Familjens uppdrag – Sida 8

Resor i vardagen

Det känns inte alls lätt att sluta köra bil och sälja den. Bilen gör livet enklare och mycket bekvämare. Bilen gör att pappan kan sova en halvtimme längre på morgonen och kommer hem en halvtimme tidigare på kvällen. Bilen behövs när någon blir sjuk och behöver åka till läkare – mormor till exempel. Bilen gör att mamman kan ta sig enkelt mellan olika uppdrag och kommer hem tidigare på eftermiddagen. Bilen är bra till transporter av stora och tunga saker.

I Klimatklubben på Facebook återkommer frågan hur människors inställning till bilen ska kunna förändras och fördelar och nackdelar med bensinskatt och liknande styrmedel diskuteras. Där påpekas också att alla vi som har en bensinbil borde skrota den, till förmån för en minskad fossilbilsflotta. Frågan mamman ställer sig är vad som kan få oss som familj att ställa om. Här är en lista med fördelar med att låta bilen stå:

Det är bättre för klimatet eftersom varje inställd bilresa släpper ut mindre koldioxid, vilket är bra för våra barns framtid.
Det är bättre för miljön eftersom bilar både släpper ut avgaser, förbrukar material vid service och bullrar vilket stör djur och natur.
Det är bättre för hälsan, eftersom vi förutom att vi slipper andas in utsläppen rör mer på oss när vi går/cyklar/åker kommunalt.
Det är bättre för ekonomin: familjen lägger 3.900 kr/månaden förutom bränsle och reparationer på bilarna i dagsläget. Det är 46.800 kr/år! Av de pengarna är 24.000 kr lån, så dem får vi ju återbetala, men resterande 22.000 kr skulle vi alltså spara in.
Det kan ge mer tid över om vi ska tro utvärderingen från Energimyndigheten av ett projekt där tre familjer levde bilfritt ett år i Stockholm.

Bilen är sämst korta sträckor. Mammans bil berättar hur mycket den dragit efter varje körning. Kör mamman till centrum (3 km) drar bilen 0,67 liter/milen medan den kommer ner i en förbrukning på 0,43 liter/mil vid längre sträckor – det är en tredjedel mer i förbrukning korta sträckor. Viktigt är att hålla hastigheten och köra mjukt, det är ett sätt att minska utsläppen, enligt Trafikverket. Vi har under vårterminen blivit bättre på att låta bilen stå. Mamman har åkt mer kommunalt till jobbet, vi har promenerat, cyklat eller åkt buss till centrum och handlat mat med vår dramaten. Mamman har också försökt tänka på logistiken, så att när någon av oss är ute och kör gör vi flera bilkrävande ärenden på samma gång. Det sistnämnda är möjligen det som upplevdes ge mer tid över ovan, bättre planering.

Pappan har bestämt sig för att sälja sin bil, så att familjen bara har en bil. Den bil vi behåller är en elhybrid från Toyota som rymmer hela familjen (om än med viss tvekan allt eftersom barnen växer) och har lastutrymme (kombi). Enligt en av alla analyser som gjorts kring miljövänligaste bilen är laddhybrider bättre än rena elbilar vid annat än långfärd.

Mamman har gjort sitt upplägg till hösten för att minimera behovet av bil och behöver den nu bara fyra av 20 dagar. Frågan är om pappan ändå kommer åka buss de dagar bilen finns att tillgå?

Sugen på mer läsning? Naturskyddsföreningen har skrivit ett inlägg om fyra sätt att färdas klimatsmartare. Kanske hittar du nåt du inte redan tänkt på!

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber — Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum. — Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Mikroproducenter av solel

Nu har vi haft våra solceller på taket i en månad. Produktionen kom inte i gång förrän den 10 juni, för det var något litet fel på installationen. Bästa dagen har vi producerat 61 kWh med våra 44 m2 solpaneler.

Det är ju oerhört trevligt att få energi från solen utan att göra något alls. Solceller är hyggligt underhållsfria. Senaste veckan har vädret inte varit lika bra, men vi producerar ändå energi. Enligt Solar Edge som mäter all energi systemet producerar har vi totalt producerat 1,2 megawattimmar elektricitet under den här månaden.

