Familjens klimattävling

Hur gick januari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Svalna har haft problem under en tid med anslutningen till vissa kunders bankkonton. Med reservation för att siffrorna kanske är missvisande, fast det ser ut som att många transaktioner i januari nu är med, så redovisar mamman Svalnas beräkningar igen.

Bostaden: I januari gjorde vi om klimattävlingen, så att småbröderna släcker alla lampor som inte behöver stå och lysa. De får en pinne för varje, fem om det är en förälder som glömt. Eftersom pinnarna omvandlas till enkronor har de varit väldigt motiverade! Och vi föräldrar blir förstås mer motiverade att släcka efter oss. Resultat? Småbröderna har tjänat ihop över 150 kr var! Och framför allt pappan har blivit mycket bättre på att släcka lampor.

Solcellerna har producerat drygt 44 kWh i januari, vilket är en stor skillnad mot decembers 16 kWh. Vi har köpt 2.065 kWh jämfört med 2.969 kWh förra året i januari. Det motsvarar, inräknat vår egen produktion som vi använt, 70% av förra årets förbrukning. En bra sänkning av elanvändningen! Det motsvarar 268 kg CO2 i utsläpp.

Bild från Vattenfalls hemsida Mina sidor.

Förmodligen beror sänkningen i elanvändning återigen mest på utomhustemperaturen. Årets januari har varit den varmaste sen mätningarna började…

Vi använder mer vatten nu, 103 liter/person och dag jämfört med 78 liter som minst. Det är en ökning med en tredjedel. Framför allt beror det nog på storebrors långa duschar och pappans badkarsbad.

Ett stort inköp som räknas till bostaden har vi gjort i januari, nämligen en ny dammsugare. Mamman undersökte noga vilka dammsugare som var både effektiva, tysta och el-snåla. Electrolux tillverkar dammsugare i återvunnen plast som uppfyllde familjens kriterier. Den modell vi valde Electrolux EUS8GREEN är något äldre och har utgått ur sortimentet, men finns fortfarande till salu. Den är gjord i 55% återvunnen plast, har en ljudnivå på 58 dB (ungefär som vanlig samtalston, jämfört med snittet på 74 dB – den känns jättetyst!) och energiklass A. Den förbrukar 8% mindre el än genomsnittsdammsugaren. Mamman kollade efter den på Blocket utan framgång. Föräldrarna diskuterade också behovet av dammsugare över huvudtaget, då det går att städa med mopp och sop. Det var vi dock inte riktigt mogna för än…

Svalna säger att bostaden motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, utöver elens 268 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 402 kg.

Bilen: Mamman har minskat sitt bilkörande till en gång varannan vecka, då hon har ett uppdrag som ligger drygt 5 mil från hemmet. Dit har mamman åkt tre gånger i januari, vilket innebar totalt 342 km. Vi har dessutom kört 443 km privat i januari, så totalt blev det 785 km. Det innebär koldioxidutsläpp på 90 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet. Svalna säger att transporterna motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, varav 66 kg är mammans och storebrors resor med kollektiv trafik och 74 kg är bränsle. Det borde bli 150 kg, plus pappans resor med kollektivtrafiken, som väl motsvarar ytterligare 33 kg. Totalt 183 kg CO2 för transporter i januari med andra ord.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för januari är 190 kg. Det innebär 38 kg/person vilket är under de 44 kg som är FN:s klimatmål, och betydligt mindre än de 158 kg som är genomsnittssvenskens. Svalna lägger till 17 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 207 kg CO2-utsläpp totalt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 18 kg CO2 under januari (minus inköp till mormor). 10 kg av dem var när hela familjen gick och såg Star Wars-filmen.

Börsen: Mamman har ägnat tid åt att försöka förstå hur vi kan minska pengarnas klimatavtryck (sparande och pensioner). Viktigaste handlingen i januari var att skriva under upprop mot att de svenska pensionsfonderna investerar i fossilindustrin.

Sammantaget har vi i januari alltså gjort av med 810 kg koldioxid jämfört med de 416 kg vi borde hålla oss till. Det är nästan dubbelt så mycket som vår tilldelning. Det är samtidigt en minskning med nära hälften av våra utsläpp i december enligt Svalna.

Diagram över våra utsläpp de senaste 6 månaderna.

Om vi räknar med augusti till januari förutom december (då mat och shopping ökade på grund av julhelgerna) så blir vårt snitt 784 kg CO2/månad eller ungefär 1,9 ton per person och år. Det stora frågan är alltså: Hur minskar vi våra utsläpp till hälften?

Transporter blir 100 kg utan bilen, då vi behöver åka kollektivt för att ta oss till jobb och skola. Maten ligger bra till i januari, så vi räknar med 190 kg där. Shopping runt 10 kg känns rimligt. Då blir det 116 kvar till bostaden (om vi helt bortser från pengarnas/börsens utsläpp), vilket tyvärr känns väldigt svårt… Målet är naturligtvis att sänka utsläppen även för bostaden, men hittills har vi legat runt tre gånger så mycket.

