Lätt att göra mat-rätt?

I vår familj är det komplicerat att prova en ny maträtt. Mamma är vegetarian och barnen har olika svårigheter med maten. I Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv är tips 2 ”gör det lätt att göra rätt”. Mamman och mellanbror funderade tillsammans över vad vi skulle kunna göra lättare.

Mellanbror kom med förslaget att göra en lista på maträtter som alla i familjen kan äta och sätta på kylen. Mamman tyckte att det var en utmärkt idé. Det ingår i hennes uppdrag att hitta/uppfinna nya recept på näringsriktiga maträtter som funkar för familjen och vardagen. Nu har vi en lista på sånt som redan gillas alternativt ska provas av familjen.

En svårighet med att äta mer veganskt i familjen är att många spännande recept innebär blandad mat – sallader, wokar, grytor… Inget sådant är populärt hos barnet med asperger. Vi kämpar med att hitta acceptabla alternativ till de invanda halvfabrikaten – exempelvis hemgjorda bön- och linsbiffar. Det gäller att få till både utseende, smak och konsistens. Sojakorv är fortfarande mest populärt.

Det verkar ändå underlätta för barnen med NPF att mat-testandet ingår i klimatuppdraget, eftersom det gör det roligare och mindre kravfullt att recensera det som bjuds. Dessutom är mamman bättre på att förbereda barnen på vad som ska serveras tack vare uppdraget, vilket minskar en del svårigheter. Ibland blir det dock tvärstopp och vi får hitta alternativ mat eller en smörgås i stället.

Vi har lärt oss genom att studera tabeller från SLU att potatis, pasta och matvete är bättre än ris. Vi försöker dra ner på halvfabrikaten och mjölkprodukterna. Bästa halvfabrikaten är de färska, veganska som baseras på ekologiskt odlade baljväxter. Familjen älskar ost, vilket är en utmaning, eftersom ost orsakar koldioxidutsläpp i nivå med fläskkött. Det är alltså bland det minst klimatsmarta vi kan äta!

Använd mindre – lev lättare

Varje svensk producerar cirka ett halvt ton (!!) avfall per år. Det är viktigt att återvinna allt som går, resurserna behöver ingå i ett kretslopp för att vi ska leva hållbart. Vi behöver tänka annorlunda och minska mängderna skräp.

Vi kan ta den här trappan till hjälp för att börja göra kloka val. Ju längre ner i trappan desto smartare resursanvändning. De fyra engelska orden på R kommer från tankar om cirkulär ekonomi, ett nytt sätt att se på konsumtion.

Vår familj är ganska duktig på att återvinna och sopsortera. Vi ser till att saker återanvänds i form av att sälja på Blocket eller lokala säljgrupper på Facebook. Vi skänker en del till second hand och mamman försöker laga kläder och saker som är trasiga. Flera tips i kapitlet om hemmet i Ett hållbart liv handlar om detta med att återvinna och sopsortera smart, bland annat genom att göra det enkelt att sortera rätt i vardagen.

Att minimera är ledordet för vårt klimatuppdrag på sätt och vis. Vi letar efter sådant vi kan bli mer sparsamma med: elektricitet, vatten, inköp och mat.

Vi behöver tänka om när det gäller att välja bort saker. Vi är nog vana att unna oss och inte fundera så mycket på det. Psykologen Frida Hylander förklarar i Modern Psykologi (10/2018) som mamman läste innan jul att det är svårt att avstå – det känns dåligt för att vi saknar något. Frida Hylander tipsar om att vi behöver öva oss i att se vad vi kan få i stället när vi väljer bort vissa saker. En sak vi upptäckt är att det är mysigt att spela brädspel ihop i stället för att spela på varsin skärm. Det kallas tilläggsvinst – vi är inte bara rädda om klimatet, vi har det mysigt också! Under ”vinster” samlar vi sånt vi upptäcker blir en positiv effekt av vår klimatresa.

