De fem stora – Isbergs eko

Havet tystnar allt mer

Mamman har äntligen läst Isabella Lövins bok Tyst Hav – Jakten på den sista matfisken, från 2008, som stått i bokhylla många år. Det var skrämmande och sorglig läsning…

Vi kanske alla har en romantisk bild av fiskaren som stävar ut innan gryningen i sin lilla båt och genom hårt och ärligt arbete hämtar hem dagens fångst? Den bilden har sålts in hårt till politiker och andra som velat värna näringen – trots att fiskeflottan har genomgått en teknisk utveckling som gör att fisket ser helt annorlunda ut än för mindre än 100 år sen.

Isabella Lövin beskriver hur vår oförmåga att ta in det vi inte kan se, som exempelvis livet som finns under havsytan, leder till att vi under en längre tid har överutnyttjat havets resurser och fiskat ut matfisken. Ett allt för tätt band mellan fiskerinäringen och beslutsfattarna, har omvandlat forskarna från oberoende rådgivare till ”motståndarna i debatten” vilkas rekommendationer om till exempel fiskekvoter därigenom omvandlats till en förhandlingsfråga mellan två parter. Torskbeståndet kollapsade i början av 90-talet på grund av överfiske utanför Kanadas Cape Cod, döpt efter den otroliga rikedomen på just torsk. Alla tecken på samma utveckling syns i Östersjön, ändå tilläts kvoter som fiskarna inte ens kunde fylla. Nu på 20-talet har vi äntligen ett tillfälligt stopp för torskfiske. Frågan är om vi kan hoppas på att det varar tillräckligt länge för att beståndet ska kunna återhämta sig? Torsken är viktig för hela Östersjöns ekosystem.

Marina reservat där fiske inte tillåts har visat sig vara ett fantastiskt sätt att säkra återväxten av det marina livet. Exempel finns runt om i världen. I Svenska reservat tillåts ändå fiske, vilket ju uppenbart motverkar syftet.

Utvecklingen av bottentrålar gör att haven dammsugs på liv samtidigt som havsbotten rivs upp. De fiskar som inte är önskvärda slängs tillbaka till döden i havet. Samtidigt finns det metoder som mycket bättre urskiljer den fisk som önskas, exempelvis nät med anpassade maskor. Bottentrålning borde totalförbjudas, tycker mamman! I boken beskrivs hur EU-stöd har lett till allt större fiskeflottor med allt bättre redskap som genom orättfärdigt framförhandlade avtal dammsuger världshaven på matfisk. De stora europeiska fiskeflottorna gör att mindre länders kustbefolkning inte längre får samma fångst som förr och därmed får svårt att överleva.

För information om vilken fisk som bedöms vara hållbar att konsumera se WWF:s fiskguide. Den uppdateras när det kommer nya rön.

Dagens politiska diskussioner om vår tids viktigaste ödesfråga påminner starkt om det Isabella Lövin beskriver, hur debattformatet omvandlar klimatforskarna till enda sidan av en spelplan med vilka tyckare som helst på andra sidan. Kommer vi någonsin lära oss att lyssna på forskarna?

Gotlandssemester – utan bil

Hela familjen tog buss och pendel till Gotlandsfärjan i Nynäshamn för en veckas sol, bad och sevärdheter. Att resa till Gotland är nästan som att resa utomlands! Så otroligt vackert ljus – det påminde mamman om Galápagos där mamman var för länge sedan.

Vi hyrde en stuga av Gotlandstugor (med bara ett s när du söker på nätet!) i Tofta en vecka. Dit går utmärkt att ta sig med en halvtimmes bussresa från busstorget i Visby. Det är en trevlig familjeägd liten stugby om sex stugor, med vänliga värdfolket Anne och Lennart, som engagerar sig på en alldeles lagom nivå. De hade solceller på stugan, välorganiserad sopsortering och erbjuder möjlighet att hyra både lakan och handdukar – vilket är praktiskt när vid resa utan bil. Vi rekommenderar dem varmt!

Stuga 3 som familjen hyrde och vårt värdpar.

