Kraftsamla – Sida 4 – Isbergs eko

Mikroproducenter av solel

Nu har vi haft våra solceller på taket i en månad. Produktionen kom inte i gång förrän den 10 juni, för det var något litet fel på installationen. Bästa dagen har vi producerat 61 kWh med våra 44 m2 solpaneler.

Det är ju oerhört trevligt att få energi från solen utan att göra något alls. Solceller är hyggligt underhållsfria. Senaste veckan har vädret inte varit lika bra, men vi producerar ändå energi. Enligt Solar Edge som mäter all energi systemet producerar har vi totalt producerat 1,2 megawattimmar elektricitet under den här månaden.

Observera att skalorna är olika i juni och juli. I juni kom vi över 60 kWh, i juni hittills bara upp till 50 kWh.

Vi har naturligtvis förbrukat en del av den elen i vårt hem. Vattenfall berättar att vi har skickat ut 709 kWh på elnätet, vilket innebär att vi själva använt knappa 500 kWh av vår produktion.

Från Vattenfalls hemsida får vi information om hur mycket el vi exporterar ut på nätet.

Eftersom vi måste köpa el så snart mörkret kommer, och exempelvis kyl och frys är på dygnet runt, så har vi köpt cirka 335 kWh av Vattenfall.

Vår förbrukning av köpt el från Vattenfall under den här månaden.

Totalt har vi förbrukat cirka 850 kWh den här månaden och samtidigt producerat 1.200 kWh med våra solceller. Det innebär att vi producerat ett överskott av el! Sammanlagt kan vi konstatera att vi under den här perioden, med hyfsat svenskt sommarväder, har sålt dubbelt så mycket el som vi köpt in.

En liten bonus som mamman vill nämna i solcellssammanhanget är att hon i ganska många år nu har haft sitt Logitech tangentbord som drivs helt av solel och ansluts till datorn via bluetooth. Det har aldrig varit några problem med det, inte ens mitt i natten. Inköpt för en femhundring på stormarknad – tyvärr saluförs de inte längre… 🙁

Mamman har också sedan länge en liten solcellsdriven powerbank, som på ett par timmar i solen laddar mammans mobiltelefon. Det är inte så dumt!

Svalna – koldioxidmätning

Ni minns kanske hur vi pratade om de fem stora områdena där de flesta av oss behöver banta: bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen? Mamman har installerat appen Svalna på sin telefon och anslutit bankkontot till den. En riktig ögonöppnare och lärorikt. Här får ni veta hur de fyra första områdena går för familjen…

Efter ett visst jonglerande med siffror har mamman räknat ut att familjens totala årsförbrukning av koldioxid uppgår till 21 ton. Det är lätt att räkna ut att det ger 4,2 ton per person, men det är inte rättvist. Det är föräldrarna som åker bil! Om vi räknar bort transporter så förbrukar hela familjen 16,7 ton/år, vilket blir 3,3 ton per person och år. Om vi föräldrar sålde bilarna och i stället köpte varit årskort på SL skulle vi tillsammans förbruka 1.331 kg/år på resor (förutom semestern, vilket förstås beror på hur vi reser under den). Föräldrarna skulle då hamna på 4 ton/år i stället för dagens 6,3 kg för mamman respektive 4,7 kg för pappan. En intressant sidoeffekt är att det skulle spara pengar – i mammans koldioxidutsläpp är 900 kg kostnader för bilen, parkering och reskassa på SL, motsvarande 12.600 kr/år! Hälften av det är bilservicekostnader. Ett årskort på SL kostar 9.310 kr.

Mammans transportkostnader det senaste ett och ett halvt åren. I transportkategorin ingår förutom bensin, service och parkeringar även SL-kort och alla andra typer av resor. Mamman har bantat 487 kg koldioxidutsläpp under våren 2019 jämfört med samma period 2018!

Vi släpper alltså ut mellan 3,3 och 6,3 kg koldioxid per person och år i vår familj. För ett hållbart avtryck behöver vi ner under 2 ton per person, så vi behöver banta!

Tittar vi med hjälp av Svalna på fler detaljer så ser vi att maten (”biffen”) står för 4.752 kg per år (950 kg/person) – trots att vi äter vegetariskt. Det är mejeri, framför allt osten, färdigmat samt snacks och godsaker som drar iväg. Lite mat handlar mamman åt mormor också, vilket ju inte ska räknas på familjens utsläpp egentligen. På bilden från Svalna nedan, syns bara 3.618 kg, vilket beror på att även pappan köper mat 🙂

Mammans matinköp senaste året (juli 2018-juni 2019).

