De fem stora – Sida 5

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
…
Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.

Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att ”klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Det kostar på…

Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁

I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.

Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…

Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Höstlov

Familjen har ju turen att bo nära storstaden, så vi kan lätt åka på spännande utflykter hemifrån. Mamman har ledigt på höstlovet med barnen. Hon hittade på två utflykter som hon förberedde dem på att vi skulle göra. Det är nämligen bästa sättet för mamman att inte få barn i baklås – att de vet vad som ska hända! Mellan utflykterna har vi vilodagar hemma, för orkens skull. Det blir roligare så!

På måndagen åkte mamman och småbröderna till Skansen. Det var lite gnöl om att det var långt att åka till Skansen (och hem igen), men resan gick jättesmidigt. Promenaden förbi renoveringen av Slussen var en upplevelse i sig, med de stora lyftkranarna och jättegropen i marken. Tack SL för att det går att åka Djurgårdsfärja med SL-kort! Bröderna älskade båtresan 🙂

Skansen hade tema Fasor från förr som bjöd på koleraepidemi i stadskvarteren, kusliga spökhistorier i kyrkan och ett besök hos kloka gumman. Koleran var riktigt äcklig och kyrkstötens hustru var duktig på att skapa stämning i den svaga stearinbelysningen. (Vet ni vem kyrkstöten var? Det var han som väckte dem som somnade i kyrkan om söndagarna – med en stöt i golvet eller en knuff på armen!) Den kloka gumman tog sig an lillebrors onda ben och högg smärtan med kniv ner i bänken. Det var viktigt att inte tacka efteråt. Vi hoppas boten håller i sig! Sammantaget var det en spännande resa bakåt i tiden till för ungefär 200-150 år sedan.

Bäst var ändå djuren! Vi lyckades se både varg, björn, lo, gråsäl, hackspett, ekorre, påfåglar, småfåglar och älg. Och förstås en massa fler djur på Lill-Skansen och Skansen-akvariet. Dessutom har Baltic Sea Science Center öppnat på Skansen – akvarier värda mer än de 20 minuter vi gav besöket. Där visas det marina livet i vårt eget hav, vilket är riktigt spännande!

Björn, varg och fin ponny på Skansen. Lillebror älskar att rida!

Skansen får minuspoäng för att vi fick äta vår lunch på engångsartiklar. Vi kunde naturligtvis ha tagit med matsäck – det måste förstås bli så nästa gång – men det är ju lättare att köpa på plats. Pumpasoppan var jättegod men papptallriken trist.

Mamman ägnade tisdagen åt att vinterfixa i trädgården. Det innebar bland annat att skörda det sista, att ta in alla övervintrande växter i förrådet och att ta bort de solcellsdrivna bevattnings- och ljusanordningarna. Mellanbror är bäst i familjen på att plocka blåbär. Ingen är så snabb och noggrann som han! Han fick därför i uppgift att plocka rent vår blåbärsbuske av sorten Emil, som har gett oerhört mycket bär i år. De sista bären räckte till en paj tillsammans med det sista Aroma-äpplet från trädgården.

Mamman tog också vara på de för sent sådda rödbetor som inte utvecklat mer än blast. Blasten är supergod att woka med vitlök, lite chilipulver från de egna chiliplantorna, en halv tesked sesamolja, peppar och salt.

På onsdagen åkte mamman och småbröderna till Sky View på Globen. En riktig toppen-upplevelse tyckte lillebror, som fotade mer än någonsin. Vi hade tur med vädret och det är verkligen häftigt att se Stockholm med söderort i 360°!

Mamman reflekterar över att småbröderna, trots att de är ganska stora (9-10 år), tycker att det mest är spännande och roligt att åka på små utflykter i stan. Kanske är det för att vi inte åker iväg så ofta som det blir något extra? Kanske är det också så att barn generellt har förmågan att njuta av det som sker här och nu utan att jämföra med en massa annat?

I morgon är det dags för Halloween och vi har laddat med våra pumpor, godis och smink. Varning för de odöda zombierna som kommer…

Vårt höstlov var ett exempel för vår familj på hur vi kan leva ganska bra utan bil och butiksbesök, med hjälp av kollektiv trafik och fina upplevelser.

Ta tillvara skörden

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd — Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp — Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Mormors klimatsmarta vanor

Mormor har ovetandes förmedlat en del klimatsmarta vanor i arv till mamman, sånt som kanske var självklart innan världen gick i spinn och vi drabbades av slit och släng-samhället. Mormor berättar om sin barndom att hennes familj var fattiga, så de sydde om gamla kläder och handlade på kredit. De flyttade också ofta, på grund av mormors pappas arbete. Varje sommar hyrde de en stuga någonstans på landsbygden i Sverige.

Mormors klimatsmarta vanor:

Släng inte mat – ät upp det du har på tallriken och använd upp alla rester
Odla eget – det är roligt, nyttigt och gott
Värna naturen för dess egen skull – se skönheten i det lilla
Var rädd om saker så håller de längre
Laga och reparera det som går sönder – köp inte nytt i onödan
Var sak på sin plats så hittar du dem (och behöver inte köpa nytt av sånt du redan har hemma)
Handla mer sällan, men med högre kvalitet – satsa exempelvis på basplagg som varar länge hellre än på ”modenycker”
Pengar är inget mål utan ett medel för att skaffa det du faktiskt behöver
Undvik att handla på kredit, det blir oftast dyrare och du köper lätt mer än du behöver

Mormor tillhörde den första generationen som på riktigt fick del av det globala samhället, med möjligheten att resa utomlands på semester och komma i kontakt med andra kulturer. Det är något hon har uppskattat mycket i sitt liv och saknar nu när hon inte längre har orken till det.

I stället ser mormor tillbaka på det hon fick med sig av sin ursprungsfamilj, som uppskattningen av böcker och musik. Mormor berättar med värme om hur familjen umgicks alla tillsammans när hon var ung. Hennes hennes pappa brukade läsa böcker för henne och hennes två yngre syskon. Hennes föräldrar brukade också samla hela familjen för att musicera tillsammans, när hennes mamma spelade piano. Böcker och musik är något mormor fortfarande har glädje av varje dag!

Mamman har fått med sig att det gäller att hitta sina egna små värdefulla ögonblick av glädje i tillvaron. Mamman reflekterar också över att det kan minska behovet av att springa till butiken och köpa något nytt – det är som att shoppandet ibland dövar en tomhet som behöver ersättas med andra värden i livet.