Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Blött på golvet.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, “schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Ett enklare liv

Inlägget innehåller annonser i form av reklamlänkar till Bokus.

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

På tal om ovanstående vill mamman åter påminna om att hon får en viss provision om du köper böckerna via länkarna i texten – och andra böcker via annonsen för Bokus – vilket hon i så fall är tacksam för. Böckerna finns dock att låna på de flesta bibliotek, vilket är mycket mer resurssnålt!

Konsumera mera!?

Mamman läste idag en debattartikel i DN av psykologen Jonas Mosskin från den 13 juni 2016 Vi måste börja leva som lantisar. Den satte fingret i magen på mamman. Artikeln handlar om att rika storstadsbor släpper ut mer koldioxid än andra svenskar, på grund av sin konsumtion. Jonas Mosskin berättar att han som barn växte upp i Jämtland men flyttade med föräldrarna till Stockholm. I Jämtland umgicks människor med varandra utan att samtidigt göra av med pengar och konsumera, medan här i Stockholm var det nästan omöjligt.

Mamman har vänner som likt Jonas Mosskin flyttat till Stockholm och beskriver samma sak. På landsbygden går folk hem till varandra oannonserat och säger hej. Det bjuds på fika och är inte mer med det. (Mamman har förresten hört att i Norge bjuds det inte ens på fika – de kan umgås ändå!). I storstan vill vi gärna veta i förväg om vi får besök och förbereda oss. Förberedelserna kan väl innefatta både en dammsugning extra och införskaffandet av fikabröd, lite snittblommor och kanske en ny duk eller några servetter också? Ni fattar…

Det finger som hamnade i mammans mage handlade dock mest om livsstilen som sådan – konsumtionen. Mamman tycker sig vara miljövän, men liksom mamman lyft tidigare finns det mätningar som visar att just vi medelklassiga miljövänner egentligen inte är så klimatvänliga alls. Familjen hör inte till dem som reser utomlands flera gånger per år. Som familj har vi inte flugit sen 2011. Mamma och storebror flög senast 2013. Vi har heller inga stora bensinslukande bilar och vi har inte renoverat vårt hus invändigt sen vi köpte det (utom lite målarfärg på några väggar). Vi äter huvudsakligen vegetariskt – ännu mer i år än förut eftersom även pappan väljer vego på heltid. Vi komposterar, återvinner och sparar på el och vatten. Vi köper också förhållandevis lite nya kläder. Mamman har sparat storebrors kläder till småbröderna och vi får en del till skänks. Men…

Tidskriftshögen

vi konsumerar ändå en hel del! Mamman och småbröderna älskar att läsa böcker. Först i år har mamman på allvar upptäckt biblioteket. Vilken guldgruva! Tidigare har mamman köpt en massa böcker. Vissa i onödan – det är ju bättre att åtminstone först avgöra om det är en bok värd att äga. Många böcker räcker det med att läsa en gång. Mamman får också en förfärlig massa tidskrifter varje månad, från olika föreningar och för att hon prenumererar. Hon hinner absolut inte läsa alla, de samlas bara på hög… Mamman handlar också gärna till trädgården. I år har mamman exempelvis köpt flera nya pallkragar och jord för att utöka egenodlingen, vilket ju är bra i sig. Samtidigt har mamman dragit upp fler fröer än tidigare, så på sikt är målet att familjen blir mer självförsörjande vad gäller grönsaker på sommarhalvåret.

Vi har också beställt solceller till taket och en kamin i år – det är rejäl konsumtion som kräver produktion av nya varor. Samtidigt kommer solcellerna på sikt generera el till oss och andra konsumenter och även kaminen kommer minska vår elförbrukning. Vedeldning är inte klimatsmart när en som vi köper Bra Miljöval-el. Vi behöver dock en annan värmekälla om det blir strömavbrott mitt i vintern – annars blir vårt hus väldigt fort väldigt kallt.

Mamman förmodar att detta inte är allt vi konsumerar – här handlar det verkligen om att upptäcka sig själv och ändra vanor! Första delmålet är att handla mindre och verkligen överväga varje köp i stället för att bara lägga till saker i varukorgen för att de kan bli bra att ha. Och ni, kära läsare, märker säkert att mamman dessutom försöker försvara sin konsumtion med att den på sätt och vis ändå är motiverad. Klimatförändringarna kräver egentligen att vi slår i bromsen helt. Det tycker mamman är jättesvårt!

Elavbrott på låtsas

I helgen har familjen varit utan el och vatten i 24 timmar. Inspiration fick mamman från Par-i-prepp som gjort ett liknande, fast längre, test. Syftet var att testa hur livet fungerar när det vi tar för givet försvinner. Familjen är inga preppers, men mamman tänker att just elavbrott på grund av olika väderhändelser och generellt minskad tillgång på el om klimatet förändras för mycket kan bli en del av framtiden .

Vi låtsades alltså att elen i hemmet inte fungerade och därmed inte heller vattnet. Mamman stängde av säkringarna, så att det inte gick att tända ljuset. Eftersom det inte var på riktigt fick kyl och frys gå som vanligt, det vore onödigt att förstöra maten. Dessutom tvättade mamman två maskiner tvätt på lördagen, av praktiska skäl.