Omgivningarna runt stugan bjöd på mer än vi trodde vid första åsynen. Den härliga stranden vid Tofta bad, förstås. Vid stora campingen fanns också en liten mataffär för det viktigaste. Vi hittade också Minimalen, ett litet rart krukmakeri strax söder om oss längs vägen och besökte Toftalagrets välorganiserade antikvitets- och fyndmarknad (finns på Facebook och Instagram). En höjdpunkt var Krokstäde tröskvandring; galleri, café, loppmarknad och gårdshandel i ett. Där mötte vi den mycket trevlig ägaren, en äldre herre vid namn Dag Björkqvist. Han visade oss ett fascinerande gammalt tröskverk och rummet där oxarna förr gått sin tröskvandring är nu ett åttkantigt café.

Vi gjorde förstås även utflykter. Småbröderna hade aldrig varit på Gotland tidigare, så de måste ju se Visby med rosor och ruiner, raukar och Lummelundagrottan! Vi tog lokalbussar på alla utflykter – sammanlagt för vår Gotlandsvecka betalade vi 1 250 kr för fem personers resor.

En dag besökte vi Visby, med det intressanta Gotlands Museum. Mellanbror konstaterade att det var givande med det fördjupade fokuset på en specifik plats och dess historia. Vi åt gott på Brödernas strax bredvid och vandrade sedan längs ringmuren och in i de fantasieggande kyrkoruinerna, innan det var dags för bussen hem.

En heldag spenderade vi med att åka tvärs över ön till Ljugarn och Folhammars raukfält. Resan enkel väg tog cirka en och en halv timma med buss, inklusive ett bussbyte. På ditvägen åkte vi söderut via Hemse och hem åkte vi över Roma, så vi fick se en del av södra Gotland. Tyvärr missade vi de små museerna vid Ljugarns hamn, vi var där innan de öppnade och efter stängning… Däremot hittade vi in i ett annat litet museum över fiskeläget Vitvär och vi fick oss ett uppfriskande dopp på stranden. I Ljugarn åt vi på Bruna dörren, ett avslappnat ställe med inredning som också gav mamman sydamerikanska vibbar. Maten var god och vi skulle gärna återvända dit.

Vi hann också med att leta fossiler
vid Ljugarns hamn.

Vi valde Ljugarn för att Folhammar verkade vara det mest bussnära raukfältet och det var en fullträff – både för att Ljugarn bjöd på en hel del annat och för att raukarna verkligen var fina! På en plats påminde naturen om klipporna av lava på Kanarieöarna. Det tog oss ungefär en halvtimme från Ljugarn till raukarna.

En halvdag spenderade vi i och vid Lummelundagrottorna. Vi gick två vandringar en i ljus först och sen mörkerturen. Detta för att NPF-säkra då vi trodde (och hade rätt i!) att mörkerturen var bäst, men gissade (och hade nog rätt i) att det skulle vara en roligare, mer avslappnad upplevelse om alla hade sett grottorna först. Vid grottorna åt vi goda matvåfflor på caféet. Det var ett streck i planeringen att inget av matställena serverade mat just den tiden vi var där på eftermiddagen. Vi passade även på att besöka det lilla vattenhjulsmuseet som faktiskt var värt den lilla entréavgiften för dem som är intresserade av svensk brukshistoria.

Inifrån grottan – Ymers hörntand. Vattenhjulet och ett par av de kvarnhjul det drev.

Gotland är som många förstås redan vet, väl värt ett besök. Vi upplevde att det fungerade jättebra utan bil, även om det som alltid kräver lite mer planering. Mamman hade laddat ner Gotlands kollektivtrafiks app i mobilen, för aktuella tidtabeller. Det gick utmärkt att betala resan för hela familjen med ett betalkort vid påstigningen på bussen.

Liten matträdgård – med bär

Det finns ett begrepp som heter Skogsträdgård eller matträdgård som mamman är intresserad av. Vår trädgård är väldigt liten, men mamman tränger i så mycket det bara går av ätbara saker. Nu i juli går där att hitta mycket gott att stoppa i munnen: smultron (några röda, mest vita i år), hallon, vinbär och jordgubbar.

