Familjens uppdrag – Sida 7

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka — Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

El-banta

En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten. Genom att följa vår elförbrukning över tid kan mamman konstatera att uppvärmningen är största posten även för oss. Det syns direkt på elräkningen när det är kallare ute…

Mamman följer ju faktisk elförbrukning. Våra elräkningar har sjunkit tack vare att en del av vår förbrukning är egen solel. Mamman tänker dock att ju mindre el vi gör av med desto bättre för helheten, så det finns all anledning att hushålla även om vi producerar egen el.

En djupdykning i siffrorna från vår semestervecka visar att huset drog 14,5 kWh/dygn i snitt (med solelen inräknad). Det motsvarar 435 kWh på en månad. Förbrukningen i juli låg på 712 kWh, vilket innebär att 277 kWh var 3,5 veckas varmvatten och hushållsel. Då var det också sommar, så det blir förstås mer på årsbasis. Intressant att notera är att vi har haft en årsförbrukning på 20.000 kWh och 60% av det är 12.000 kWh, eller 1.000 kWh per månad.

Vi har jobbat ner vår vattenförbrukning rejält, till cirka 2/3 av en normalförbrukning (eller mindre). Det innebär att vårt varmvatten bör motsvara cirka 15% av vår totala elkonsumtion. 15 % av 712 är 107 kWh, vilket lämnar 170 kWh till hushållsel i juli (3,5 vecka), eller 49 kWh per vecka, motsvarande 206 kWh en hel månad – alltså ungefär 20% av 1.000 kWh!

Hittills är det mest ny teknik som hjälpt oss att få ner elräkningen – solceller och nya hushållsapparater som kyl, frys och vattenberedare. Nya vanor när det gäller vattenanvändningen har skurit ner den en hel del. Vi borde kunna göra mer även när det gäller hushållselen!

Det ska bli spännande att följa siffrorna i vinter och se om familjen kan fortsätta spara varmvatten och hålla nere förbrukningen av el till uppvärmning. Mest spännande är att se om vi kan få ner andelen hushållsel något.

Bil-banta

Här är något som vi har lyckats med! Både mamman och pappan kör mindre bil och planerar att fortsätta med det. Vi pratar om en minskning med 80% för pappans del och 60% för mammans. Håller vi i dessa nya vanor innebär det en minskning med två ton koldioxid om året 🙂 Det är en rejäl koldioxidbantning det!

Vad har fått oss att bilbanta? Mamman har uppmärksammat att bilen är en stor klimatbov, både genom olika tester som Klimatkalkylatorn och genom allt mamman läser på internet. Mamman har sedan förmedlat detta till pappan. Mamman har varit tveksam då hon mår illa i kollektivtrafiken. Pappan har varit tveksam, då det är bekvämt med bil. Det tar dubbelt så lång tid för pappan att busspendla. För mamman är det lite olika, om det tar lika lång tid eller mer.

Vändpunkten för pappan blev när hans bil fick en skada. Det är krävande att reparera och fixa med bilen. Efter semestern hade pappan plötsligt bestämt sig och började åka buss. Pappan upptäckte då att det var skönt, för han slapp koncentrera sig på körningen utan kunde slappna av. Han läser bok eller kollar mobilen och får en stunds egen tid på vägen till och från jobbet.

Vändpunkten för mamman är inte lika tydlig. Mamman har jobbat för att ändra sin planering för att kunna minska bilåkandet en längre tid. Mamman har hittat trix för att bli mindre åksjuk, som att ha med vatten och något litet att äta. Mamman måste oftast byta en eller ett par gånger från buss till andra färdmedel. Men det känns värt det med tanke på klimatstörningarna! Det handlar om att planera så att det finns tid att resa kollektivt.

Även privat kör vi mycket mindre bil nu än förut. Bilen är praktisk för att köpa större saker, vid storhandling av mat och för att hjälpa gamla föräldrar. Det är i stort sett bara det sista vi fortfarande gör regelbundet. Matinköpen gör vi antingen med dramaten och buss eller i samband med de dagar vi ändå tar bilen (då affären ligger på vägen hem). Generellt försöker vi ju även minska på inköp av saker, så då blir det mindre bilresor också.