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

Det kostar på…

Det är inte alltid roligt och lätt att leva klimatsmart… Särskilt inte när barnen känner sig drabbade. Storebror har träffat en flickvän som bor en dryg timme från oss med kommunaltrafik, medan det tar runt 30 minuter att köra dit med bil. Ungdomarna vill gärna ha skjuts för att slippa kuska runt på olika bussar och tåg. När mamman säger ”tänk på klimatet” svarar storebror att ”det är det enda du tänker på” med bedrövad stämma 🙁

I Klimatklubben på Facebook reflekterade någon över att argumentet ”för barnens skull” används både av människor som vill leva klimatsmart och dem som väljer att flyga på semester utomlands. Småbröderna har många kamrater som flyger till exotiska resmål och naturligtvis är de avundsjuka. Lillebror drömmer om att åka till Thailand och vill gärna se Eiffeltornet! De köper föräldrarnas förklaringar att vi inte flyger för klimatets skull, men tycker ändå att det är tråkigt.

Mamman känner sig ibland extrem och ensam i sitt engagemang. Pappan har lättare att göra undantag och tänka att det inte spelar så stor roll. Mamman vill förstås inte att barnen ska känna sig drabbade av familjens val – det minskar ju chansen att de väljer att fortsätta leva klimatsmart när de själva blir stora…

Mellanbror gjorde en reflektion som gladde mamman här om dagen. Han sa att fastän vår klimattävling ligger lite på is (vi glömmer bort den) så märker han att han ändå fortsätter att göra de saker han lärde sig var bra. Så i hans fall har han faktiskt fått nya vanor tack vare klimatprojektet 🙂

Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt.

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Dipp och depp

Nej, det är inte alltid så kul att välja klimatsmart! Ibland känns det extra tungt. En sån vecka har vi just haft…

Mamman har varit förkyld i veckan som gått och inte orkat tänka på bra mat utan ätit snabbt och sött för att orka med. I fredags tog mamman bilen 43 km helt i onödan, för att hon tyckte synd om sig själv.

Pappan har svurit lite över att han åtagit sig att vara testcyklist för kommunen. Det blir ett extra krav, utöver dem vi ändå måste klara av. Fyra mil (två plus två) är långt att cykla och det tar tid! Dessutom ska det skrivas positiva saker i sociala medier, för tanken är ju att peppa andra att cykla mer…

Klimattävlingen går också sisådär. Vore det inte för mellanbror hade vi nog tappat bort den helt. Alla har innestående vinster, så motivationen dippar då ingen får något för sin ansträngning…

Mamman känner sig också stressad över att odlingarna i trädgården behöver sättas igång. Hon har inte orkat fylla på med jord, så fröer eller bygga ihop det nya miniväxthuset. Däremot har hon testat att göra te för att lindra hosta och förkylningssymptom.

Teet gjordes av citronmeliss, libbsticka och timjan från trädgården som fick dra i hett vatten i 10 minuter, och sen i med lite honung. Det blev gott och lindrade lite!

En positiv sak hände i veckan i alla fall. Pappan tog bussen till jobbet i fredags för han skulle på AW. Och han tyckte att det var så vilsamt att inte behöva ha koll på trafiken eller trampa sig framåt!

Hur gick april?

I april har vi bara sänkt elförbrukningen med 14% jämfört med april 2018. Det är en inbromsning jämfört med tidigare månader i år. På Vattenfalls kurvor ser vi en kraftig förbrukning veckan innan påsklovet, medan vi använde mindre el under själva lovet. Sannolikt beror den ökningen på att det var kallare under v. 15 än veckorna innan och efter. Sett över årets första tertial har vår elförbrukning minskat med nästan 15 % jämfört med samma period förra året. Möjligen beror våra framgångar i februari och mars på det jämförelsevis varmare vädret i år – i april ligger vi på snittbesparingen när vi har också har jämförbar utomhustemperatur. Vi fortsätter försöka tänka elsnålt – samtidigt som det är tydligt att det är uppvärmningen som just nu påverkar mest.

Mamman har inte lyckats så bra med att köra mindre bil under april månad. Mamman har kört 1.091 km jämfört med 1.285 km förra året, bara 194 km eller 15% mindre. Det beror troligen på att mamman har kört mer privata ärenden för att handla hem saker bland annat till trädgården under april. Då har föräldrarna ändå försökt att samköra så att pappan exempelvis handlar ny jord på hemvägen från jobbet i stället för att vi kör en extra vända. Mat har vi fortsatt att handla med dramaten – till och med inför påsk! – eller på vägen hem när vi ändå har bil.

När det gäller maten har vi handlat en väldig massa godis eftersom påsken inföll i april. Godiset motsvarande 5,5 kg CO2e jämfört med 1,4 i mars. Mamman insåg att det är palmolja i det mesta smågodis, vilket gjorde det svårt att undvika. Enligt ICA är vårt avtryck 90 kg CO2e under april. Det är en ökning från tidigare månader och enligt deras staplar handlar det mycket om färdigmat samt ost. Vi borde försöka skapa bättre rutin på att laga matlådor!