Faktum är att fler saker inte gör oss lyckligare. När vi har så vi klarar oss, vilket de flesta i Sverige har, så blir vi mer lyckliga av samvaron med andra människor. Att samarbeta och organisera oss för att göra klimatsmarta saker är ett sätt må bra!

Klimatsmart mat

I mammans uppdrag ingår det att hitta nya klimatsmartare val när det gäller maten. Därför tycker mamman att det är intressant att läsa om EAT-Lancet Commission som är en brett sammansatt forskargrupp som sammanställt en studie kring klimatsmart mat och hälsa. De poängterar att ohälsosamma dieter (vilket innefattar både för dåligt med näring och för mycket mat) utgör en större hälsofara globalt sett än oskyddat sex, alkohol, droger och tobak tillsammans gör. Dessutom driver vår matproduktion just nu på klimatförändringarna. Deras huvudslutsats är kortfattat att vi behöver äta en stor del (≈ 95%) växtbaserad mat och endast en liten del (1/18 eller 5,5% av vår mat) bör vara animaliskt baserad föda.

Forskarna har spenderat två år med att komma fram till en diet som är hållbar både med hänsyn till jordens resurser, klimatet och antalet människor på jorden (beräknat på de 10 miljarder vi blir i mitten av århundradet). Mamman hoppas att det kommer att komma receptböcker baserade på dieten snart – gärna även vegetariska! I väntan på den hjälpen har BBC gjort en lista på vad vi kan äta per dag utifrån den dieten. Mamman har översatt den och gjort motsvarande lista här:

  1. Nötter – 50 gram
  2. Ärter och bönor – 75 gram
  3. Kolhydrater – tex. fullkornsbröd och ris 232 gram
  4. Stärkelserika grönsaker – tex. potatis 50 gram
  5. Grönsaker – 300 gram
  6. Frukt – 200 gram
  7. Socker – 31 gram
  8. Matolja (tex oliv) – 50 gram
  9. Mjölk – 250 gram = 2,5 dl mjölk (det vill säga ett stort glas)
  10. Ägg – 13 gram. Ett medelstort ägg väger cirka 55 g utan skal.
  11. Fisk – 28 gram
  12. Kött – 14 gram rött kött och 29 gram kyckling

Tänk på att listan är beräknad per dag! Över en vecka kan du alltså samla ihop exempelvis mängden rött kött till en bit på 98 gram (= en hamburgare till exempel). Du kan äta ett helt ägg ungefär var fjärde dag. På samma sätt måste du minska mängden mjölk du dricker om du samtidigt använder mjölk eller mjölkprodukter i matlagningen exempelvis.

Utifrån detta har det skapats en ny tallriksmodell. Hälften av det vi äter varje dag (varje måltid) bör vara grönsaker och rotfrukter. En sjättedel olika sädesslag och bröd, en sjättedel protein främst i form av ärtor, bönor och nötter (max 1/3 av proteinet ska vara animaliskt varav max hälften av det från kött, fisk, ägg). Resterande lilla åttondel är främst vegetabiliskt fett och lite socker.

Det är sojakorv i stroganoffen. Tomater är inte klimatsmart på vintern, men illustrerar här mängden grönsaker varje måltid ska innehålla.

Fortfarande är det ett klimatsmartare val att äta vegetariskt, även i form av halvfabrikat. I ett hållbart liv är det tips 129. I studien valde de bort vegansk kosthållning för världens befolkning av hälsoskäl. Quorn beräknas släppa ut som mest 4 kg CO2 per kilo, vilket är jämförbart med kyckling. En quornfilet väger 52 gram, så det kan vi äta nästan 4 stycken i veckan. Sojaprodukter är det bättre att människor äter direkt, än att äta djur som fodrats med soja. Soja till människoföda odlas ofta i mindre odlingar än de stora skövlingsfälten i Brasilien – det är klokt att kolla ursprungsmärkning! Halvfabrikaten innehåller förstås ofta mer än bara en sak på listan ovan.