Hur gick augusti?

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!

Aldrig mera tråkigt…

I uppdragslådan låg Aldrig mer tråkigt-boken. Mamman har påmint mellanbror och lillebror om att titta i den när de haft tråkigt och inte kommit på vad de kan göra utan skärm. Lillebror hittade tips om att göra pappersflygplan som han testade på lovet.

Mellanbror fick som forskningsledare i uppdrag att läsa boken och se om han kunde hitta fler idéer som de kunde använda och ha roligt med. Han läste och antecknade bra sidor på ett papper bredvid, som en riktig forskare.

Lillebror tycker mycket om att rita och allra helst att rita av. Det är något han gärna gör både ensam och tillsammans med andra. Bäst tycker han om att rita olika djur.

Lillebror tecknar en tiger. En surfplatta dubblar avstängd som bildstöd under tiden.

Det visade sig finnas flera saker som gick att göra i stället för att hålla på med skärm. Småbröderna har bland annat provat skuggteater med händerna, jonglering, molnskådning och att göra konst av stenar.

Klapperstenar travas på varandra — Lillebror bygger ett stentorn

Mamman tänker att vi moderna människor har förlorat förmågan att ha lite tråkigt, att ”bara vara” och att vänta på saker. Numera finns nästan allt inom räckhåll så fort vi önskar, en knapptryckning på en skärm bort. Det gör oss samtidigt mer stressade, för det skapas ju inga luckor i tillvaron när vi får gå omkring och vänta. Det sägs att väntandet inför något ofta är mer lyckoframkallande än själva resultatet. Kanske är det därför lyckomätningar inte visar att vi är lyckligare trots att vi har mer nu än någonsin förr?

Snabbmaten och klimatet

För vår familj fungerar det välkända bäst, utifrån barnens neuropsykiatriska svårigheter. Det gör att vi ofta äter på samma snabbmatskedja när vi åker någonstans eller behöver vara ute och göra ärenden under en dag. Vid ett tillfälle under en kortare resa blev vi tvungna att stanna vid en konkurrerande kedja. Det fick mamman att reagera.

Kedjan vi föredrar är Max, som ju gör reklam för att vara klimatsmarta. De berättar på sina brickunderlägg att de kompenserar sina utsläpp till 110% genom att plantera träd. Viktigare är dock att de har flera olika vegetariska alternativ på menyn, som är riktigt goda. Även pappan satsar på vegetariskt när vi äter där. En studie av Lovisa Ekdahl från Göteborgs universitet 2013 visar att Max redan då låg ganska bra till med både sociala hänsyn och miljöarbetet. På utresan åt vi på Max, där storebror lärde sina yngre bröder ett klimatsmart trick: han tar inte mer dricka ur automaten än han faktiskt dricker upp. Standard numera är ju medium-muggar som är 0,4 liter, men det är ju inte nödvändigt att fylla dem!

När vi i stället hamnade på jätten Mc Donald´s på hemresan blev det uppenbart att det är stor skillnad. Deras brickunderlägg berättar att de använder 100% svenskt nötkött, vilket var det enda relativt klimat- och miljösmarta mamman kunde upptäcka. Uträkningar visar dock att sojabaserade hamburgare är 50 gånger mer klimatsmarta än nötköttsbaserade. Mc Donald´s hade betydligt färre vegetariska alternativ. Den vegetariska burgare båda föräldrarna valde var god, men falaflarna som mellanbror fick smakade sågspån…

Maten på Mc Donald´s var framför allt paketerad i många fler förpackningar – inte nog med en kartong till hamburgaren, den hade också en liten påse. Alla drickor (i och för sig milkshakes) levererades med lock och sugrör. Och vi kunde välja shaker-kryddning, vilket storebror rekommenderade. Det visade sig vara en extra papperspåse med en kryddpåse i, som vi skulle hälla ner våra pommes i och skaka runt. Så dumt och slösaktigt!