En tung orsak till att vi får så höga utsläpp är att vi har handlat mycket till huset (bostaden) det senaste halvåret: kyl & frys (januari), solceller (april), varmvattenvärmepump (maj) och snart en kamin dessutom. Det mesta av detta är investeringar, som förhoppningsvis i slutänden bidrar till att vi minskar vår elanvändning. Samtidigt innebär det stora utsläpp under det här halvåret, närmare bestämt 11,2 ton koldioxid (fast då är även installationerna inräknade, som ju huvudsakligen är tjänster)! Kaminen syns inte alls på grafen nedan, och endast en fjärdedel av solcellerna är med.

Solcellerna står för nästan hälften och de beräknas tjäna in sina utsläpp på 2,5 års användning. Varmvattenvärmepumpen minskar vid optimal drift vår elkonsumtion med 3.900 kWh/år jämfört med en vanlig varmvattenberedare. Det motsvarar minskade utsläpp om 51 kg/år enligt Energi- & klimatrådgivningens beräkningar (13 g/kWh). Vi behövde köpa en ny, då den gamla från 1974 gick sönder. Kylen och frysen köpte vi ju nya i vintras just för att de enligt Naturskyddsföreningen skulle dra mycket mindre el än en äldre apparat att det var försvarbart trots produktionskostnaderna och att i en livscykelanalys försvann 2/3 av kostnaden vid korrekt återvinning. Inköpet av kyl och frys motsvarar utsläpp av 1.249 kg koldioxid enligt Svalna.

Kaminen går inte att försvara alls ur utsläppssynpunkt då den både kostar att tillverka och släpper ut koldioxid vid användning 🙁 Enda bonusen är att dess värme innebär lägre elanvändning både för att värma huset och vattnet på vintern. Kaminen handlar mer om att höja mysfaktorn och en trygghet om det blir ett längre elavbrott.

Shopping från Svalna-appen och mammans bankkonto.

Shopping (butiken) har ju varit en av mammans utmaningar. Glädjande nog verkar mamman ändå lyckas med sina ambitioner att minska på inköpen! Jämfört med samma period förra året ser det ut som att mamman har minskat sitt shoppande med 42%. Samtidigt har mamman det senaste halvåret shoppat för 1.040 kg, ett drygt ton. En del av inköpen är dock till mormor, som inte kan handla allt själv längre. Den största shoppingposten i juni i år är 209 kg för den campingstuga vi hyrt till semestern.

Sen är naturligtvis även inköp till huset psykologiskt sett shopping. Det är ett beteende som mamman har svårt att bryta, detta att köpa saker för att unna sig, bli glad, må bra eller som i vissa fall göra något bra för klimatet… Gissar att det hänger ihop med all reklam vi möts av med budskap om att konsumera mera – hela vår samhällsmodell bygger ju på att vi är duktiga konsumenter. Mamman har dock blivit lite bättre på att tänka begagnat först.

TIPS! Mamman rekommenderar alla att ansluta sig till Svalna. Du kan själv bestämma kategorier för olika utgifter, vilket gör att det är lite jobb men å andra sidan blir resultatet mer korrekt.

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, ”schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Ett enklare liv

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

Tid är pengar…

… sägs det. Mamman grunnar mycket på förhållandet mellan tid och pengar. Det hänger ihop med det engelsmännen kallar work-life balance och vi här benämner livspusslet. Mamman är medveten om att det är medelklasslyx att kunna fundera över detta så som mamman gör. Många har inte valet att jobba mindre för mindre pengar, då vardagen ändå inte går ihop. Det finns också något lätt provocerande i att klimatfrågan reduceras till våra vardagsval och vår hushållsekonomi – det borde ju vara en i högsta grad nationalekonomisk och företagsekonomisk överlevnadsfråga egentligen!