Nötkött innehåller 27% protein och kyckling innehåller 21% protein, , så motsvarande mängd protein översatt till ägg (som innehåller 12% protein) blir ungefär 86 gram, det vill säga att du kan äta nästan två ekologiska ägg om dagen om du avstår från kött. Ett kilo ekologiska ägg producerar 2,5 kg CO2 – ett kilo naturbetesnötkött släpper ut 26 kg CO2 och ett kilo ekologiskt uppfödd kyckling producerar 4 kg CO2. Det innebär att klimatavtrycket minskar om du väljer protein i form av ägg i stället för protein i form av kött. Däremot gynnar du den biologiska mångfalden mer om du väljer att äta naturbeteskött i stället för mer ägg.

När det gäller ost så går det åt 10 liter mjölk per kilo ost. Ett kilo ost orsakar upp till 11 kg CO2 utsläpp. En skiva ost väger ungefär 15 gram (ett kilo ost blir 67 ostskivor). En ostskiva motsvarar 1,5 dl mjölk, vilket är nästan hela den dagliga mjölkransonen.

A propå tomater som är med på tallriksbilden har mamman just läst att stora tomater är bättre än små, att spanska frilandstomater är bättre än svenska odlade i växthus och att holländska tomater bör undvikas då deras växthus drivs med ”smutsig” el. Tomater på vintern är överhuvudtaget en lyx som vi egentligen inte har råd att unna oss ur ett klimatperspektiv.

WWF har med One Planet Plate har satt en klimatbudget på 11 kg CO2 i utsläpp för mat per person och vecka. Det är ett annat sätt att räkna hållbart ätande. Lite hjälp med det får du i WWF:s matkalkylator.

Siffrorna kring koldioxidutsläppen är hämtade från WWF:s köttguide och proteinmängderna från matkalkyl.se.

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!

Dra maten

Vi är en familj som storhandlar. Vi är fem personer och veckohandlar för det allra mesta. Mamman och pappan tror att det spar tid. När vi började vår hållbara resa kom vi på att de korta (3 km) bilresorna fram och tillbaka till affären i centrum är jättedåliga för miljön.

Mormor köpte för några år sedan en dramaten för att göra sina inköp i. Eftersom hon har ställt om till rollator, erbjöd hon mamman att ärva hennes dramaten som nu bara stod i hennes källare. Några dagar efter jul hämtade mamman och barnen dramaten och storhandlade med hjälp av den för första gången.

Nya shoppingkärran!

Det var lite tungt att lyfta den ombord och av bussen tyckte mamman – men det var så skönt att slippa köra och parkera bilen när maten var i huset!

Pappan och mamman upptäckte också hur lätt det var att kombinera matinköpen med söndagspromenaden – nytta och nöje i ett! Dessutom ytterligare ett skäl att faktiskt komma iväg ut. Klimatsmart och smart för kroppen på samma gång – hållbarhet i ett nötskal!

Eftersom både mamman och pappan passerar centrum på väg hem från jobbet med bil, kommer vi planera så att vi gör matinköpen på vägen hem i stället för att ta den där extra turen med bilen – har vi glömt något får vi gå! Dessutom ska vi gynna vår lokala mataffär mer. Även då kommer dramaten väl till pass.

De stora klimatsmarta valen

Det finns fem stora områden där vi som enskilda människor kan göra störst skillnad för klimatet och miljön beroende på hur vi väljer. De är hur vi bor, hur vi äter, hur vi förflyttar oss, vad vi handlar och hur vi placerar våra pengar. Vi i familjen har börjat titta över alla områden. WWF kallar dem för:

  • Biffen – kött och i synnerhet från nöt är den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser (tätt följd av transporter). Det är bra att äta mer växtbaserad mat som odlats ekologiskt och gärna nära.
  • Bilen – transporter och i synnerhet flygresor orsakar stora utsläpp av växthusgaser. 80% av svenskarnas flygresor är för nöjes skull och det är inte hållbart för klimatet. Det är bra att avstå från att flyga och att åka kollektivt eller cykla och promenera.
  • Bostaden – hur vi värmer upp vår bostad och hur ofta vi renoverar spelar stor roll. Det är bra att minska elanvändningen.
  • Butiken – allt vi använder påverkar miljön. Bäst är att inte köpa fler saker alls.
  • Börsen – hur våra pengar används av banken spelar också roll. Vi kan påverka genom att kontakta vår bank och fråga hur de placerar våra sparpengar om vi har några.