För något år sedan eller två planterade mamman en buske i trädgården, som är den nya favoriten. Det är en bärhäggmispel Amelanchier alnifolia Honeywood. I år gladde den familjen med vackra vita blommor i slutet av maj och nu har den börjat bjuda på riktigt goda bär – de smakar fruktigt och lite ”grönsakigt” på samma gång, åt blåbärshållet. På hösten får den vacker höstskrud. Just nu är busken knappa metern hög men den ska kunna bli upp till fem meter!

Att odla så mycket som möjligt – och då inte bara bär förstås – är en del i att klimatpreppa. Dels är det en poäng att lära sig odla sin egen mat, men även andra träd och buskar är värdefulla. Naturen är bäst på att binda koldioxid – växter andas ju in det som vi andas syre – och mycket växtlighet sänker temperaturen. Tänk på hur svalt det är i en djup skog även en varm sommardag. Växtytor suger också bättre upp överflödigt regnvatten vid plötsliga skyfall. Mamman tycker att vi har alldeles för mycket hårdgjorda ytor i världen! Vill du veta mer om skogsträdgårdar finns det både en Facebook-grupp, en stor bok av Philipp Weiss och Anneli Sjöberg och en spännande blogg att utforska!

Skånesemester – och oron för havet

Vi väljer ett alltmer bilfritt liv för att maximera vår koldioxidbantning, så i år åkte mamman och småbröderna tåg till Skåne dit vi var inbjudna till en annan familjs sommarhus i Höllviken. Tyvärr blev tåget tre timmar försenat på grund av ett (eller möjligen två) elfel som hade med värmen att göra… Då tänkte mamman att det var tur att vi åkte tåg som inte släpper ut ännu mer växthusgaser! Även bussen mellan Malmö och Höllviken, som brukar ta 30 minuter blev försenad, på grund av vägarbete. Så resan tog fyra timmar mer än den skulle ha gjort och vi var ganska trötta när vi äntligen kom fram!

Som tur var kom vi fram till en fantastisk semesterort med långa vita sandstränder och till synes oändligt hav – en plats att samla krafter. Vilka pärlor det finns i Sverige!

Höllviken – med sina typiska strandhytter och små växter

Vi vuxna noterade att Vällinge kommun (där Höllviken ligger) bygger nya områden med tanke på framtida översvämningar. De hade gräs och grusavvattning (i stället för asfalt på parkeringen) och planterade träd. Skanör-Falsterbo är bland de områden där havsnivåhöjningen kommer att märkas i Sverige. Vellinge kommun satsar på att skapa skydd mot höga havsnivåer. Hos SMHI finns mycket information om de olika prognoserna för havsnivåhöjningen och hur de kan påverka Sveriges kuster framöver.

En halvdag ägnade vi åt mer kulturella aktiviteter som besök på Foteviken. Foteviken är ett fint utomhusmuseum som visar hur ett samhälle kan ha sett ut på vikingatiden. Veckan vi var där hade de vikingamarknad så hela byn sjöd av aktivitet! Foteviken är ett utflyktstips som rekommenderas varmt för alla historieintresserade – åk till busshållplats Höllviken Östra Halörsvägen. Därifrån tog det en knapp kvart att gå.

Att åka på tågsemester innebar för vår del att åka buss + tunnelbana + tåg + buss + (buss) och tvärt om på hemresan. Sista bussen är i parentes för den missade vi på resan dit. Hemresan gick smidigare än resan dit – endast 30 minuters försening av tåget på grund av ett växelfel. Det var också svalare väder. Småbröderna och mamman åker gärna tåg på äventyr igen!

Sommaren 2021 – projekten

Förutom trevliga utflykter i vårt närområde ägnade vi också sommaren som gick åt att renovera vår entré. Vi har tänkt i flera år att det var dags att måla om planket, som på insidan var lavendelblått, då det kändes lite sorgligt. I slutänden blev det en renoverad port, en ny vedförvaring och även ett nytt lås till dörren, då fler och fler nycklar försvann…

Vi återanvände själva stommen till porten, men fick förstärka den med extra tvärslå. Detta då vi fick improvisera lite eftersom det visade sig att panelen vi hade inte räckte hela vägen. Resultatet blev bra!

Dörren fick nytt elektroniskt lås i samma veva – det funkar bättre med en familj som antingen glömmer nyckeln hemma eller tappar bort den ute! Jag gissar att det är fler familjer både med och utan NPF som drabbas av det… Vi har även ett helt vanligt sjutillhållarlås, för ifall batterierna slutar funka.