Faktum är ju att de som har mer pengar också ofta driver på klimatförstöringen mer. Ju mer vi konsumerar desto mer växthusgaser släpper vi ut. Därför blir mammans fråga; hur mycket pengar behöver vi som familj och skulle vi kunna göra annat med vår tid än att arbeta? Saker som kanske får oss att må bättre och bli mer lyckliga och harmoniska som personer. Mamman inspireras av berättelsen om Åsa som lämnade ekorrhjulet. Nu är vi inte i närheten av så spendersamma som den familjen var, men tanken är ändå lockande.

Det finns två delar av frågan – hur stor del av våra inkomster går till våra utgifter och hur mycket kan vi minska våra utgifter? Våra utgifter förbrukar i dagsläget 70% av våra inkomster. Det ger ju ett visst utrymme för att gå ner i arbetstid, i synnerhet om vi kan dra ner ytterligare på utgifterna. Vi jobbar ju i uppdraget med att minska förbrukningen av el, köpa smartare mat och att inte handla så mycket alls. Det sparar förhoppningsvis pengar. Den enskilt största posten vi skulle kunna spara på är bilarna – vi borde kunna klara oss med en bil, eller helt utan!

Vi behöver pengar så vi också kan ta hand om vårt hus, så det är också en prioriteringsfråga. Vi funderar över flera investeringar som både kan vara klimatsmarta (solceller, kamin) och resurssmarta på andra sätt (badrummet, för att undvika fuktskador).

Frågan är vad vinsterna skulle vara – hur motiverar vi oss själva att dra ner på utgifterna? Det är ju rätt behagligt att fortsätta som nu, när vi ändå har råd…! Samtidigt har vi ju inte råd ur klimatperspektiv. Sanningen är att mer tid över är en starkt motiverande faktor att dra ner på utgifterna. Ju mindre vi konsumerar, ju mindre inkomster krävs, ju mindre tid måste vi lägga på att tjäna pengar och sim salabim: desto mer tid får vi över till annat!

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Elavbrott på låtsas

I helgen har familjen varit utan el och vatten i 24 timmar. Inspiration fick mamman från Par-i-prepp som gjort ett liknande, fast längre, test. Syftet var att testa hur livet fungerar när det vi tar för givet försvinner. Familjen är inga preppers, men mamman tänker att just elavbrott på grund av olika väderhändelser och generellt minskad tillgång på el om klimatet förändras för mycket kan bli en del av framtiden .

Vi låtsades alltså att elen i hemmet inte fungerade och därmed inte heller vattnet. Mamman stängde av säkringarna, så att det inte gick att tända ljuset. Eftersom det inte var på riktigt fick kyl och frys gå som vanligt, det vore onödigt att förstöra maten. Dessutom tvättade mamman två maskiner tvätt på lördagen, av praktiska skäl.

Det hela började på fredagen när barnen kom hem från skolan och slutade på lördagen 24 timmar senare. Storebror åkte till sin pappa, så han upplevde bara starten av äventyret, när strömmen gick då han stod i duschen. Det tyckte han var tillräckligt jobbigt!

Inför testet frågade mamman övriga i familjen vad de trodde skulle bli den största utmaningen. Själv trodde hon att kylan skulle vara värst. Pappan trodde att det jobbigaste skulle bli att laga mat utan el och småbröderna var oroliga för hur det skulle bli utan rinnande vatten. Mamman berättade att familjen var förberedd genom att hon tappat upp vatten i badkaret, fyllt tre hinkar (10 liter vardera) och ställt kannor och flaskor med vatten i kylen, sammanlagt 7 liter. Totalt hade vi alltså 37 liter vatten plus badkaret i huset.

När vi startade vid fyratiden på eftermiddagen var huset fortfarande varmt och skönt, trots att mamman stängt av elementen vid åtta på morgonen. (Det visade sig på lördag morgon att fyra element fortfarande var på, då de hörde till en annan säkring, vilket mamman missat!). Det var en relativt varm marsdag med +8° ute, vilket säkert också bidrog till att huset höll värmen. Småbröderna satte igång och lekte med sina stenkulor när de inte kunde spela på skärm. Lillebror la mönster av kulorna på golvet.

Mellan kl. 17 och 18 blev både mamman och småbröderna irriterade och retliga. Pappan kom hem kl. 18 och satte då genast igång att laga mat på de båda stormköken som mamman plockat fram ur campinglådan. Det blev couscous med sojakorv, morötter och kall sås. Sammanlagt gick det ungefär 1,5 deciliter t-röd till kvällens varma mat och tevatten. Alla tyckte att det var mysigt att äta med tända ljus och humöret steg snabbt när maten kom i magen.