Vi äter huvudsakligen vegetariskt, så biffen avstår vi för det mesta ifrån. Det är pappan och storebror som ibland äter kött. Mamman har sett att vi skulle kunna göra ännu mer genom att minska på mejeriprodukter och halvfabrikat. Pappan valt att börja beställa vegetariska alternativ när familjen äter ute tillsammans. Vi återkommer om det i särskilda inlägg, då maten är en stor fråga!

När det gäller bilen börjar vi försöka minska på de korta resorna. Vi bor tre kilometer från närmsta centrum med affärer, så det är möjligt att promenera och det finns en buss. Vardagsresorna till jobbet är svårare att dra in på, vi förlorar mycket i tid på det. Mamman körde 200 mil mindre (=230 kg CO2 mindre i utsläpp, då mammans bil drar ≈0.5 liter/mil) 2018 jämfört med 2017 och tävlar med sig själv för att minska ytterligare 2019. Senaste gången någon i familjen flög var år 2013.

Vårt hus är uppvärmt med direktverkande el. Vi använder Bra Miljöval el, då vi tror på att efterfråga miljövänliga alternativ. Förmodligen kan vi göra mer när det gäller både el, vatten och annat i bostaden. Många bra tips verkar finnas i Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv som ska vara vår guide.

Vi behöver också tänka mer på vad vi släpar hem från butiken. Vi tycker att det är roligt att köpa nya saker och vi handlar mat för mycket pengar varje månad. Det är också ett område vi kommer att jobba mer med.

När det gäller börsen och familjens pengar på banken har mamman tagit hjälp av Fair Finance Guide och mailat vår bank, som investerat mycket pengar i fossildrivna företag. Det är tips 108 i Ett hållbart liv. Banken svarade att de är medvetna om att de kan bli bättre. De senaste två åren har de minskat sina investeringar i bolag som utvinner fossil energi med 20 miljarder kronor. De försöker också aktivt påverka företagen att välja förnybar energi. Slutligen menar banken att det behövs fler börsnoterade företag som satsar på förnybar energi, som de kan investera i. Mamman tyckte att det var ett hyggligt svar och tänker att det är viktigt att fortsätta påminna till exempel banker om att deras kunder är intresserade av klimatet.

När det gäller börsen, så undrar mamman om det inte är så att det också är ekonomiskt mer hållbart att leva hållbart. Att äta mer hemlagad och vegansk mat, köra mindre bil, spara på el och vatten hemma och minska på inköpen borde rimligtvis ge mer pengar över. Det är värt att undersöka närmare!

Om du vill kolla hur dina pengar används av din bank kan du också gå in på Fair Finance Guide. De har färdigskrivna mail som du lätt kan använda om du vill påverka din bank.



Vilka är vi?

Mammans roll i uppdraget är att vara uppdragsledare och göra alla delaktiga. Hon ska bistå med idéer, experiment och faktaletande. Mamman ska också hitta fler klimatsmarta maträtter som hela familjen kan äta. Mamman tycker att miljö- och klimatfrågor är de viktigaste frågorna idag. Hon är vegetarian sedan tonåren och har länge försökt leva miljövänligt och socialt hållbart. Mamman är egenföretagare och kör en elhybridbil till olika uppdrag (cirka 16.000 km/år). Det mamman tycker är svårast när det gäller de stora klimatsmarta valen är att minska bilkörandet. Bilen sparar tid, är bekväm och mamman blir åksjuk när hon inte själv kör.