Observera att skalorna är olika i juni och juli. I juni kom vi över 60 kWh, i juni hittills bara upp till 50 kWh.

Vi har naturligtvis förbrukat en del av den elen i vårt hem. Vattenfall berättar att vi har skickat ut 709 kWh på elnätet, vilket innebär att vi själva använt knappa 500 kWh av vår produktion.

Från Vattenfalls hemsida får vi information om hur mycket el vi exporterar ut på nätet.

Eftersom vi måste köpa el så snart mörkret kommer, och exempelvis kyl och frys är på dygnet runt, så har vi köpt cirka 335 kWh av Vattenfall.

Vår förbrukning av köpt el från Vattenfall under den här månaden.

Totalt har vi förbrukat cirka 850 kWh den här månaden och samtidigt producerat 1.200 kWh med våra solceller. Det innebär att vi producerat ett överskott av el! Sammanlagt kan vi konstatera att vi under den här perioden, med hyfsat svenskt sommarväder, har sålt dubbelt så mycket el som vi köpt in.

En liten bonus som mamman vill nämna i solcellssammanhanget är att hon i ganska många år nu har haft sitt Logitech tangentbord som drivs helt av solel och ansluts till datorn via bluetooth. Det har aldrig varit några problem med det, inte ens mitt i natten. Inköpt för en femhundring på stormarknad – tyvärr saluförs de inte längre… 🙁

Mamman har också sedan länge en liten solcellsdriven powerbank, som på ett par timmar i solen laddar mammans mobiltelefon. Det är inte så dumt!

Hur gick juni?

Från och med den här månaden kommer mamman ta hjälp av Svalna-appen för att kolla familjens utsläpp. Läs gärna inlägget om Svalna koldioxidmätning också!

Förra året i juni förbrukade vi 826 kWh. I år har vi solceller på taket sedan den 10 juni, vilka producerar el när solen lyser och som vi kan använda direkt. Solcellerna har producerat 884,5 kWh under juni varav vi använt 544,5 kWh och resten (340 kWh) har vi exporterat ut på elnätet. Vi har samtidigt köpt 415 kWh för tider då solen inte lyst. Det innebär att vi förbrukat 960 kWh totalt. Dock bytte vi mätare den 3 juni, så siffrorna för juni är inte helt jämförbara eftersom det fattas två dagar. Vi förbrukade 27,5 kWh/dag i snitt förra året och 34 kWh/dag i år, så vi har tyvärr ökat vår konsumtion av el i år. Det syns tydligt på staplarna att vi fick solel den 10 juni – och vilka dagar det regnat sedan dess!

Mamman har kört 438 km med bilen i juni, jämfört med 816 km första halvan av juni förra året! Som jämförelse kan nämnas att första halvan av juni i år hade mamman kört 292 km. Mamman har nästan halverat (-46%) bilkörandet i juni i år! Det beror delvis på att det var många lediga dagar i början av juni, men även på att mamman aktivt valt att åka kommunalt. Om vi tittar på siffrorna i Svalnas app säger de samma sak: utsläppen förra året från transport var 291 kg koldioxid mot 138 kg i år (-47%).

När det gäller maten var vårt avtryck i juni 310 kg enligt Svalna appen. Den räknar med alla matinköp, inte bara dem på ICA, vilket blir en skillnad jämfört med tidigare månader. Junis avtryck är en ökning med 93 kg jämfört med i maj, men en minskning med 91 kg jämfört med juni 2018 (då vi köpte mat motsvarande utsläpp av 401 kg koldioxid enligt Svalna). Siffran för juni 2018 kan dock vara fel om vissa inköp blivit felkategoriserade.

Mamman har shoppat för cirka 2.500 kr i juni, motsvarande cirka 70 kg koldioxid enligt Svalna. Kategorin innefattar allt från apoteksvaror, via djurtillbehör till hemelektronik. Brödernas klassföräldrar samlade in pengar för att köpa presenter till respektive lärare, så en del av shoppingen är sådant. Med hjälp av Svalna har mamman blivit väldigt medveten om hur mycket alla små och stora inköp faktiskt blir, så det stora målet från nu är att minska våra inköp generellt. Samtidigt ska mamman förstås fortsätta minska bilkörandet och familjen behöver försöka spara mer på elen.

