
kraftigare oväder
betydligt högre havsnivå
fler drabbade av sjukdomar
fler värmerelaterade dödsfall
slutet på normaltillstånden – klimatsystemet kommer fortsätta att förändras och effekterna med det…

En viktig sak som David Wallace-Wells klargör redan i första kapitlet är att det inte är någon idé att prata om klimatförändringarnas vara eller icke vara då det lurar oss att tänka antingen eller, när vi snarare bör tänka pågående kontinuerliga förändringar. Varje tiondels grad extra i höjd medeltemperatur gör situationen sämre…

Ett exempel som författaren lyfter fram är att skillnaden mellan 1,5° och 2° högre medeltemperatur är det samma som att 150 miljoner fler människor dör i luftföroreningar (fler än dubbelt så många som alla döda i Andra världskriget). Redan idag dör 7 miljoner människor av luftföroreningar per år… Och det är detta vi kallar vårt bästa scenario.

Att det finns en gräns för hur mycket värme den mänskliga kroppen klarar utan att slås ut och dö är ju ganska självklart. Vi är beroende av att yttertemperaturen är lägre än vår kroppstemperatur för att kunna kyla oss. Sedan 1980-talet har antalet dödliga värmeböljor ökat 50 gånger om enligt David Wallace-Wells. I El Salvador drabbas en fjärdedel av dem som arbetar på sockerrörsplantagerna av njursvikt på grund av uttorkning, där människor förr kunde arbeta utan problem.

Torka och värme kommer leda till försämrade möjligheter att producera mat åt världens växande befolkning. Det kommer också leda till ökade och mer okontrollerbara skogs- och markbränder. Grundvattnet förorenas och misshushållas med, så att vi får stor brist på dricksvatten i utsatta områden. Hungriga, törstiga och varma människor hamnar lättare i konflikter. Det sätter igång spiraler som genererar flyktingströmmar.

Översvämningar är ett annat stort problem som uppvärmningen leder till. Havsnivåerna kan till 2100 stiga med 2 meter redan inom det optimistiska 2°-målet. Det innebär att stora markområden hamnar permanent under vatten, som större delen av Bangladesh. Dessutom kommer andra regioner att drabbas av återkommande översvämningar. Inom två decennier kan större delen av internets infrastruktur dränkas på grund av sin kustnära placering. Havet fortsätter att stiga även efter år 2100, till det så småningom når 6 meter – även om vi begränsar uppvärmningen till 2 grader… Dessutom dör livet i havet och havet blir sakta försurat av koldioxidutsläppen. Och det verkar som att Golfströmmen också saktar in, vilket leder till höjda vattenstånd vid amerikanska kusten och kallare väder i norra Europa.

När klimatet förändras ändras också förutsättningarna för diverse allvarliga sjukdomar, som malaria, Dengue-feber, Gula febern och zikavirus. När permafrosten tinar i norr, släpps inkapslade virus ut som kan orsaka sjukdomar vi inte sett i modern tid. Dessutom är det okänt hur de bakterier vi lever i symbios med inuti kroppen kommer reagera på ett förändrat klimat skriver David Wallace-Wells och ger exempel på sådant som redan drabbat djurvärlden. Det behövs inte så många fler skrämmande framtidsscenarier för att att mamman ska vilja skrika högt!

Vi har alla verktyg tillgängliga för att undvika den mest extrema utvecklingen menar David Wallace-Wells, men tyvärr saknas viljan att genomföra dem.

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
…
Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.

Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att ”klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Det kostar på…

Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁

I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.

Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…

Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Hur gick oktober?

Under oktober månad har föräldrarna åkt väldigt lite bil till jobbet. Pappan har till och med sålt sin bil! Däremot har vi kört lite mer privat. Totalt har vi kört 670 km i oktober, jämfört med 1.550 km för mamman och cirka 800 för pappan förra året. I år har vi bara kört 29% av förra årets bilresor, vilket sparat in 194 kg CO2e. Svalna beräknar våra transportutsläpp till 219 kg CO2e under oktober. Då är 14 kg CO2 för en taxiresa mamman gjorde hem från jobbet en kväll när mamman inte orkade åka kommunalt.

