Koldioxidbanta – Sida 3

Svalna – koldioxidmätning

Ni minns kanske hur vi pratade om de fem stora områdena där de flesta av oss behöver banta: bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen? Mamman har installerat appen Svalna på sin telefon och anslutit bankkontot till den. En riktig ögonöppnare och lärorikt. Här får ni veta hur de fyra första områdena går för familjen…

Efter ett visst jonglerande med siffror har mamman räknat ut att familjens totala årsförbrukning av koldioxid uppgår till 21 ton. Det är lätt att räkna ut att det ger 4,2 ton per person, men det är inte rättvist. Det är föräldrarna som åker bil! Om vi räknar bort transporter så förbrukar hela familjen 16,7 ton/år, vilket blir 3,3 ton per person och år. Om vi föräldrar sålde bilarna och i stället köpte varit årskort på SL skulle vi tillsammans förbruka 1.331 kg/år på resor (förutom semestern, vilket förstås beror på hur vi reser under den). Föräldrarna skulle då hamna på 4 ton/år i stället för dagens 6,3 kg för mamman respektive 4,7 kg för pappan. En intressant sidoeffekt är att det skulle spara pengar – i mammans koldioxidutsläpp är 900 kg kostnader för bilen, parkering och reskassa på SL, motsvarande 12.600 kr/år! Hälften av det är bilservicekostnader. Ett årskort på SL kostar 9.310 kr.

Mammans transportkostnader det senaste ett och ett halvt åren. I transportkategorin ingår förutom bensin, service och parkeringar även SL-kort och alla andra typer av resor. Mamman har bantat 487 kg koldioxidutsläpp under våren 2019 jämfört med samma period 2018!

Vi släpper alltså ut mellan 3,3 och 6,3 kg koldioxid per person och år i vår familj. För ett hållbart avtryck behöver vi ner under 2 ton per person, så vi behöver banta!

Tittar vi med hjälp av Svalna på fler detaljer så ser vi att maten (”biffen”) står för 4.752 kg per år (950 kg/person) – trots att vi äter vegetariskt. Det är mejeri, framför allt osten, färdigmat samt snacks och godsaker som drar iväg. Lite mat handlar mamman åt mormor också, vilket ju inte ska räknas på familjens utsläpp egentligen. På bilden från Svalna nedan, syns bara 3.618 kg, vilket beror på att även pappan köper mat 🙂

Mammans matinköp senaste året (juli 2018-juni 2019).

En tung orsak till att vi får så höga utsläpp är att vi har handlat mycket till huset (bostaden) det senaste halvåret: kyl & frys (januari), solceller (april), varmvattenvärmepump (maj) och snart en kamin dessutom. Det mesta av detta är investeringar, som förhoppningsvis i slutänden bidrar till att vi minskar vår elanvändning. Samtidigt innebär det stora utsläpp under det här halvåret, närmare bestämt 11,2 ton koldioxid (fast då är även installationerna inräknade, som ju huvudsakligen är tjänster)! Kaminen syns inte alls på grafen nedan, och endast en fjärdedel av solcellerna är med.

Solcellerna står för nästan hälften och de beräknas tjäna in sina utsläpp på 2,5 års användning. Varmvattenvärmepumpen minskar vid optimal drift vår elkonsumtion med 3.900 kWh/år jämfört med en vanlig varmvattenberedare. Det motsvarar minskade utsläpp om 51 kg/år enligt Energi- & klimatrådgivningens beräkningar (13 g/kWh). Vi behövde köpa en ny, då den gamla från 1974 gick sönder. Kylen och frysen köpte vi ju nya i vintras just för att de enligt Naturskyddsföreningen skulle dra mycket mindre el än en äldre apparat att det var försvarbart trots produktionskostnaderna och att i en livscykelanalys försvann 2/3 av kostnaden vid korrekt återvinning. Inköpet av kyl och frys motsvarar utsläpp av 1.249 kg koldioxid enligt Svalna.