Eftersom det också är halvårsavstämning har mamman gjort om Klimatkalkylatorn med det glädjande resultatet att vi faktiskt minskat vår påverkan med ett drygt ton, från 6,97 ton till 5,89 ton enligt den. Det som minskat mest är bilen, men även maten har minskat. Butiken har däremot ökat lite. Dock inte så mycket som den egentligen kanske har ökat det senaste halvåret, beroende på mätmetoden…

Testet från i juni 2019. Vi har bantat till 2,3 jordklot…

Resultatet från januari 2019. Vi levde som att vi hade 2,7 jordklot.

Ett område som mamman inte har funderat nämnvärt över sedan i vintras är ”börsen” det vill säga hur pengarna är placerade. En stor del av familjens tillgångar ligger numera på vårt tak i form av solceller. De ger förmodligen bättre avkastning än bankräntan! Mamma har dock ett pensionssparande via sitt företag och lite pengar i aktiefonder att kolla upp.

Semestertider

Det är sommar och sol! Mamman läste just att värmerekord slagits i Frankrike där en ort haft 45,9° varmt igår och deras infrastrukturminister uppmanat folk att undvika vägar eller tåg då dessa inte fungerar i värmen. Även hur vi väljer att semestra har effekter på klimat och miljö. Ingen har väl missat det senaste årets debatt om flygresandet. Till dem kommer vår miljöpåverkan väl framme på olika semesterorter. Turistanläggningar använder exempelvis väldiga mängder vatten, som inte sällan är en bristvara för lokalbefolkningen, och producerar stora mängder sopor som inte alltid tas omhand.

Familjen har sedan flera år som vana att hemestra (semestra hemma). Hemester är årsbokens tips 269. Mamman har förmånen att kunna vara ledig hela sommarlovet med barnen. När pappan har semester reser vi bort i någon vecka. Anledningarna till detta val är flera. Dels har vi katter som kräver passning och det är alltid svårt att hitta någon som kan ställa upp som kattvakt. Dels har barnen med NPF olika svårigheter med semesterresor, som att åka långt, byta miljöer och äta främmande mat. Dessutom spelar förstås hänsyn till miljö och klimat roll för vårt val att inte resa långt och ofta.

Vi har ju förmånen att bo i ett hus med trädgård. Det underlättar mycket för semesterkänslan! Vi kan äta ute på verandan och har en studsmatta i trädgården som barnen älskar. Tack vare att området byggdes på 1970-talet är det trafikseparerat vilket innebär att barnen tryggt kan cykla omkring i grannskapet. Dessutom bor vi nära både sjöar, havet, skogen och storstaden. Idealiskt för hemester med andra ord!

När vi reser på semester gör vi det oftast med bilen. Ofta åker vi till västkusten där mamman har släkt och vänner. Förra året var vi i Halland, som var ett fantastiskt semestermål! En härlig kombination av sandstränder, vackra landskap med intressanta utflyktsmål och närhet till både Skåne och Göteborg. Vi bodde i en stuga på en camping, vilket vi kommit fram till passar familjen utmärkt. Barnen älskar campingplatser och stugor är tillräckligt bekväma för föräldrarna 🙂 Dessutom är campingstugor förvånansvärt lika på olika campingar – en liten extra bonus för barn med behov av igenkänning!

I år ska vi lära känna Öland. Mamman har undersökt möjligheten att ta tåg och buss till Öland och den campingstuga vi hyrt, men det var helt enkelt inte möjligt. Så det blir en semesterresa med bilen i år igen. Storebror åker dessutom på semester med sin pappa till Gotland med färjan och i vinter kommer han att flyga till Sydamerika för att hälsa på släktingar för första gången på fem år.