När porten var fixad byggde vi en rejäl vedhylla också. Tidigare låg veden uppstaplad på två lastpallar, nu återanvände vi en som botten och byggde oss uppåt. På bilden är all ved ännu inte inne i hyllan.

När vi väl hade målat om och snyggat till port och brevlåda (det regnade in i den tidigare hemmabyggda lådan) och fått undan veden, så bestämde sig pappan för ett mastodontjobb – att göra något åt den fula stenläggningen också!

Sagt och gjort, med stor noggrannhet vände han på varenda stenplatta. Entrén känns som ny! Så mycket ljusare och finare – det är en ren glädje att komma hem 🙂

På vilket sätt är allt detta klimatsmart? Vi har så långt som möjligt återanvänt material vi redan hade hemma – i synnerhet gäller det stenläggningen. Färgen är dock vanlig fasadfärg, så tyvärr inte särskilt miljövänlig… Förhoppningen är att allt ska hålla länge och att se om sitt hus är också ett sätt att bevara det.

Spara och investera

Familjen har tack och lov lite pengar att spara eller investera, vilket delvis beror på att vi faktiskt använder mindre pengar numera. I samband med att mamman blev upprörd över vår dåliga bank, bestämde mamman sig för att också se över hur familjens sparpengar arbetar (det är ju de pengarna bankerna kan göra bra eller dåliga saker med). Mamman är med i Facebookgruppen Klimatsmarta investeringar så hon läste tips där.

De två viktigaste tipsen när det gäller att spara och investera är att:

Bilda sig en egen uppfattning om fördelar och risker
Att sprida riskerna så att inte alla pengar placeras på samma ställe

Det är numera få banker som erbjuder ränta på sparpengar. Det går att hitta via exempelvis Compricer, som jämför olika bankers utbud. Du måste dock själv kolla upp bankernas hållbarhetstänk. Mamman skickade meddelanden till dem hon var intresserad av.

Sen hade mamman en del pengar att investera mer långsiktigt. Den fond som rekommenderas mest hela tiden i Klimatsmarta investeringar är Proethos. Som alltid är historisk avkastning inte det samma som framtida avkastning. Just Proethos har en sympatisk inriktning och mamman investerade en del pengar samt startade ett månadssparande i den fonden. Mamman har även valt ett par Svanen-märkta fonder med lågt koldioxidutsläpp. Några av dem går även att välja hos Pensionsmyndigheten.

Det är svårt att veta vad som faktiskt är hållbara investeringar. Mamman tänker att det är klokt att fundera på vad som är hållbart i framtiden. Vad behöver vi? Jo någon form av energi, bostäder, mat, kläder, transporter… Utifrån det har mamman förutom fonder valt Trine (solel), några (högrisk)aktier i ett företag som har en lösning för batteribyte i bilar och i ett företag som satsar på mat och kosttillskott ur alger. Sen drömmer mamman om att kunna investera i ETC Bygg som har en fantastisk framtidsvision! Minsta summa att investera där är dock 10.000 kr, så det är ju en slant. Det finns också en intressant crowdfunding som heter Funded by me, där allt inte verkar vara just hållbart, men om en gör lite egen research så fanns där en del spännande.

Det är klokt att välja svenska plattformar, så de rapporterar in till deklarationen, om en inte är väldigt bra på sånt!

Mamman har tidigare tipsat om Trine, som investerar i solel i andra länder. Solelen möjliggör utveckling för fattiga människor och innebär bland annat att de slipper fotogenbelysning. Mamman planerar att utöka sitt engagemang i Trine, då det visat sig fungera bra. Samtidigt är det en hög risk, så det är klokt att inte placera mer pengar där än du faktiskt kan vara utan.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren. — Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i ”Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
Investera i klimatsmarta företag och fonder

Spelet Monopol — Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades ”generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området ”börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

Hur gick mars?

I mars har familjen pratat mer om klimatet igen. Pappan har återgått till att åka buss, eftersom han fått de två vaccinsprutorna mot Covid-19. Mamman fortsätter att huvudsakligen arbeta hemma.