Det hela började på fredagen när barnen kom hem från skolan och slutade på lördagen 24 timmar senare. Storebror åkte till sin pappa, så han upplevde bara starten av äventyret, när strömmen gick då han stod i duschen. Det tyckte han var tillräckligt jobbigt!

Inför testet frågade mamman övriga i familjen vad de trodde skulle bli den största utmaningen. Själv trodde hon att kylan skulle vara värst. Pappan trodde att det jobbigaste skulle bli att laga mat utan el och småbröderna var oroliga för hur det skulle bli utan rinnande vatten. Mamman berättade att familjen var förberedd genom att hon tappat upp vatten i badkaret, fyllt tre hinkar (10 liter vardera) och ställt kannor och flaskor med vatten i kylen, sammanlagt 7 liter. Totalt hade vi alltså 37 liter vatten plus badkaret i huset.

När vi startade vid fyratiden på eftermiddagen var huset fortfarande varmt och skönt, trots att mamman stängt av elementen vid åtta på morgonen. (Det visade sig på lördag morgon att fyra element fortfarande var på, då de hörde till en annan säkring, vilket mamman missat!). Det var en relativt varm marsdag med +8° ute, vilket säkert också bidrog till att huset höll värmen. Småbröderna satte igång och lekte med sina stenkulor när de inte kunde spela på skärm. Lillebror la mönster av kulorna på golvet.

Middag utan el.

Mellan kl. 17 och 18 blev både mamman och småbröderna irriterade och retliga. Pappan kom hem kl. 18 och satte då genast igång att laga mat på de båda stormköken som mamman plockat fram ur campinglådan. Det blev couscous med sojakorv, morötter och kall sås. Sammanlagt gick det ungefär 1,5 deciliter t-röd till kvällens varma mat och tevatten. Alla tyckte att det var mysigt att äta med tända ljus och humöret steg snabbt när maten kom i magen.

Vid sjutiden satt bröderna i soffan och berättade spökhistorier vid ett par tända ljus medan föräldrarna satt kvar vid bordet med varsin kopp te. Pappan konstaterade över tekoppen att det var lugnt och vilsamt när han inte kunde spela eller kolla på tv, samt att han blev sömning av bristen på ljus. Stearinljusen fokuserar och skapar ett tydligt varande. Det tyckte han i slutänden var den bästa erfarenheten som testdygnet gav.

Kl. 20 var det +2,5° utomhus och i föräldrarnas sovrum var det 17,4°. Det rummet har tre ytterväggar och vi valde att ha stängda dörrar till alla sovrum för att minska ytan som vi försökte hålla varm. I vår del av huset var det hela 21° varmt efter matlagningen! Vi la oss tillsammans i vardagsrummet för att sova. Föräldrarna i hörnsoffan och barnen på tältsängar i våra sovsäckar. Det var väldigt mysigt! Småbröderna tyckte att det bästa med hela testet var att somna alla tillsammans. Mamman stod dock inte ut med trängseln eller tältsängarnas knirkande och knarrande – så hon tog en madrass och flyttade en bit bort mitt i natten. Hela familjen vaknade vid sju på lördag morgon.

Morgonkaffet.

Vid sjutiden var det 5,6° utomhus och bara 14,8° i föräldrarnas avstängda sovrum. I vårt utrymme hade vi 18° varmt. Det var inga större problem att göra frukost, både havregrynsgröt och ägg lät sig kokas på spritköket. Kaffet gjorde pappan med filterhållaren och tevatten fanns i en termos. Temperaturen steg en halv grad när vi lagade frukost – stormköken sprider värme!

Vid elvatiden spelade pappan och mellanbror ett långt parti RISK, medan mamman läste en bok och lillebror byggde lego. Lunchen lagade mamman på stormköken eftersom hon aldrig tidigare hanterat dem. Det gick utmärkt och mamman sträckte lite på sig när hon klarat av att hantera sprit och eld! Kl. 13:30 uppstod ett mindre sammanbrott på grund av bristen på skärm och tristessen. Föräldrarna bestämde att vi alla skulle promenera till vårt centrum (cirka 3 km bort). Där lånade vi böcker på biblioteket och handlade mat och lite belöningssnask till oss som klarat testet så bra. När vi kom hem igen var strömmen tillbaka och livet återgick till det normala med tillgång till el och skärm igen.

Strategispelet Risk kan ta flera timmar…

Slutsatser

Vi gjorde av med totalt 13,5 liter vatten på fyra personer under dessa 24 timmar (samt halva badkaret till att spola toaletterna). Vi lärde oss att vi absolut klarar ett dygn utan el – men att det nog vore bra med en alternativ värmekälla om strömavbrottet sker mitt i smällkalla vintern… Det skulle ha blivit kallare i huset om inte de fyra elementen hade varit på.