Med anledning av alla dessa smutsiga färdmedel bestämde sig mamman för att klimatkompensera familjens semesterresor via Vi-skogen. De erbjuder möjligheten att kompensera specifika utsläpp för till exempel resor eller en större fest (som ett bröllop), eller hela sitt årsutsläpp. Vi-skogen planterar träd i östra Afrika tillsammans med lokalbefolkningen. Människor får på så vis både virke, bättre odlingsmarker och skyddande skugga åt odlingarna. Vi-skogen kommer kunna plantera 125 träd som kompensation för våra resor i år. Flygresans utsläpp motsvarar de flesta av de planterade träden och valet att kompensera gjorde att kostnaden för flygresan ökade med 16%. Det tycker mamman är fullt rimligt med tanke på läget i världen.

Uppdatering i december: varken storebrors resa till Gotland med färja eller hans resa till Sydamerika med flyg blev av av olika orsaker. Mamman är ändå glad åt att hon satsat på att plantera rejält med träd! Nu blir det ju dessutom en positiv effekt, då träden växer före eventuella utsläpp.

Svalna – koldioxidmätning

Ni minns kanske hur vi pratade om de fem stora områdena där de flesta av oss behöver banta: bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen? Mamman har installerat appen Svalna på sin telefon och anslutit bankkontot till den. En riktig ögonöppnare och lärorikt. Här får ni veta hur de fyra första områdena går för familjen…

Efter ett visst jonglerande med siffror har mamman räknat ut att familjens totala årsförbrukning av koldioxid uppgår till 21 ton. Det är lätt att räkna ut att det ger 4,2 ton per person, men det är inte rättvist. Det är föräldrarna som åker bil! Om vi räknar bort transporter så förbrukar hela familjen 16,7 ton/år, vilket blir 3,3 ton per person och år. Om vi föräldrar sålde bilarna och i stället köpte varit årskort på SL skulle vi tillsammans förbruka 1.331 kg/år på resor (förutom semestern, vilket förstås beror på hur vi reser under den). Föräldrarna skulle då hamna på 4 ton/år i stället för dagens 6,3 kg för mamman respektive 4,7 kg för pappan. En intressant sidoeffekt är att det skulle spara pengar – i mammans koldioxidutsläpp är 900 kg kostnader för bilen, parkering och reskassa på SL, motsvarande 12.600 kr/år! Hälften av det är bilservicekostnader. Ett årskort på SL kostar 9.310 kr.

Mammans transportkostnader det senaste ett och ett halvt åren. I transportkategorin ingår förutom bensin, service och parkeringar även SL-kort och alla andra typer av resor. Mamman har bantat 487 kg koldioxidutsläpp under våren 2019 jämfört med samma period 2018!

Vi släpper alltså ut mellan 3,3 och 6,3 kg koldioxid per person och år i vår familj. För ett hållbart avtryck behöver vi ner under 2 ton per person, så vi behöver banta!

Tittar vi med hjälp av Svalna på fler detaljer så ser vi att maten (”biffen”) står för 4.752 kg per år (950 kg/person) – trots att vi äter vegetariskt. Det är mejeri, framför allt osten, färdigmat samt snacks och godsaker som drar iväg. Lite mat handlar mamman åt mormor också, vilket ju inte ska räknas på familjens utsläpp egentligen. På bilden från Svalna nedan, syns bara 3.618 kg, vilket beror på att även pappan köper mat 🙂

Mammans matinköp senaste året (juli 2018-juni 2019).

En tung orsak till att vi får så höga utsläpp är att vi har handlat mycket till huset (bostaden) det senaste halvåret: kyl & frys (januari), solceller (april), varmvattenvärmepump (maj) och snart en kamin dessutom. Det mesta av detta är investeringar, som förhoppningsvis i slutänden bidrar till att vi minskar vår elanvändning. Samtidigt innebär det stora utsläpp under det här halvåret, närmare bestämt 11,2 ton koldioxid (fast då är även installationerna inräknade, som ju huvudsakligen är tjänster)! Kaminen syns inte alls på grafen nedan, och endast en fjärdedel av solcellerna är med.