Bostaden har förbrukat 1.636 kWh köpt el enligt Vattenfall. Solcellerna har under mars producerat 461 kWh enligt appen. Det är något mindre än i mars 2020. Vattenfall har läst av 104 kWh, så vi har alltså själva förbrukat 357 av det vi producerat och totalt alltså använt 1.993 kWh el i mars. Det motsvarar 259 kg koldioxid. Vi har under mars förbrukat i snitt 531 liter vatten per dygn eller motsvarande 88 liter var per dygn räknat på sex personer. Tonåringarna är ofta borta på helgerna, så vissa dagar är vi bara fyra. Enligt Svalna har bostaden orsakat utsläpp motsvarande 83 kg koldioxid ytterligare för amorteringar och olika tjänster.

Bilen har under mars rullat 420 km vilket motsvarar 48 kg koldioxid i utsläpp. Det vi kör flest gånger nu är till centralen när tonåringarna ska åka tåg till flickvännens familj. Vi försöker planera så att vi kombinerar nödvändiga utflykter med inköp av mat och liknande. Ungdomarna har SL-kort via skolan, men också mest distansundervisning. Svalna beräknar våra utsläpp inklusive kollektivtrafik, bilservice och avgifter till 59 kg.

Biffen har enligt ICA kostat 404 kg koldioxid i mars. Det motsvarar ett utsläpp av 101 kg räknat på oss fyra som oftast äter maten hemma och 67 kg om vi räknar in tonåringarna som inte alltid äter med oss. Tyvärr köper de en hel del utemat och annat, så som familj är vi sämre på biffen än tidigare. Enligt Svalna motsvarar maten bara 392 kg.

Butiken har vi enligt Svalna handlat i motsvarande 108 kg koldioxid varav hälften är våra husdjur.

Börsen har mamman blivit mer inspirerad att ta tag i, så förhoppningsvis återkommer resultatet i ett separat inlägg snart!

Totalt under mars motsvarar våra utsläpp 913 kg koldioxid, vilket innebär 152 kg/person. Vi har egentligen en budget på 83 kg/månad var om vi ska hålla oss under 1 ton per person och år. Mamman tycker ändå att det ser ut att gå åt rätt håll. Vi ligger nu på 1.824 kg per person och år. För mycket, men minskande.

Bästa bönorna

Mamman har tidigare skrivit om Eat Lancet och deras förslag till en klimatsmart diet i inlägget Klimatsmart mat. Där framkom att vi bör äta 75 g bönor eller ärtor per dag, eller ett drygt halvkilo baljväxter per vecka. Som så ofta kan mamman konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för oss!

Mamman läste för en tid sedan boken Låt bönor förändra ditt liv av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson. Den handlar mycket om att bönor kan påverka blodsockret för diabetiker och de hävdar att bönor till varje måltid kan hjälpa oss att nå vår idealvikt. De förklarar hur tarmfloran påverkas av vad vi äter och att den resistenta stärkelsen i bönor har en positiv effekt. Trots att boken har ett nästan missionerande tilltal, så tycker mamman att den är värd att läsa (låna den på biblioteket!).

Mamman är mest förtjust i kikärtor, svarta bönor och bondbönor. Linser (både röda och gröna) är goda och gröna ärtor och sockerärtor är gott. Både ärtor, svarta bönor och bondbönor går dessutom att odla själv!

När bönorna är blötlagda och kokade går det att äta dem kalla, i sallad exempelvis. Mamman brukar hälla lite olivolja på kikärtorna, salta och pressa en vitlöksklyfta över. Det blir faktiskt väldigt gott! Av kikärtor är det också enkelt att göra hummus. Linssoppa finns det ju mängder av goda recept på och soppa är en av våra vardagsfavoriter. Storebror gör en väldigt matig Sydamerikansk variant med både potatis, ris och gröna linser i.

Svarta bönor är perfekt om du har exempelvis ris eller couscous över – stek gul lök, ris/couscous och tillsätt svarta bönor efter en stund. Krydda efter smak – mamman gillar curry till detta. Det är dessutom klimatsmart att ta vara på rester! Läs mer om restmat i inlägget Man tager vad man haver…

Det finns ju en mångfald bönor, så prova dig fram till egna favoriter. Familjen gillar verkligen inte alla sorter!