Brickor med skräp från Mc Donald´s — Väldigt mycket skräp efter måltiden på Mc Donald´s.

Naturligtvis är snabbmat i sig inte något att rekommendera för ett hållbart liv – det är varken hälsosamt, klimatsmart, resurssnålt eller miljövänligt. De få gånger vi ändå äter ute kommer vi att försöka se till att välja Max även framöver.

Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Vi har minskat vår elkonsumtion jämfört med juli förra året i faktiska siffror, men ökat den lite per dag vi är hemma.

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 747 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite mindre än hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 779 kWh elektricitet i juli (30,5 kWh/dygn hemma). Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden (29,4 kWh/dygn). Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning — Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Husdjuren och klimatet

Familjen blev med en ny medlem efter Ölandssemestern, en två år gammal holländsk dvärgkanin. Vi har sedan tidigare tre katter och två akvarier – fast den långsiktiga planen är att minska till ett akvarium. Husdjur påverkar naturligtvis också klimatet. Katter och hundar, som äter kött, påverkar till och med rätt mycket enligt en amerikansk studie. De står för 30% av köttets totala klimatpåverkan. Mamman har läst någonstans att en katt kan jämföras med en liten bil i årsutsläpp… Kaniner är mer klimatsmarta då de huvudsakligen äter hö.

Ett sätt att minska husdjurens klimatpåverkan är att välja produkter från Sverige. Det leder nämligen till minskade transporter. Leta också efter djurfoder med mindre mängd rent kött (då det hellre kan användas till människoföda) och ord som ben- eller fjädermjöl, biprodukter och spannmål.

Rödvit katt under täcke — En av familjens katter.

Familjen har två akvarier, ett på 60 liter och ett på 180 liter. Akvarier drar el, så det gäller att välja Bra Miljöval-märkt el. Det lilla akvariet drar cirka 14 watt och det stora drar cirka 57 watt. Det blir totalt 626 kWh/år och miljömärkt el sparar då motsvarande cirka 23 kg CO2-ekvivalenter/år i utsläpp jämfört med nordisk elmix. Akvarier kräver dessutom rent vatten och dessutom en del kemikalier och filtermaterial. Mamman har dragit ner på vattenbytena till akvarierna, från varje till varannan vecka, utan att det verkar påverka fiskarna negativt. Det använda akvarievattnet använder mamman att vattna kruk- och trädgårdsväxter med. Tanken är också att avveckla det lilla akvariet så snart som möjligt. Akvarier är vackra om de är väl skötta, men bäst är som vanligt att avstå.

Akvariefiskar. — Fina fiskar – akvarium är vackra men inte så klimatsmarta.

Det tål också att tänka på att vissa fiskar fångas i det vilda, medan andra föds upp i akvarium. Det är inte helt lätt att veta vilket som är bäst egentligen, för som Gabriella Ekström (2010) påpekar i Från Arapaima till Ögonfläcksrasbora – en grundbok i akvaristik så kan det faktum att det finns åtråvärda akvariefiskar i vissa vatten skydda området från annan, kanske sämre, exploatering. Det gäller som vanligt att skaffa sig kunskaper!

Sanningen är väl den att det inte är så klimatsmart att ha husdjur. Mammans förhoppning är samtidigt likt många föräldrars, att djuren ska utveckla barnens förmåga till empati med och intresse för att värna om djur och natur. Än så länge ligger nog kaninen bäst till i alla kategorier, då han både är mysig, landlevande och växtätare! En annan bra sak med Olof är att han är ett Blocket-fynd, liksom alla hans tillbehör 🙂

Ölandssemester

Familjen valde i år att åka på semester till Öland en vecka. Vi hyrde som vi brukar ett stugboende på en campingplats. I år hamnade vi på Sonjas camping på norra Öland, vid Löttorp.

Familjens samlade betyg på campingplatsen var 4/5. Vi var inte så nöjda med själva boendet i en villavagn. Den var inte särskilt fin, utan kändes sliten och hade många tvestjärtar på besök. Rummen var små, så små att storebror fick sova på soffan i allrummet.