Solcellerna står för nästan hälften och de beräknas tjäna in sina utsläpp på 2,5 års användning. Varmvattenvärmepumpen minskar vid optimal drift vår elkonsumtion med 3.900 kWh/år jämfört med en vanlig varmvattenberedare. Det motsvarar minskade utsläpp om 51 kg/år enligt Energi- & klimatrådgivningens beräkningar (13 g/kWh). Vi behövde köpa en ny, då den gamla från 1974 gick sönder. Kylen och frysen köpte vi ju nya i vintras just för att de enligt Naturskyddsföreningen skulle dra mycket mindre el än en äldre apparat att det var försvarbart trots produktionskostnaderna och att i en livscykelanalys försvann 2/3 av kostnaden vid korrekt återvinning. Inköpet av kyl och frys motsvarar utsläpp av 1.249 kg koldioxid enligt Svalna.

Kaminen går inte att försvara alls ur utsläppssynpunkt då den både kostar att tillverka och släpper ut koldioxid vid användning 🙁 Enda bonusen är att dess värme innebär lägre elanvändning både för att värma huset och vattnet på vintern. Kaminen handlar mer om att höja mysfaktorn och en trygghet om det blir ett längre elavbrott.

Shopping från Svalna-appen och mammans bankkonto.

Shopping (butiken) har ju varit en av mammans utmaningar. Glädjande nog verkar mamman ändå lyckas med sina ambitioner att minska på inköpen! Jämfört med samma period förra året ser det ut som att mamman har minskat sitt shoppande med 42%. Samtidigt har mamman det senaste halvåret shoppat för 1.040 kg, ett drygt ton. En del av inköpen är dock till mormor, som inte kan handla allt själv längre. Den största shoppingposten i juni i år är 209 kg för den campingstuga vi hyrt till semestern.

Sen är naturligtvis även inköp till huset psykologiskt sett shopping. Det är ett beteende som mamman har svårt att bryta, detta att köpa saker för att unna sig, bli glad, må bra eller som i vissa fall göra något bra för klimatet… Gissar att det hänger ihop med all reklam vi möts av med budskap om att konsumera mera – hela vår samhällsmodell bygger ju på att vi är duktiga konsumenter. Mamman har dock blivit lite bättre på att tänka begagnat först.

TIPS! Mamman rekommenderar alla att ansluta sig till Svalna. Du kan själv bestämma kategorier för olika utgifter, vilket gör att det är lite jobb men å andra sidan blir resultatet mer korrekt.

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…

Ta tillvara vatten

Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Klimatsmart på jobbet

Mamman glädjer sig åt att hon inte är den enda som tänker kring klimat och miljö på jobbet. Olika arbetsplatser har naturligtvis olika utmaningar när det gäller hänsyn till klimat och miljö. En utmaning är ofta att få kollegorna med på noterna i att hushålla med resurser även på jobbet.

Som konsult delar mamman lokal med flera andra konsulter. Vi är alla våra egna och ingen är chef. Det innebär förstås särskilda utmaningar när det gäller att komma överens! Om vi jämför med hur det var i lokalen några år tillbaka i tiden har vi tillsammans kommit en bra bit på väg mot mindre resursslöseri.

Vi har köpt en diskmaskin, vilket innebar två goda saker: vi slutade med engångsmuggar och vi diskar mindre för hand under rinnande vatten. Att byta från engångsmuggar till porslin är tips 232 i årsboken. Efter bara 64 användningar är porslinsmuggen bättre än engångspappmuggen!

Kaffebryggare, flergångsfilter och I love eko-kaffepaket. — Kaffe på gång på jobbet!

Mamman har skaffat två flergångsfilter till kaffebryggarna – vi brygger upp till 10 kannor kaffe varje dag, så vi kan ju spara en del pappersfilter på så vis. Tyvärr åkte det ena snabbt i soporna, innan vi vant oss vid att de fanns. Det är dumt att flergångsfiltren inte har en tydlig färg så de syns! Det andra är i alla fall kvar och används regelbundet. Kaffet vi turas om att köpa är miljö- och rättvisemärkt. Det är vi alla noga med!