Det jobbigaste tyckte lillebror var att hitta en bekväm sovposition i sovsäcken och mellanbror tyckte att det var värst att inte ha något att göra. Mamman tyckte att det jobbigaste var att hålla humöret uppe och pappan tyckte att spritköken var besvärliga på grund av all smuts som blir på kokkärlen. Vinsterna var att tempot saktade in och att vi spenderade mer tid tillsammans, sov ihop och umgicks på ett annat sätt. Småbröderna ser fram emot att berätta om sin helg i skolan i morgon!

Kvarstående frågor efter testet: Hur göra rent stormköken? T-röd sotar förfärligt! Hur sköta den personliga hygienen om vattnet försvinner ur kran? Nu använde vi våtservetter och massor av hushållspapper – men även det tar ju slut. Hur mycket vatten krävs egentligen för att diska upp? Vi fuskade och väntade med disken till elen var tillbaka och diskmaskinen kunde sköta det mesta…

Det här testet var mammans första vinst i vår lilla klimatutmaning och hon är väldigt glad att hela familjen ställde upp och deltog.

I en varmare värld

Varför håller vi på egentligen – hur illa kan det vara? Mamman vet att många människor blir mer passiva och benägna att tänka på annat när katastrofscenarier presenteras. I detta inlägg vill mamman ändå presentera möjliga risker med den globala uppvärmningen för oss här i Sverige, för att förklara varför mamman tycker att detta är viktigt alla dagar i veckan. Samtidigt tar inte heller mamman in hotet fullt ut – för då skulle jag väl göra ännu mer!?

Ingen vet hur lång tid det kan ta innan vi når eventuella katastrofala följder av uppvärmningen. FN har accepterat en temperaturökning på 1,5° som oundviklig – men för att stanna där har forskare uppskattat att vi har de omtalade 12 åren på oss att ställa om rejält. Annars blir det sannolikt varmare.

En annan fråga som debatteras är om det är människan som orsakar uppvärmningen eller om den kan förklaras av naturliga variationer i jordens klimat. FN:s klimatpanel IPCC och majoriteten av de forskare som studerar ämnet är överens om att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser driver på uppvärmningen, så att den går fortare.

Klimatförändringarna gör jorden varmare, vilket leder till att isarna vid polerna smälter så att havsvattnet stiger. Förändringarna i atmosfären gör att det blir fler och större stormar i tropikerna. Det tycks också leda till fler skogsbränder och fler värmeböljor. Allt detta drabbar i främst människor utanför Sverige – även om det är troligt att våra stormar och bränder också har med klimatförändringarna att göra.

Den biologiska mångfalden minskar till följd av klimatförändringarna. Forskare talar om att det sjätte massutdöendet pågår just nu. Ett allvarligt hot är insektsdöden, som orsakas av klimatuppvärmningen i kombination med industriellt jordbruk. När bin och andra nyttoinsekter dör minskar pollinering av växter som ger mat vi människor kan äta.

Ett annat hot när den biologiska mångfalden minskar är att tillgången till ännu oupptäckta resurser och naturliga ämnen försvinner. Ett intressant exempel är forskningen kring svampar, som visar sig kunna ha oanade användningsområden inom allt från mediciner till byggmaterial.

Vill du läsa mer om allt detta skriver Världsnaturfonden om klimatförändringarnas konsekvenser, främst på global nivå.

Hunger, sjukdomar och konflikter kan drabba Sverige vid varmare klimat.

Om det blir så varmt att vissa landområden blir öken, eller om vattnet stiger så landet försvinner, måste människor flytta på sig. En risk med klimatförändringarna är att vi får fler flyktingar i världen. Några av dem tar sig förmodligen till Sverige. Vi behöver alltså räkna med att bli fler här. Mamman har sett gissningar på upp till 10 gånger fler om 100 år. Frågan är hur många vi kan ge tillräckligt med mat och vatten här?

Hungriga människor blir arga människor, vilket i sin tur ökar risken för konflikter. Fler människor ökar risken för smittspridning och epidemier som kan bli svårare att få bukt med.

Det kommer sannolikt bli minskad tillgång på mat när temperaturerna stiger. Det beror på att många av världens bästa åkermarker kommer ge sämre avkastning om klimatet blir varmare och torrare. Visst kommer det troligen gå att odla nya saker i exempelvis Sverige eller Sibirien, men mängder av växthusgaser frigörs också om tundrans permafrost smälter, så då stiger temperaturen ännu mer. Det gör större landområden obrukbara.

Blir klimatet varmare i Sverige blir det troligen också mer nederbörd. Det kan gynna odlingsförhållandena och matproduktionen här. Samtidigt riskerar vi att få in fler djur- och växtarter som konkurrerar med inhemska växter och djur och som i värsta fall för med sig andra faror. Våra vanliga fästingar blir exempelvis fler när det är varmt och andra fästingarter som bär farligare smittor har dykt upp i Sverige. Om dessa etablerar sig här beror på klimatet. Kalla vintrar minskar risken för farliga djur.

Det finns andra scenarior som talar om att Golfströmmen ändrar riktning, vilket i stället skulle göra det väldigt kallt i Sverige och om att haven blir så försurade att nederbörden blir giftig. Det är bara kvalificerade gissningar och prognoser, men nog finns det anledning att försöka undvika de värsta scenarierna medan tid är!

Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. “Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta “man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.