Vi har också gjort väldigt mycket mer inköp än föregående månader, eftersom mamman beslutat att utöka trädgårdsodlingarna. Vi har gott om mördarsniglar på tomten, så för att undkomma dem odlar vi allt ätbart i pallkragar med snigelkanter på. I år har mamman varit extra noga med att handla ekologisk jord och gödsel. Vi har också köpt en till 200 liters regnvattentunna i plast eftersom vi försöker skörda så mycket regnvatten vi kan till våra odlingar. Mamman vill gärna se det som investeringar snarare än konsumtion. Alla inköpen bidrar förstås ändå till produktion och utsläpp…

En bra sak som mamman har gjort i april är att hon har sålt och skänkt bort en hel del via närområdets facebookgrupper. Förutom det på bilden nedan har mamman skänkt bort överbliven sättpotatis och i retur fått spetspaprikafrön av en granne. Det ska bli spännande att se hur de tar sig!

Saker som fått nya hem under april genom annonser på Facebook.

Familjen har fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Mitt i månaden hade vi en diskussion om ifall det var dags att sluta tävla. Pappan röstade för att sluta, men småbröderna argumenterade för att det var viktigt att fortsätta. De menade att det hjälper dem att välja bättre, något mamman tycker att hon ser – i alla fall vissa dagar, vissa dagar väljer mellanbror att låta någon annan vinna. Lillebror vill vinna varje dag. Just nu har vi flera vinster innestående vilket minskar motivationen lite.

Hur gick mars?

Familjen har fortsatt försöka spara på el. I mars sänkte vi elförbrukningen med 23% jämfört med mars 2018. Barnen släcker lampor och mamman torktumlar så lite som möjligt. Vår elförbrukning i mars har minskat med 677 kWh. Det är 88 kg CO2e mindre i utsläpp (beräknat på att vi har miljövänligt elavtal). Pappan föreslår att en del av besparingen beror på vår nya kyl och frys – vi hoppas det! Tydligast skillnad syns dock i utomhustemperatur relaterat till elförbrukning och det har varit varmare i år.

I mars körde vi dock ett dygn ”utan” el – eller i alla fall med ovanligt lite elanvändning då vi stängde av det mesta förutom kyl, frys och vissa element som vi missade… Mamman körde också ett par tvättmaskiner på lördagen. Vi ser på bilden från Vattenfalls hemsida att vi minskade vår elförbrukning med en tredjedel jämfört med samma dagar förra året. Mammans tvätt syns som en stegring kl. 8 på lördag morgon. Det blir också en kraftig topp kl. 16 när vi drog igång elen och alla spel.

Den 22-23 mars förra året var två vardagar, vilket normalt är dagar då vi förbrukar mindre el. Samtidigt var det kallare ute, så det förklarar en del av den högre förbrukningen. Om vi tittar på veckodagarna i stället använde vi (73+82=) 155 kWh motsvarande fredag-lördag 2018 och (52+46=) 98 kWh den här helgen 2019 vilket är en minskning på 37%. Temperaturen var 5° högre i år än förra året vilket bidrog till skillnaden.

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I mars i år har mamman kört totalt 964 km. Förra året körde mamman 1.308 km i mars. En liter bensin släpper ut 2,3 kg CO2e i luften och mammans bil drar 0,5 liter milen. Det innebär att de 344 färre körda kilometerna i år sparat 40 kg koldioxid utsläpp i atmosfären (fast samtidigt har mamman släppt ut 111 kg CO2e och pappan 166 kg CO2e, så det finns utrymme för fortsatt förbättring!). En bra investering mamman har gjort är att skaffa en motorvärmare till sin bil. Förhoppningsvis kommer den att bidra till minskade utsläpp – i alla fall nästa vinter!

När det gäller maten är vårt avtryck enligt ICAs mätning 57 kg CO2e i mars, en 10% ökning… Det som fördubblats är andelen ”kött, blandade kategorier” vilket visade sig bero på att pappan handlat köttpålägg till fredagsfrukosten med kollegorna… Vid en jämförelse bakåt ser vi att vi har ökat andelen ”skafferi” och minskat andelen ”mejeri”, vilket mamman tror beror på att vi köper mer konserver och råvaror och mindre färdigmat. Det drar ner avtrycket. Vi har också halverat mängden snacks och godis sen i december. Familjen har inte gjort så många andra inköp under mars, endast lite fröer och tillbehör inför odlingssäsongen.

Familjen har under mars fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Alla är engagerade vid middagen i att berätta vad de gjort under dagen som varit klimatsmart. Det är allt från att äta upp all mat och välja vegetariskt, till att åka kommunalt.

Mamman noterar att alla tänker till och både pappan och lillebror har sagt saker på jobb och skola angående klimatpåverkan. Eftersom forskningen visar att det bästa sättet att få oss människor att bli klimatsmartare är att de vi känner gör smarta val, så är det ju jättebra! Den tendensen ser vi också hos oss själva. Vår närmsta granne har lagt solceller på hela sitt tak – och nu har vi också bestämt oss för att skaffa det. Solceller smittar!

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.