Pappans roll i uppdraget är att vara realist och försökskanin med en positiv inställning. Han ska bromsa familjen (mamman) om vi blir överentusiastiska. Pappan tycker att klimatfrågan är viktig. För pappan är även social rättvisa och realistiska planer viktiga – för att vi ska vara hållbara som människor också. Pappan äter kött utanför hemmet, men är beredd att minska på det och välja bättre alternativ. Pappan arbetar på sjukhus och kör bil till jobbet (cirka 9.000 km/år). Även pappan tycker att bilen är svårast att dra in på.

Storebrors roll i uppdraget är att försöka lära sig mer om klimatsmarta val. Storebror äter kött utanför hemmet, men vill gärna välja ekologiskt kött från naturbetesdjur. Storebrors utmaning är att hitta sätt att komma iväg till skolan utan att åka bil.

Mellanbrors roll i uppdraget är att vara forskningsledare. Han ska samla information om våra vanor och fakta om de smartaste valen för klimat och miljö. Mellanbror är vegetarian, men äter ibland fisk. Han har svårt att prova nya maträtter, men är beredd att försöka för klimatets skull. Han tycker också att klimatfrågan är jätteviktig och oroar sig över massutdöendet av olika djurarter.

Lillebrors roll i uppdraget är att vara familjens ledar-inspiratör. Lillebror ska påminna, inspirera och sprida information om det vi lär oss. Han ska hjälpa mamman med bloggen och påminna familjen om klimatsmarta val. Lillebror är som mellanbror vegetarian men äter fisk ibland. Lillebror tycker att den största utmaningen med ett klimatsmart liv är att ändra på vanor – som att få färre presenter eller annorlunda mat.

Lillebror vill rädda klimatet för isbjörnarnas skull. Han tackar alla som klickar på ikonen på sidan och blir isbjörnsfaddrar, eller skänker en slant!

Måste chipsen vara äckliga?

Chips, godis och läsk är inte bra varken för miljön eller oss människor egentligen. Det är klokast att äta så lite som möjligt, men ibland vill vi ju unna oss det lilla extra. Bröderna ville exempelvis ha chips på nyårsafton, det hör till när det är fest tycker de.

Ett bekymmer med att vara miljövän är att behöva avstå från saker en gillar och är van vid. Mamman ville dock välja miljöbättre chips och tog en annan sort än den vanliga. Egentligen utan att veta om de var bättre för miljön. Idag sa lillebror att de chips vi åt på nyår smakade sämre än de han är van vid och undrade om vi verkligen måste äta dem för att vara miljövänner.

Festligt med chips på nyår!

Mamman började därför googla runt och konstaterade att flera svenska chipstillverkare jobbat med miljötänket. Flera artiklar som fördömer chips som miljödåligt är från 2011 och sedan dess har en del hänt – antagligen just tack vare konsumentpåverkan. Tillverkarna satsar på förnybar energi i tillverkningsprocessen i stället för fossil energi. Solrosolja och rapsolja i stället för palmolja (som odlas där regnskogen växer) och svensk potatis är också bättre för miljön. Avfallet sorteras och en del återanvänds i lantbruket eller som biogas.

Slutsatsen är som alltid att det bästa är att avstå från att köpa och äta chips alls – men de tycks vara lite mindre dåliga för miljön än förut! I alla fall om du väljer svenska märken och dubbelkollar innehållsförteckningen (så att de är utan palmolja).

Vårt sätt att tänka kring detta med val är att vi ska försöka vara så miljö- och klimatsmarta som vi bara kan, men ibland måste även andra hänsyn spela in. Det blir tokigt att äta äckliga saker bara för att de ska vara bra för miljön. Då är det bättre att avstå helt eller använda mindre av det som inte är så bra. Och vi föräldrar tycker att det är viktigt att lyssna på barnen, för det behöver ju kännas roligt för dem att vara miljöhjältar. 

