Nya vanor – Sida 4 – Isbergs eko

Det kostar på…

Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁

I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.

Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…

Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Ta tillvara skörden

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd — Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Ringblommor – trädgårdens guld

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda. — Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor — Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt ”Häxans trädgård” och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss — Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.

Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp — Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Hur gick september?

I september tog pappan steget att lägga ut sin bil till försäljning! Nu är det buss som gäller. Familjen behåller en bil, som mest ska få stå i garaget framöver. Familjens bil har körts 501 km i september jämfört med 1.225 km förra året (plus pappans bilresor på cirka 800 km/månad). Det innebär en minskning av vårt bilkörande med 75% – eller motsvarande 175 kg CO2! Per månad. Det är uppenbart att det är här vi koldioxidbantar som mest, då det motsvarar ungefär 2 ton per år i sparade utsläpp.

Enligt Svalna har mammans transporter totalt förbrukat 239 kg CO2, då inklusive SL-resor för mamman och storebror. Våra bilresor har släppt ut 58 av dessa 239 kg koldioxid. Resten är Svalnas beräkning av utsläppen för att driva kollektivtrafik (86 kg) samt för avgifter och andra kostnader för bilen.

Vi har köpt elektricitet motsvarande 533 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 309 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 595 kWh solel i september. Det innebär att vi totalt förbrukat 819 kWh elektricitet under september. Förra året förbrukade vi 872 kWh i september. Den el vi köpt motsvarar 69 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 414 liter/dygn eller 83 liter/person under september, 5 liter mer per person och dygn än i augusti, men fortfarande lågt jämfört med normalkonsumtionen. Mamman har fått frågan vad som är vitsen med att spara vatten i ett land som Sverige. Vi har gott om vatten och det har regnat mycket i september. Regntunnorna är fulla och trädgården mättad. Det är ändå idé att skaffa sig vanan att hushålla med resurserna. Dessutom kostar ju varmt vatten elektricitet att värma upp. Nu har vi en ”smart” varmvattenberedare som lär sig hur mycket vi använder, så den bereder mindre om vi använder mindre mängder. Då sparar vi energi.

Tomatplantor i kruka — Nu i september har familjen en tomatdjungel i köksfönstret

Maten mamman köpt under september har genererat utsläpp på 177 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna. I september har vi fått en tomatträdgård i köksfönstret där det hela tiden mognar tomater som går att äta direkt.

I september har våra övriga inköp minskat till en tredjedel jämfört med i augusti enligt Svalna (52 kg jämfört med 172 kg). Det mesta, 65%, är då inköp till husdjuren.

Bostaden är den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I september har vi bara gjort av med 80 kg CO2 på boendet, vilket delvis beror på att Vattenfall strulat med sin fakturering, så vi har inte betalat något för el. Här är fördelningen 50% ränta och amorteringar, 31% tjänster (som fritids och försäkringar) och 19% media, telefon och IT.

Summerar vi transporter 239 plus elen 69 plus maten 177 plus inköpen 52 plus bostaden 80 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 617 kg koldioxid i atmosfären under september månad. Storebrors inköp hamnar på uppskattningsvis 68 kg till (eller 816 kg/år). Septembers utsläpp motsvarar då drygt 8,2 ton på ett år, eller 1,6 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem.

Ett problem är att pappans inköp inte är medräknade, så det är sammantaget lite högre än så. Pappan har köpt en del mat och en del till husdjuren, så det plussar på lite, kanske 150 kg till vilket sammantaget innebär att vi hamnar strax under 2 ton i koldioxidutsläpp per person och år om vi skulle leva hela året som i september. Och det har inte varit en dålig månad 🙂

Trafikverket har nyligen räknat upp kostnaden för klimatskadliga utsläpp rejält, från 1,14 till 7 kr/kg skriver Dagens Industri i en ledare den 29 september. Familjens utsläpp skulle då kosta oss runt 70.000 kr per år. Möjligen gör det sättet att tänka det lättare att förstå varför mamman jagar kilon?

September har för övrigt varit demonstrationernas månad för oss. Familjen demonstrerade för Amazonas och föräldrarna var på den stora demonstrationen för klimatet den 27 september. Det räcker inte att bara förändras själva – nu krävs det modiga beslut från högre ort för att börja ställa om samhället!

Odla eget på liten yta

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Bil-banta

Här är något som vi har lyckats med! Både mamman och pappan kör mindre bil och planerar att fortsätta med det. Vi pratar om en minskning med 80% för pappans del och 60% för mammans. Håller vi i dessa nya vanor innebär det en minskning med två ton koldioxid om året 🙂 Det är en rejäl koldioxidbantning det!

Vad har fått oss att bilbanta? Mamman har uppmärksammat att bilen är en stor klimatbov, både genom olika tester som Klimatkalkylatorn och genom allt mamman läser på internet. Mamman har sedan förmedlat detta till pappan. Mamman har varit tveksam då hon mår illa i kollektivtrafiken. Pappan har varit tveksam, då det är bekvämt med bil. Det tar dubbelt så lång tid för pappan att busspendla. För mamman är det lite olika, om det tar lika lång tid eller mer.

Vändpunkten för pappan blev när hans bil fick en skada. Det är krävande att reparera och fixa med bilen. Efter semestern hade pappan plötsligt bestämt sig och började åka buss. Pappan upptäckte då att det var skönt, för han slapp koncentrera sig på körningen utan kunde slappna av. Han läser bok eller kollar mobilen och får en stunds egen tid på vägen till och från jobbet.

Vändpunkten för mamman är inte lika tydlig. Mamman har jobbat för att ändra sin planering för att kunna minska bilåkandet en längre tid. Mamman har hittat trix för att bli mindre åksjuk, som att ha med vatten och något litet att äta. Mamman måste oftast byta en eller ett par gånger från buss till andra färdmedel. Men det känns värt det med tanke på klimatstörningarna! Det handlar om att planera så att det finns tid att resa kollektivt.

Även privat kör vi mycket mindre bil nu än förut. Bilen är praktisk för att köpa större saker, vid storhandling av mat och för att hjälpa gamla föräldrar. Det är i stort sett bara det sista vi fortfarande gör regelbundet. Matinköpen gör vi antingen med dramaten och buss eller i samband med de dagar vi ändå tar bilen (då affären ligger på vägen hem). Generellt försöker vi ju även minska på inköp av saker, så då blir det mindre bilresor också.