Vid sjutiden satt bröderna i soffan och berättade spökhistorier vid ett par tända ljus medan föräldrarna satt kvar vid bordet med varsin kopp te. Pappan konstaterade över tekoppen att det var lugnt och vilsamt när han inte kunde spela eller kolla på tv, samt att han blev sömning av bristen på ljus. Stearinljusen fokuserar och skapar ett tydligt varande. Det tyckte han i slutänden var den bästa erfarenheten som testdygnet gav.

Kl. 20 var det +2,5° utomhus och i föräldrarnas sovrum var det 17,4°. Det rummet har tre ytterväggar och vi valde att ha stängda dörrar till alla sovrum för att minska ytan som vi försökte hålla varm. I vår del av huset var det hela 21° varmt efter matlagningen! Vi la oss tillsammans i vardagsrummet för att sova. Föräldrarna i hörnsoffan och barnen på tältsängar i våra sovsäckar. Det var väldigt mysigt! Småbröderna tyckte att det bästa med hela testet var att somna alla tillsammans. Mamman stod dock inte ut med trängseln eller tältsängarnas knirkande och knarrande – så hon tog en madrass och flyttade en bit bort mitt i natten. Hela familjen vaknade vid sju på lördag morgon.

Vid sjutiden var det 5,6° utomhus och bara 14,8° i föräldrarnas avstängda sovrum. I vårt utrymme hade vi 18° varmt. Det var inga större problem att göra frukost, både havregrynsgröt och ägg lät sig kokas på spritköket. Kaffet gjorde pappan med filterhållaren och tevatten fanns i en termos. Temperaturen steg en halv grad när vi lagade frukost – stormköken sprider värme!

Vid elvatiden spelade pappan och mellanbror ett långt parti RISK, medan mamman läste en bok och lillebror byggde lego. Lunchen lagade mamman på stormköken eftersom hon aldrig tidigare hanterat dem. Det gick utmärkt och mamman sträckte lite på sig när hon klarat av att hantera sprit och eld! Kl. 13:30 uppstod ett mindre sammanbrott på grund av bristen på skärm och tristessen. Föräldrarna bestämde att vi alla skulle promenera till vårt centrum (cirka 3 km bort). Där lånade vi böcker på biblioteket och handlade mat och lite belöningssnask till oss som klarat testet så bra. När vi kom hem igen var strömmen tillbaka och livet återgick till det normala med tillgång till el och skärm igen.

Strategispelet Risk kan ta flera timmar…

Slutsatser

Vi gjorde av med totalt 13,5 liter vatten på fyra personer under dessa 24 timmar (samt halva badkaret till att spola toaletterna). Vi lärde oss att vi absolut klarar ett dygn utan el – men att det nog vore bra med en alternativ värmekälla om strömavbrottet sker mitt i smällkalla vintern… Det skulle ha blivit kallare i huset om inte de fyra elementen hade varit på.

Det jobbigaste tyckte lillebror var att hitta en bekväm sovposition i sovsäcken och mellanbror tyckte att det var värst att inte ha något att göra. Mamman tyckte att det jobbigaste var att hålla humöret uppe och pappan tyckte att spritköken var besvärliga på grund av all smuts som blir på kokkärlen. Vinsterna var att tempot saktade in och att vi spenderade mer tid tillsammans, sov ihop och umgicks på ett annat sätt. Småbröderna ser fram emot att berätta om sin helg i skolan i morgon!

Kvarstående frågor efter testet: Hur göra rent stormköken? T-röd sotar förfärligt! Hur sköta den personliga hygienen om vattnet försvinner ur kran? Nu använde vi våtservetter och massor av hushållspapper – men även det tar ju slut. Hur mycket vatten krävs egentligen för att diska upp? Vi fuskade och väntade med disken till elen var tillbaka och diskmaskinen kunde sköta det mesta…

Det här testet var mammans första vinst i vår lilla klimatutmaning och hon är väldigt glad att hela familjen ställde upp och deltog.

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

2 dl majsmjöl
0,5-1 dl solrosfrön
0,5 dl linfrön
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
0,5 dl sesamfrön
1 msk chiafrön
1 tsk salt (kan minskas)
0,5 dl rapsolja
2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.