Kaminen går inte att försvara alls ur utsläppssynpunkt då den både kostar att tillverka och släpper ut koldioxid vid användning 🙁 Enda bonusen är att dess värme innebär lägre elanvändning både för att värma huset och vattnet på vintern. Kaminen handlar mer om att höja mysfaktorn och en trygghet om det blir ett längre elavbrott.

Shopping från Svalna-appen och mammans bankkonto.

Shopping (butiken) har ju varit en av mammans utmaningar. Glädjande nog verkar mamman ändå lyckas med sina ambitioner att minska på inköpen! Jämfört med samma period förra året ser det ut som att mamman har minskat sitt shoppande med 42%. Samtidigt har mamman det senaste halvåret shoppat för 1.040 kg, ett drygt ton. En del av inköpen är dock till mormor, som inte kan handla allt själv längre. Den största shoppingposten i juni i år är 209 kg för den campingstuga vi hyrt till semestern.

Sen är naturligtvis även inköp till huset psykologiskt sett shopping. Det är ett beteende som mamman har svårt att bryta, detta att köpa saker för att unna sig, bli glad, må bra eller som i vissa fall göra något bra för klimatet… Gissar att det hänger ihop med all reklam vi möts av med budskap om att konsumera mera – hela vår samhällsmodell bygger ju på att vi är duktiga konsumenter. Mamman har dock blivit lite bättre på att tänka begagnat först.

TIPS! Mamman rekommenderar alla att ansluta sig till Svalna. Du kan själv bestämma kategorier för olika utgifter, vilket gör att det är lite jobb men å andra sidan blir resultatet mer korrekt.

Hur gick maj?

I maj har vi höjt vår elförbrukning med 20% jämfört med maj 2018. Samtidigt vet vi ju att maj förra året var rekordvarm och i år har vi haft aprilväder och en svalare månad. Sannolikt är det alltså så att det som vanligt är vädret som påverkar vår förbrukning. Exempelvis den 4 maj har vi använt nästan dubbelt så mycket el, det var också hälften så varmt (7° jämfört med 14° förra året). Om vi tittar på den 1 maj använde vi dubbelt så mycket el förra året, när det var ungefär samma temperatur utomhus.

Förvånande nog syns det inte på kurvorna att vi var utan varmt vatten i två veckor. Beredaren verkar inte ha dragit så mycket el. Nu har vi solceller på taket, men de är inte inkopplade till elnätet ännu. Det ska bli väldigt intressant att se hur de påverkar framöver! Fortfarande är utmaningen för oss att minska användningen av el.

Vårt platta tak med solceller, en anläggning på 8,14 kWh i sydöst.

Mamman har lyckats bättre med att köra mindre bil under maj månad. Mamman har kört 1.013 km jämfört med 1.620 km förra året, hela 607 km eller 37% mindre! Mamman fortsätter att planera jobbresorna med kommunaltrafik så mycket det går och undviker bilen på korta sträckor som hemifrån till centrum. Pappan har också kört mindre bil än annars. Totalt har han cyklat eller åkt buss sex arbetsdagar av 21 vilket innebär sammanlagt 240 km färre. I maj minskade alltså föräldrarnas koldioxidutsläpp med 97 kg. Det motsvarar utsläppen för tillverkningen av tre par jeans (enligt zeroemission.se).

Odlingslåda med olika bladgrönt — Rädisor, ruccola, sallad och spenat

När det gäller maten var vårt avtryck i maj enligt ICA 76 kg CO2e varav majoriteten på färdigmat och ost. Mamman har varit sjuk och hängig ett par veckor i slutet av maj, så det har blivit mer färdigmat. Dessutom har vi åter börjat äta mycket mozzarellasticks, vilket ju är festligt och gott men inte nyttigt eller klimatsmart. Dags att tänka till kring maten! Samtidigt har växtligheten kommit igång, så vi har ätit sallader gjorda på egenodlad spenat, ruccola och sallad. Klimatsmart, nyttigt och jättegott!