De privata bilresorna har varit för att göra större inköp (mamman månadshandlade mat, djurmat och hushållsartiklar), för att hjälpa mormor som har svårt att röra sig och för att storebror har träffat en flickvän som bor på krångligt avstånd med kommunaltrafiken, så mamman har ibland fallit till föga och skjutsat tonåringarna. Vi pratar mycket om när vi väljer att åka bil och inte. Mamman försöker komma ifrån tankarna att ”unna sig” och att ”vara värd” att åka bil – eftersom det helt enkelt inte är hållbart!

Mamman har haft anledning att fundera över detta med bilåkande i samtal med olika personer. Det är inte enkelt att avstå från bil, dels förstås för att det är bekvämt, men framför allt för dem som av olika orsaker har svårt att klara sig utan. Det kan vara på grund av sjukdom, där bilen blir skillnaden mellan att kunna och inte. Det kan vara för att det är dåligt utbyggt med kollektivtrafik där en bor. Det kan också vara på grund av svårigheter relaterade till familjesituationen, som för en kompis till mamman som måste åka hem från jobbet flera gånger i veckan när skolan inte klarar av hans barn med NPF. Det bästa att göra då är att satsa på den energieffektivaste bilen som är möjlig att köpa och att köra mjukt eftersom det sparar bensin. Och även om det finns en bil är det bra att köra så lite som bara är möjligt!

Familjen fryser hemma, då vi håller 19° inomhus. Vi får klä på oss både ylletröjor och filtar – mamman har till och med vantar ibland! Mamman har nu bytt till varmare täcken för att vi ska slippa frysa om natten. Det är inte en helt populär uppoffring, trots vår kamin som värmer ordentligt om kvällarna… Vi har nog redan gjort av med en kubikmeter ved, vilket tyvärr kan innebära utsläpp motsvarande ytterligare 750 kg CO2e. Visserligen inte fossil koldioxid utan ”grön” som ingår i det nutida kretsloppet – men koldioxid är koldioxid… Vi får se om vi håller ut med kylan!

När det gäller elektriciteten har vi köpt 969 kWh av Vattenfall och skickat ut 50 kWh i deras nät under oktober. Solar Edge säger att vi totalt producerat 242 kWh under oktober. Totalt har vi alltså använt 1.161 kWh under oktober. Förra året förbrukade vi 1.473 kWh. Tydligen var oktober ovanligt varm förra året och det lutar åt en mer normal oktober i år, så här verkar skillnaden faktiskt bero på våra försök att hushålla med elen! Vi har genom det lyckats spara 44 kg CO2e. Svalna säger att vi släppt ut totalt 376 kg CO2 från bostaden under oktober.

Mamman fortsätter att samla vatten i duschen och använda till att spola toaletten med. Det känns inte så motiverat när dagarna är grå och regniga, men tydligen är grundvattennivåerna fortfarande mycket under de normala i våra trakter, enligt SGU. För att få en normal nivå krävs mer nederbörd än normalt för årstiden.

Nu i oktober upptäckte mamman och lillebror på riktigt vilken fin second hand affär vi har i vår kommun, när vi letade kläder till begravningen. Vi kom hem med både kavajer, byxor, en ny isbjörns-gose och lite saker till köket! Till och med en ny lampskärm hittade mamman, fast den hade fel sorts fäste tyvärr… Svalna beräknar ett utsläpp av 9,2 kg CO2e för inköpen på second hand. Totalt har mamman lagt 97 kg CO2e på shopping under oktober (då innefattas vård, apoteksvaror, husdjuren och allt annat som inte är mat).

Familjens matinköp under oktober motsvarar enligt Svalna 284 kg CO2e. Sammanlagt har vi orsakat utsläpp på 976 kg koldioxidekvivalenter under oktober – plus de inköp som pappan och storebror gjort. Det blir under 200 kg/person, vilket ändå motsvarar 2,3 ton på ett år…