Vi har också ordnat med en returstation för materialåtervinning som vi hjälps åt med att tömma. Vi återvinner mer nu än förut och bidrar på så vis till att materialet ingår i ett kretslopp i stället för att förstöras.

När mamman inte är i lokalen åker hon till andras arbetsplatser och jobbar. Då är resorna det som avgör hur klimatsmart det blir och här jobbar ju mamman kontinuerligt med att hitta sätt att åka mindre bil. Mamman har planerat sitt schema i höst så att det blir ännu mindre bilåkande. Då behöver hon bilen bara fyra av 20 arbetsdagar, mot det dubbla (8/20) under våren! Dessutom blir det kortare sträckor att åka. De fyra dagar som är kvar beror på två olika platser som mamman åker till två gånger per månad. Det ena stället ligger otillgängligt till (det går ingen buss dit i tid) och det andra stället är fyra olika färdmedel/tre byten från mammans bostadsort – som gjort för strul med tider och för åksjuka när mamman är trött.

Hur gick maj?

I maj har vi höjt vår elförbrukning med 20% jämfört med maj 2018. Samtidigt vet vi ju att maj förra året var rekordvarm och i år har vi haft aprilväder och en svalare månad. Sannolikt är det alltså så att det som vanligt är vädret som påverkar vår förbrukning. Exempelvis den 4 maj har vi använt nästan dubbelt så mycket el, det var också hälften så varmt (7° jämfört med 14° förra året). Om vi tittar på den 1 maj använde vi dubbelt så mycket el förra året, när det var ungefär samma temperatur utomhus.

Förvånande nog syns det inte på kurvorna att vi var utan varmt vatten i två veckor. Beredaren verkar inte ha dragit så mycket el. Nu har vi solceller på taket, men de är inte inkopplade till elnätet ännu. Det ska bli väldigt intressant att se hur de påverkar framöver! Fortfarande är utmaningen för oss att minska användningen av el.

Vårt platta tak med solceller, en anläggning på 8,14 kWh i sydöst.

Mamman har lyckats bättre med att köra mindre bil under maj månad. Mamman har kört 1.013 km jämfört med 1.620 km förra året, hela 607 km eller 37% mindre! Mamman fortsätter att planera jobbresorna med kommunaltrafik så mycket det går och undviker bilen på korta sträckor som hemifrån till centrum. Pappan har också kört mindre bil än annars. Totalt har han cyklat eller åkt buss sex arbetsdagar av 21 vilket innebär sammanlagt 240 km färre. I maj minskade alltså föräldrarnas koldioxidutsläpp med 97 kg. Det motsvarar utsläppen för tillverkningen av tre par jeans (enligt zeroemission.se).

Odlingslåda med olika bladgrönt — Rädisor, ruccola, sallad och spenat

När det gäller maten var vårt avtryck i maj enligt ICA 76 kg CO2e varav majoriteten på färdigmat och ost. Mamman har varit sjuk och hängig ett par veckor i slutet av maj, så det har blivit mer färdigmat. Dessutom har vi åter börjat äta mycket mozzarellasticks, vilket ju är festligt och gott men inte nyttigt eller klimatsmart. Dags att tänka till kring maten! Samtidigt har växtligheten kommit igång, så vi har ätit sallader gjorda på egenodlad spenat, ruccola och sallad. Klimatsmart, nyttigt och jättegott!

Vi har gjort inköp för bortåt 6.000 kr i maj, varav största utgifterna var en ny cykel till mellanbror i födelsedagspresent och böcker. Böckerna var också delvis födelsedagspresenter (alla barnen är försommarbarn). Vi föräldrar planerade dåligt, så vi hann inte handla cykeln second hand. Att handla i andra hand kräver mer planering och att tanken dyker upp när vi behöver något. Det är en vana som visat sig svår för oss att komma in i! Men ”övning ger färdighet”, ”trägen vinner” och ”skam den som ger sig” – vi lovar att fortsätta försöka förändra våra tankemönster och gamla vanor!

Naturligtvis är även solcellerna ett inköp, vars produktion har krävt naturresurser. Mamman skriver mer om hur vi tänkt kring det i det här inlägget om våra solceller.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.