Vi har gjort inköp för bortåt 6.000 kr i maj, varav största utgifterna var en ny cykel till mellanbror i födelsedagspresent och böcker. Böckerna var också delvis födelsedagspresenter (alla barnen är försommarbarn). Vi föräldrar planerade dåligt, så vi hann inte handla cykeln second hand. Att handla i andra hand kräver mer planering och att tanken dyker upp när vi behöver något. Det är en vana som visat sig svår för oss att komma in i! Men ”övning ger färdighet”, ”trägen vinner” och ”skam den som ger sig” – vi lovar att fortsätta försöka förändra våra tankemönster och gamla vanor!

Naturligtvis är även solcellerna ett inköp, vars produktion har krävt naturresurser. Mamman skriver mer om hur vi tänkt kring det i det här inlägget om våra solceller.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Elcyklist

Pappan har av vår kommun blivit utsedd till testcyklist av en elcykel. Kravet är att cykla minst tre kilometer minst tre gånger i veckan under maj månad. Kommunens förhoppning är att de som blir testcyklister ska inspireras att fortsätta cykla och fungera som cykelambassadörer i framtiden. Stockholmsregionen har som mål att 20% av alla arbetsresor år 2030 ska göras med cykel (idag är siffran 5% i länet).

Pappans förhoppning är att elcykeln ska bidra till att minska hans koldioxidutsläpp och samtidigt ett sätt att få hjälp att komma i form. Mamman har hört av en elcyklande väninna att det inte är mycket till konditionsträning att cykla elcykel, men pappan upplever hittills inte att det stämmer. Möjligen beror det på att det finns olika typer av cyklar – de som har motorn vid pedalerna och de som har den i något av hjulen. Eller så har pappan sämre kondis än väninnan? Sportson som sponsrat kommunerna med lånecyklarna har en guide för val av elcykel. Pappan har fått låna en Crescent Ella, med motorn i framhjulet.

Pappan hade en lite trög start på sitt cyklande. Först var det svårt att hitta tid att hämta ut cykeln på kommunkontoret, sen var det röda dagar och åtaganden på kvällarna som gjorde det svårare att få ihop tid till cyklandet. Första dagen pappan cyklade till jobbet, som ligger 2 mil hemifrån, var det en kylig morgon. Sadeln gav skavsår och på vägen hem började det regna och sen snöa! Inte alls den sköna maj vi föreställde oss när pappan anmälde sig till detta i februari 🙂

Pappan tycker trots allt att det går bra att cykla till och från jobbet några dagar i veckan och låta bilen stå hemma. Motorn är en riktig kompis i sega uppförsbackar och jämfört med vanlig cykling innebär det en mer lagom utmaning med tanke på avståndet. Mamman ser fram emot en provtur på Ella framöver.

Hur gick april?

I april har vi bara sänkt elförbrukningen med 14% jämfört med april 2018. Det är en inbromsning jämfört med tidigare månader i år. På Vattenfalls kurvor ser vi en kraftig förbrukning veckan innan påsklovet, medan vi använde mindre el under själva lovet. Sannolikt beror den ökningen på att det var kallare under v. 15 än veckorna innan och efter. Sett över årets första tertial har vår elförbrukning minskat med nästan 15 % jämfört med samma period förra året. Möjligen beror våra framgångar i februari och mars på det jämförelsevis varmare vädret i år – i april ligger vi på snittbesparingen när vi har också har jämförbar utomhustemperatur. Vi fortsätter försöka tänka elsnålt – samtidigt som det är tydligt att det är uppvärmningen som just nu påverkar mest.