Campingen som sådan var däremot väldigt fin, med både butik öppen till kl. 22 varje dag, minigolf, pool, cykeluthyrning, aktiviteter, flera lekplatser och bara 500 meter till en väldigt fin sandstrand där campingen sålde glass! Enda problemet var deras wifi som de tar betalt för, men som inte fungerade. Det löste de smidigt åt oss. Vi blev vid flera tillfällen betjänade av Sonja själv, vilket ju är lite extra charmigt. Om en har eget boende så kan denna campingplats rekommenderas!

Familjen passade på att besöka så många sevärdheter som möjligt på Öland, vilket gjorde att vi använde bilen en del. Favoriten för hela familjen var besöket på Ölandsoasen där vi klappade och red på kameler! De hade även grisar, kaniner och getter att klappa samt lamor och kor att beskåda. En väldigt trevlig liten bondgårdspark där temat var väl genomfört. De hade höbalar att klättra på, traktordäck att leka i, en höskrinda att sitta i, olika bord och stolar att ha picknick vid samt liten försäljning av glass och passande souvernirer. Rekommenderas för alla som gillar djur!

Fantastisk utflykt till Ormöga kamelranch på Öland. Landskapet för tankarna till öknen… men Öland ligger närmre än norra Afrika!

Familjens topp fem på Öland efter kamelridningen var:

Långe Erik – för de vackra omgivningarna
Borgholms slott – stort och spännande presenterat
Långe Jan – vacker utsikt trots regn och god mat
Skäftekärr – intressant och personligt, en ny bild av järnåldern
Trollskogen – magisk natur

Långe Erik och Trollskogen hamnar båda på listan tack vare den vackra naturen och klapperstensstränderna. Långe Jan tyckte småbröderna särskilt mycket om, trots en lång bilresa under en regnig dag. De tyckte om att stå uppe i den höga fyren och de gillade maten på restaurang Fågel Blå. Dessutom fick de varsitt nytt gosedjur som minne.

Heimdal vaktar ingången till långhuset, där pappan står med konungahjälm.
Bilden under visar Borgholms slott.

Borgholms slott och Skäftekärr var intressanta och väl presenterade platser. På Skäftekärr, som inte är en by utan ett långhus, hade vi turen att träffa två engagerade guider samtidigt som vi var ensamma på plats. Det blev en upplevelse av ett mindre bekvämt men samtidigt fint utsmyckat liv. I samma sammanhang finns även ett fossilmuseum som vi inte hann titta på och ett arboretum. På platsen finns också ett café och Thujaskogen ligger en promenad bort.

Vi besökte även Byarums raukar, Eketorps borg, Sandviks kvarn, Neptuni ängar, Thujaskogen och Lådbilslandet (i popularitetsordning). Lådbilslandet blev ett bottennapp för familjen, då lillebror skadade armen i en hoppborg, så att vi också fick besöka sjukhuset i Kalmar. Mamman noterade att bilarna drevs på bensin, så ur klimatsynpunkt är det inget bra besöksmål. Ekonomiskt var det inte heller med sina 400 kr i entré per barn.

Baden i havet och poolen kommer på en särskild plats och är inte med i omröstningen. I sanningens namn var de storebrors favoriter. Han tycker inte om att åka runt och röstade bara på kamelridningen och Trollskogen.

Underbar sandstrand och ett levande hav med fiskar, räkor och maneter.

Hur klimatsmart var vår semester?

Vi åkte bil från Stockholm till Öland och tillbaka, samt bil på de utflykter vi gjorde. Anledningen var dels att det var krångligt att resa på annat sätt och dels att familjens barn med NPF har svårt att anpassa sig till att åka kommunalt. Vi åkte sammanlagt ungefär 1.625 km under semestern och bilen drog 0,44 liter/mil i snitt under resan. Det blir 72 liter bensin, vilket motsvarar ett utsläpp av 166 kg koldioxid – eller 33 kg/person i familjen. Avståndet hemifrån till campingen var 50 mil så våra utfärder på Öland stod för 625 km.

