Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Vi har minskat vår elkonsumtion jämfört med juli förra året i faktiska siffror, men ökat den lite per dag vi är hemma.

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 747 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite mindre än hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 779 kWh elektricitet i juli (30,5 kWh/dygn hemma). Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden (29,4 kWh/dygn). Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning
Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

Kopierat från SEB:s faktablad.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Hur gick maj?

I maj har vi höjt vår elförbrukning med 20% jämfört med maj 2018. Samtidigt vet vi ju att maj förra året var rekordvarm och i år har vi haft aprilväder och en svalare månad. Sannolikt är det alltså så att det som vanligt är vädret som påverkar vår förbrukning. Exempelvis den 4 maj har vi använt nästan dubbelt så mycket el, det var också hälften så varmt (7° jämfört med 14° förra året). Om vi tittar på den 1 maj använde vi dubbelt så mycket el förra året, när det var ungefär samma temperatur utomhus.

Källa: Vattenfall

Förvånande nog syns det inte på kurvorna att vi var utan varmt vatten i två veckor. Beredaren verkar inte ha dragit så mycket el. Nu har vi solceller på taket, men de är inte inkopplade till elnätet ännu. Det ska bli väldigt intressant att se hur de påverkar framöver! Fortfarande är utmaningen för oss att minska användningen av el.

Vårt platta tak med solceller, en anläggning på 8,14 kWh i sydöst.

Mamman har lyckats bättre med att köra mindre bil under maj månad. Mamman har kört 1.013 km jämfört med 1.620 km förra året, hela 607 km eller 37% mindre! Mamman fortsätter att planera jobbresorna med kommunaltrafik så mycket det går och undviker bilen på korta sträckor som hemifrån till centrum. Pappan har också kört mindre bil än annars. Totalt har han cyklat eller åkt buss sex arbetsdagar av 21 vilket innebär sammanlagt 240 km färre. I maj minskade alltså föräldrarnas koldioxidutsläpp med 97 kg. Det motsvarar utsläppen för tillverkningen av tre par jeans (enligt zeroemission.se).

Odlingslåda med olika bladgrönt
Rädisor, ruccola, sallad och spenat

När det gäller maten var vårt avtryck i maj enligt ICA 76 kg CO2e varav majoriteten på färdigmat och ost. Mamman har varit sjuk och hängig ett par veckor i slutet av maj, så det har blivit mer färdigmat. Dessutom har vi åter börjat äta mycket mozzarellasticks, vilket ju är festligt och gott men inte nyttigt eller klimatsmart. Dags att tänka till kring maten! Samtidigt har växtligheten kommit igång, så vi har ätit sallader gjorda på egenodlad spenat, ruccola och sallad. Klimatsmart, nyttigt och jättegott!

Vi har gjort inköp för bortåt 6.000 kr i maj, varav största utgifterna var en ny cykel till mellanbror i födelsedagspresent och böcker. Böckerna var också delvis födelsedagspresenter (alla barnen är försommarbarn). Vi föräldrar planerade dåligt, så vi hann inte handla cykeln second hand. Att handla i andra hand kräver mer planering och att tanken dyker upp när vi behöver något. Det är en vana som visat sig svår för oss att komma in i! Men ”övning ger färdighet”, ”trägen vinner” och ”skam den som ger sig” – vi lovar att fortsätta försöka förändra våra tankemönster och gamla vanor!

Naturligtvis är även solcellerna ett inköp, vars produktion har krävt naturresurser. Mamman skriver mer om hur vi tänkt kring det i det här inlägget om våra solceller.

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Hur gick april?

I april har vi bara sänkt elförbrukningen med 14% jämfört med april 2018. Det är en inbromsning jämfört med tidigare månader i år. På Vattenfalls kurvor ser vi en kraftig förbrukning veckan innan påsklovet, medan vi använde mindre el under själva lovet. Sannolikt beror den ökningen på att det var kallare under v. 15 än veckorna innan och efter. Sett över årets första tertial har vår elförbrukning minskat med nästan 15 % jämfört med samma period förra året. Möjligen beror våra framgångar i februari och mars på det jämförelsevis varmare vädret i år – i april ligger vi på snittbesparingen när vi har också har jämförbar utomhustemperatur. Vi fortsätter försöka tänka elsnålt – samtidigt som det är tydligt att det är uppvärmningen som just nu påverkar mest.

Mamman har inte lyckats så bra med att köra mindre bil under april månad. Mamman har kört 1.091 km jämfört med 1.285 km förra året, bara 194 km eller 15% mindre. Det beror troligen på att mamman har kört mer privata ärenden för att handla hem saker bland annat till trädgården under april. Då har föräldrarna ändå försökt att samköra så att pappan exempelvis handlar ny jord på hemvägen från jobbet i stället för att vi kör en extra vända. Mat har vi fortsatt att handla med dramaten – till och med inför påsk! – eller på vägen hem när vi ändå har bil.

Påskmaten väntar på bussen.

När det gäller maten har vi handlat en väldig massa godis eftersom påsken inföll i april. Godiset motsvarande 5,5 kg CO2e jämfört med 1,4 i mars. Mamman insåg att det är palmolja i det mesta smågodis, vilket gjorde det svårt att undvika. Enligt ICA är vårt avtryck 90 kg CO2e under april. Det är en ökning från tidigare månader och enligt deras staplar handlar det mycket om färdigmat samt ost. Vi borde försöka skapa bättre rutin på att laga matlådor!

Vi har också gjort väldigt mycket mer inköp än föregående månader, eftersom mamman beslutat att utöka trädgårdsodlingarna. Vi har gott om mördarsniglar på tomten, så för att undkomma dem odlar vi allt ätbart i pallkragar med snigelkanter på. I år har mamman varit extra noga med att handla ekologisk jord och gödsel. Vi har också köpt en till 200 liters regnvattentunna i plast eftersom vi försöker skörda så mycket regnvatten vi kan till våra odlingar. Mamman vill gärna se det som investeringar snarare än konsumtion. Alla inköpen bidrar förstås ändå till produktion och utsläpp…

En bra sak som mamman har gjort i april är att hon har sålt och skänkt bort en hel del via närområdets facebookgrupper. Förutom det på bilden nedan har mamman skänkt bort överbliven sättpotatis och i retur fått spetspaprikafrön av en granne. Det ska bli spännande att se hur de tar sig!

Saker som fått nya hem under april genom annonser på Facebook.

Familjen har fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Mitt i månaden hade vi en diskussion om ifall det var dags att sluta tävla. Pappan röstade för att sluta, men småbröderna argumenterade för att det var viktigt att fortsätta. De menade att det hjälper dem att välja bättre, något mamman tycker att hon ser – i alla fall vissa dagar, vissa dagar väljer mellanbror att låta någon annan vinna. Lillebror vill vinna varje dag. Just nu har vi flera vinster innestående vilket minskar motivationen lite.

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Vi bygger bi-hotell!

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Tillverkning av egna krukor pågår.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Smultronsådd.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Färdig sådd – nu återstår bara väntan…

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.