Mamman har inte lyckats så bra med att köra mindre bil under april månad. Mamman har kört 1.091 km jämfört med 1.285 km förra året, bara 194 km eller 15% mindre. Det beror troligen på att mamman har kört mer privata ärenden för att handla hem saker bland annat till trädgården under april. Då har föräldrarna ändå försökt att samköra så att pappan exempelvis handlar ny jord på hemvägen från jobbet i stället för att vi kör en extra vända. Mat har vi fortsatt att handla med dramaten – till och med inför påsk! – eller på vägen hem när vi ändå har bil.

När det gäller maten har vi handlat en väldig massa godis eftersom påsken inföll i april. Godiset motsvarande 5,5 kg CO2e jämfört med 1,4 i mars. Mamman insåg att det är palmolja i det mesta smågodis, vilket gjorde det svårt att undvika. Enligt ICA är vårt avtryck 90 kg CO2e under april. Det är en ökning från tidigare månader och enligt deras staplar handlar det mycket om färdigmat samt ost. Vi borde försöka skapa bättre rutin på att laga matlådor!

Vi har också gjort väldigt mycket mer inköp än föregående månader, eftersom mamman beslutat att utöka trädgårdsodlingarna. Vi har gott om mördarsniglar på tomten, så för att undkomma dem odlar vi allt ätbart i pallkragar med snigelkanter på. I år har mamman varit extra noga med att handla ekologisk jord och gödsel. Vi har också köpt en till 200 liters regnvattentunna i plast eftersom vi försöker skörda så mycket regnvatten vi kan till våra odlingar. Mamman vill gärna se det som investeringar snarare än konsumtion. Alla inköpen bidrar förstås ändå till produktion och utsläpp…

En bra sak som mamman har gjort i april är att hon har sålt och skänkt bort en hel del via närområdets facebookgrupper. Förutom det på bilden nedan har mamman skänkt bort överbliven sättpotatis och i retur fått spetspaprikafrön av en granne. Det ska bli spännande att se hur de tar sig!

Saker som fått nya hem under april genom annonser på Facebook.

Familjen har fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Mitt i månaden hade vi en diskussion om ifall det var dags att sluta tävla. Pappan röstade för att sluta, men småbröderna argumenterade för att det var viktigt att fortsätta. De menade att det hjälper dem att välja bättre, något mamman tycker att hon ser – i alla fall vissa dagar, vissa dagar väljer mellanbror att låta någon annan vinna. Lillebror vill vinna varje dag. Just nu har vi flera vinster innestående vilket minskar motivationen lite.

Scener ur hjärtat

Boken Scener ur hjärtat som familjen Ernman Thunberg skrivit om vägen fram till Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet är otroligt naken. Familjen berättar hur deras tillvaro rämnar när först Greta och sedan hennes lillasyster Beata får svårigheter att hantera livet. Båda döttrarna får så småningom diagnoser inom NPF, vilket även deras mamma Malena Ernman får. Samtidigt uppmärksammar Greta Thunberg familjen på klimatkrisen och föräldrarna beslutar sig för att använda sin position som kändisar för att försöka göra skillnad. Föräldrarna noterar också att Greta Thunberg mår bättre när hon engagerar sig konkret för klimatet, samtidigt som de är oroliga för att hon ska fara illa av det.

Mamman beundrar hur utelämnade familjen beskriver sin verklighet, eftersom det känns inpå huden hur otroligt jobbigt det är. Samtidigt är kärlek och medkänsla med sig själva och varandra hela tiden närvarande och det blir därför inte gränslöst. Boken lyfter fram kända fakta om klimatkrisen varvat med väldigt personliga betraktelser över tillvaron som familj med NPF. Mamman känner igen sig i mycket.

Stundtals, i synnerhet mot slutet, skiner familjen Ernman Thunbergs frustration fram över att inget på allvar görs åt klimatkrisen. Vi fortsätter som förut, fast vi närmar oss stupet. Egentligen borde vi sluta släppa ut mer koldioxid över huvud taget. Det är också anledningen att familjen Ernman Thunberg helt slutat att flyga och köpt en elbil. De lyfter fram vikten av att minska konsumtionen över hela linjen och talar om att lösningen på klimatfrågan inte ligger i framtida teknik utan måste komma nu i form av skärpta regler och förändrade beteenden.