Sidan klimatsmartsemester.se som hjälper till att beräkna utsläpp av olika alternativ för både färdmedel och boende, beräknar att tåg och buss skulle ha givit utsläpp motsvarande 19 kg koldioxid/person, lite mindre än 2/3 av våra faktiska utsläpp. Att bo i stuga beräknas släppa ut cirka 13 kg koldioxid/person under en vecka. Bilden visar deras uppskattning av våra utsläpp per person för vår semester. Det blir sammanlagt 260 kg koldioxid i utsläpp för vår Ölandssemester om vi använder vår faktiska bensinförbrukning.

Resultat från klimatsmartsemester.se. De räknar dock med att vi släppte ut 47 kg CO2 på bilresan, vilket ju inte stämmer. Faktisk summa blir 46 kg CO2 per peson, inte 59 kg.

I bilden ovan ser vi att vår semester står för 3% av vad vi kan släppa ut på ett helt år (fast maten är inte inräknad)… Det är 52 veckor på ett år och en vecka motsvarar alltså 1,9% av ett år, så det blir till att leva snålare än på semestern resten av året! Det är därför tur att vi hade en så härlig semester 🙂

Hållbar träning

Mamman måste börja med att erkänna att hon inte älskar att träna. Tvärt om! Men för några år sedan hittade mamman ändå både motivation och träning som funkar för henne. Mamman tränar hemma, för att öka sin egen hållbarhet. Det är viktigast för mammans egen motivation, att träning hjälper människor att hålla längre. En stor bonus är att bröderna, särskilt lillebror, blir inspirerade.

Eftersom mamman är intresserad av prepping också, så passar det att nämna att det är en bra form av förberedelse att hålla sig i form. Det är lättare att klara av svårigheter om en mår så bra som möjligt! Sen talar mamman inte som en del preppers om att klara av att springa två mil med packning, utan att ha tillräcklig kondition, styrka och smidighet för att klara mer vardagliga utmaningar.

Träningsredskap är produkter som kostar att tillverka. Där är det en vinst att träna på lokal, där många delar på redskapen! Mamman har försökt att köpa så lite redskap som möjligt och klarar sig bra med en motionscykel, ett par gummiband (olika styrka), ett par hantlar, en yogamatta och en liten step up bräda. Först körde mamman med en vanlig pall, men den var inte tillräckligt stabil tyvärr. Pappan har en uppsättning tyngre hantlar som han tränar med. Pappan gillar också att springa och där vi bor finns fina elljusspår som han sticker ut i ibland.

En klimatbov när det gäller träning är förstås resorna till och från träningslokalen. Därför är det optimalt att träna hemma – men även att jogga, cykla eller åka kommunalt till träningen är bra förstås! Tänker vi tanken på framtida möjliga kriser (längre elavbrott på grund av klimatförändringarna exempelvis) så är hemmaträning oslagbart.

Många kläder som vi tror behövs till träning är också miljöbovar. Undvik till exempel luktfria träningskläder med silver i. Det tvättas ur på några tvättar och blir föroreningar i våra vatten i stället. Även speciella outdoorskläder har miljöpåverkan på grund av olika tillsatsämnen som gör kläderna vattentåliga. Som alltid är långtidsanvändning bäst! Köp inte nytt, använde det du redan har. Bonus vid hemmaträning att det inte finns något behov av en snygg outfit 🙂

Förutom elljusspåret har vi flera fina promenadvägar och stigar ut i skog och mark i närheten. Det är verkligen klimatsmart träning att ge sig ut i skogen och följa marken upp och ner! Överläkaren i psykiatri Anders Hansen skriver i sin bok Hjärnstark om de anmärkningsvärt goda effekterna av att springa i 30 minuter tre gånger i veckan. Det är rena supermedicinen för hjärnan! Boken Hjärnstark handlar inte så mycket om klimatet, men desto mer om vad som får oss hållbara i längden. Mamman rekommenderar den varmt!