Fundera på om du vill påverka någon tillverkare att göra sin produkt mer miljövänlig och agera i så fall. Lycka till!

Vårt klimatavtryck 2018

Enligt många experter på klimatfrågor kan vi människor inte använda mer än cirka ett ton koldioxid per person och år om vi ska bromsa den globala uppvärmningen. En vanlig svensk använder mellan 9 och 11 ton idag.

För att ta reda på hur mycket av jordens resurser vår familj använder idag gjorde vi ett test med WWF:s klimatkalkylator. Den räknade ut ungefär hur mycket koldioxid vi använder per person och år i familjen. Vår familj lever som att det fanns resurser motsvarande nästan tre jordklot! Vi förbrukar 6,97 ton koldioxid per person och år – fast barnen som promenerar till skolan förbrukar nog lite mindre och föräldrarna lite mer!

Här är vår familjs klimatavtryck i december 2018. Samhället (den rosa tårtbiten) är den samma för alla svenskar. Den yttre cirkeln är svenskens snitt, den inre är det globala snittet.

Som synes finns det att jobba med – värst är våra bilresor. Både mamman och pappan åker ofta bil till jobbet eftersom det sparar tid. Mamman är dessutom åksjuk på bussar och tåg.

Dessa tips fick mamman från ett annat klimattest på nätet, Klimatkontot.se.

Mamman blev överraskad av det sista tipset. Vi uppfattar inte att vi är en familj som konsumerar mycket kläder, elektroniska prylar eller hudvårdsprodukter. Undersökningar visar dock att vi ofta har en felaktig bild av hur mycket vi faktiskt använder. Vi människor tror att vi minskar våra inköp och mätningar visar precis tvärt om. Så det finns all anledning för oss att fundera ett varv till kring den punkten!

Vi kan också bli bättre på maten vi äter, trots att vi mest är vegetarianer (pappa och storebror äter kött ibland). Ica har en tjänst för medlemmar där det går att få tabeller över vilken klimatpåverkan familjens inköp har. Där syntes det att vi behöver tänka till när det gäller mejeriprodukter och färdigmat.

Familjens uppdrag

Vår familj fick ett uppdrag i julklapp 2018. Uppdraget var att ”rädda klimatet” med de mått och steg vi i vår familj kan ta. Den här bloggen kommer vara vår dagbok, där vi delar med oss av de lärdomar och idéer vi får under vårt uppdrag.

Här är det brev vi fick.

Familjen består av pappa, mamma, storebror, mellanbror och lillebror. Två av barnen har NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer), ADHD respektive autism /asperger. Vi bor utanför Stockholm i ett eluppvärmt trähus från 70-talet. Vi har tre katter och två akvarium. Både mamma och pappa har bil. 

Vi försöker tänka miljövänligt, men är inte bättre än de flesta. Det klimatsmartaste vi gör är att vi inte flyger. Eftersom storebror har halva släkten i Sydamerika kan det bli aktuellt med en flygresa för honom framöver. Vi kommer använda Naturskyddsföreningens årsbok 2018 Ett hållbart liv som inspiration på vårt uppdrag. #väljnaturen


Boken var ett av de hjälpmedel som låg i uppdragslådan. Där fanns två böcker till; en bok med tips på saker barn kan göra när de har tråkigt och en receptbok med vegansk snabbmat. I lådan hittade vi också tre små inomhustermometrar och en energimätare för att mäta olika apparaters strömförbrukning.

Uppdraget skapades av mamman och det var uppdelat i två; dels brevet till hela familjen, som ni ser här ovanför, dels en liten ihoprullad lapp till var och en med en beskrivning av den familjemedlemmens särskilda roll i uppdraget – utifrån mammans uppfattning om personens styrkor och intresse av att delta aktivt.

Du är mer än välkommen att höra av dig via kommentarsfältet eller via e-post (se i marginalen) om du vill ha mer tips för att göra ett liknande uppdrag i din familj!