Mamman tycker att Greta Thunberg är en av samtidens viktigaste personer eftersom hon faktiskt har lyckats sätta ljuset på klimatfrågan. Att hon har nominerats till Nobels fredspris säger något om den betydelse hennes ställningstagande har.

I en varmare värld kommer konflikterna med största sannolikhet att öka. Anledningen är både att resurserna blir knappare (mat, vatten, drägliga livsmiljöer) och att många av oss blir retligare när det är varmt. Att kämpa för klimatet är därför att kämpa för fred.

Det är en viktig bok att läsa tycker mamman, som vi rekommenderar att låna på biblioteket, då det nog för de flesta inte är en bok att gå tillbaka till utan mer en bok att ha läst. Den har verkligen fått mamman att fundera ännu mer över våra val och koldioxidutsläpp.

Hur gick mars?

Familjen har fortsatt försöka spara på el. I mars sänkte vi elförbrukningen med 23% jämfört med mars 2018. Barnen släcker lampor och mamman torktumlar så lite som möjligt. Vår elförbrukning i mars har minskat med 677 kWh. Det är 88 kg CO2e mindre i utsläpp (beräknat på att vi har miljövänligt elavtal). Pappan föreslår att en del av besparingen beror på vår nya kyl och frys – vi hoppas det! Tydligast skillnad syns dock i utomhustemperatur relaterat till elförbrukning och det har varit varmare i år.

I mars körde vi dock ett dygn ”utan” el – eller i alla fall med ovanligt lite elanvändning då vi stängde av det mesta förutom kyl, frys och vissa element som vi missade… Mamman körde också ett par tvättmaskiner på lördagen. Vi ser på bilden från Vattenfalls hemsida att vi minskade vår elförbrukning med en tredjedel jämfört med samma dagar förra året. Mammans tvätt syns som en stegring kl. 8 på lördag morgon. Det blir också en kraftig topp kl. 16 när vi drog igång elen och alla spel.

Den 22-23 mars förra året var två vardagar, vilket normalt är dagar då vi förbrukar mindre el. Samtidigt var det kallare ute, så det förklarar en del av den högre förbrukningen. Om vi tittar på veckodagarna i stället använde vi (73+82=) 155 kWh motsvarande fredag-lördag 2018 och (52+46=) 98 kWh den här helgen 2019 vilket är en minskning på 37%. Temperaturen var 5° högre i år än förra året vilket bidrog till skillnaden.

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I mars i år har mamman kört totalt 964 km. Förra året körde mamman 1.308 km i mars. En liter bensin släpper ut 2,3 kg CO2e i luften och mammans bil drar 0,5 liter milen. Det innebär att de 344 färre körda kilometerna i år sparat 40 kg koldioxid utsläpp i atmosfären (fast samtidigt har mamman släppt ut 111 kg CO2e och pappan 166 kg CO2e, så det finns utrymme för fortsatt förbättring!). En bra investering mamman har gjort är att skaffa en motorvärmare till sin bil. Förhoppningsvis kommer den att bidra till minskade utsläpp – i alla fall nästa vinter!

När det gäller maten är vårt avtryck enligt ICAs mätning 57 kg CO2e i mars, en 10% ökning… Det som fördubblats är andelen ”kött, blandade kategorier” vilket visade sig bero på att pappan handlat köttpålägg till fredagsfrukosten med kollegorna… Vid en jämförelse bakåt ser vi att vi har ökat andelen ”skafferi” och minskat andelen ”mejeri”, vilket mamman tror beror på att vi köper mer konserver och råvaror och mindre färdigmat. Det drar ner avtrycket. Vi har också halverat mängden snacks och godis sen i december. Familjen har inte gjort så många andra inköp under mars, endast lite fröer och tillbehör inför odlingssäsongen.

Familjen har under mars fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Alla är engagerade vid middagen i att berätta vad de gjort under dagen som varit klimatsmart. Det är allt från att äta upp all mat och välja vegetariskt, till att åka kommunalt.

Mamman noterar att alla tänker till och både pappan och lillebror har sagt saker på jobb och skola angående klimatpåverkan. Eftersom forskningen visar att det bästa sättet att få oss människor att bli klimatsmartare är att de vi känner gör smarta val, så är det ju jättebra! Den tendensen ser vi också hos oss själva. Vår närmsta granne har lagt solceller på hela sitt tak – och nu har vi också bestämt oss för att skaffa det. Solceller smittar!

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Förändring är tufft

Det är en utmaning att förändra sin livsstil. Familjen försöker ta till sig budskapen om vad som krävs, men ibland uppstår starkt motstånd alternativt upptäcker vi ”blinda fläckar” som vi överhuvudtaget inte tänkt på. Det finns en modell som kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar i förändring.

Bilden visar vad vi går igenom när vi ställs inför krav på att förändra våra vanor. Naturligtvis är alla modeller förenklingar och alla går inte igenom alla faser från början till slut. En del hoppar över vissa och andra pendlar fram och tillbaka. Modeller är till för att åskådliggöra – inte några facit.

I vår familj är vi på olika steg i kurvan

Mamman är ofta i den högra delen av kurvan, från acceptans upp till förbindelse att handla. Ibland pendlar mamman tillbaka till oro och sorg. Hon vill inte riktigt ta till sig att det inte går att köra bil som förut till exempel: ”Måste vi verkligen avstå från det även på semestern? Vi kanske behöver bilen då.”

Pappan är mer i den vänstra delen av oro, apati och sorg, men hoppar plötsligt över till inspiration och hittar konstruktiva förändringsmål. Sedan årsskiftet har pappan exempelvis dragit ner på sitt köttätande ännu mer och väljer nu som regel vegetariskt till lunch och när vi äter ute tillsammans. Även för pappan är det svårt att avstå från bilen – det väcker viss ilska att prata om det. Kanske för att pappan förstår behovet men blir skamsen över att inte vilja förändra beteendet?

Storebror är den i familjen som är mest i förnekelse och ibland i apati. Han tycker att klimatfrågorna är viktiga, men fortfarande mer på ett teoretiskt plan än så att de måste förändra hans eget liv. Han tror att han i framtiden, om katastrofen blir verklighet, kommer vara nöjd med att ha ”levt livet” (rest, ätit god mat etc) snarare än ångra sig när han ser konsekvenserna. Ibland är han mer i acceptansfasen och försöker göra det bästa av situationen. Han är beredd att välja bättre kött om han får chansen, men måste då i sin tur påverka sin pappa eftersom det är där han äter kött.

Mellanbror pendlar mellan oro, sorg och acceptans/omställning. Han förstår ganska väl vad som händer med världen. Däremot möter förslaget att inte sitta vid skärmen ibland motstånd. Hans eget klimatavtryck är ganska litet fortfarande och han engagerar sig i familjens projekt för att mäta vår påverkan. Han kommer ofta med bra förslag på förbättringar vi kan göra i vardagen. Ett exempel var förslaget att återanvända de små plastpåsar som han får med sig en smörgås till skolan i. Det förslaget fick mamman att börja leta efter bättre alternativ att lägga smörgåsarna i. Nu får han dem i en plastburk i stället.

Lillebror drabbas då och då av stor oro och sorg över situationen. Han är mån om isbjörnarna (bli gärna fadder!). Han hänger på alla förslag på saker som kan göras bättre och försöker ibland att inspirera sin mellanbror till att göra annat än skärmsaker. Lillebror leder Lilla klimatutmaningen hemma. I skolan pratar han klimat och smarta val med kamraterna när han får möjlighet.