Usch! – Isbergs eko

Ren och snygg

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan ”allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Den obeboeliga planeten

Det är titeln på en skrämmande bok som mamman läste nyligen, Den obeboeliga planeten – Livet efter uppvärmningen av David Wallace-Wells. Boken beskriver med fruktansvärd tydlighet vilka förändringar i klimatet som redan är här och hur dessa kommer att drabba oss framöver. Boken är full av källhänvisningar och information. Den stannar inte vid år 2100 utan drar ut perspektiven.

David Wallace-Wells påpekar att vi har satt igång förändringar i klimatsystemet vars effekter kommer att pågå över oöverskådlig tid. Han påtalar också att effekterna av dem redan är här. Effekter av klimatförändringarna globalt är exempelvis:

hunger
konflikter
vattenbrist
skogsbränder
luftföroreningar
kraftigare oväder
betydligt högre havsnivå
fler drabbade av sjukdomar
fler värmerelaterade dödsfall
slutet på normaltillstånden – klimatsystemet kommer fortsätta att förändras och effekterna med det…

En viktig sak som David Wallace-Wells klargör redan i första kapitlet är att det inte är någon idé att prata om klimatförändringarnas vara eller icke vara då det lurar oss att tänka antingen eller, när vi snarare bör tänka pågående kontinuerliga förändringar. Varje tiondels grad extra i höjd medeltemperatur gör situationen sämre…

Ett exempel som författaren lyfter fram är att skillnaden mellan 1,5° och 2° högre medeltemperatur är det samma som att 150 miljoner fler människor dör i luftföroreningar (fler än dubbelt så många som alla döda i Andra världskriget). Redan idag dör 7 miljoner människor av luftföroreningar per år… Och det är detta vi kallar vårt bästa scenario.

Att det finns en gräns för hur mycket värme den mänskliga kroppen klarar utan att slås ut och dö är ju ganska självklart. Vi är beroende av att yttertemperaturen är lägre än vår kroppstemperatur för att kunna kyla oss. Sedan 1980-talet har antalet dödliga värmeböljor ökat 50 gånger om enligt David Wallace-Wells. I El Salvador drabbas en fjärdedel av dem som arbetar på sockerrörsplantagerna av njursvikt på grund av uttorkning, där människor förr kunde arbeta utan problem.

Torka och värme kommer leda till försämrade möjligheter att producera mat åt världens växande befolkning. Det kommer också leda till ökade och mer okontrollerbara skogs- och markbränder. Grundvattnet förorenas och misshushållas med, så att vi får stor brist på dricksvatten i utsatta områden. Hungriga, törstiga och varma människor hamnar lättare i konflikter. Det sätter igång spiraler som genererar flyktingströmmar.

Översvämningar är ett annat stort problem som uppvärmningen leder till. Havsnivåerna kan till 2100 stiga med 2 meter redan inom det optimistiska 2°-målet. Det innebär att stora markområden hamnar permanent under vatten, som större delen av Bangladesh. Dessutom kommer andra regioner att drabbas av återkommande översvämningar. Inom två decennier kan större delen av internets infrastruktur dränkas på grund av sin kustnära placering. Havet fortsätter att stiga även efter år 2100, till det så småningom når 6 meter – även om vi begränsar uppvärmningen till 2 grader… Dessutom dör livet i havet och havet blir sakta försurat av koldioxidutsläppen. Och det verkar som att Golfströmmen också saktar in, vilket leder till höjda vattenstånd vid amerikanska kusten och kallare väder i norra Europa.

När klimatet förändras ändras också förutsättningarna för diverse allvarliga sjukdomar, som malaria, Dengue-feber, Gula febern och zikavirus. När permafrosten tinar i norr, släpps inkapslade virus ut som kan orsaka sjukdomar vi inte sett i modern tid. Dessutom är det okänt hur de bakterier vi lever i symbios med inuti kroppen kommer reagera på ett förändrat klimat skriver David Wallace-Wells och ger exempel på sådant som redan drabbat djurvärlden. Det behövs inte så många fler skrämmande framtidsscenarier för att att mamman ska vilja skrika högt!

Vi har alla verktyg tillgängliga för att undvika den mest extrema utvecklingen menar David Wallace-Wells, men tyvärr saknas viljan att genomföra dem.

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
…
Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Snabbmaten och klimatet

För vår familj fungerar det välkända bäst, utifrån barnens neuropsykiatriska svårigheter. Det gör att vi ofta äter på samma snabbmatskedja när vi åker någonstans eller behöver vara ute och göra ärenden under en dag. Vid ett tillfälle under en kortare resa blev vi tvungna att stanna vid en konkurrerande kedja. Det fick mamman att reagera.

Kedjan vi föredrar är Max, som ju gör reklam för att vara klimatsmarta. De berättar på sina brickunderlägg att de kompenserar sina utsläpp till 110% genom att plantera träd. Viktigare är dock att de har flera olika vegetariska alternativ på menyn, som är riktigt goda. Även pappan satsar på vegetariskt när vi äter där. En studie av Lovisa Ekdahl från Göteborgs universitet 2013 visar att Max redan då låg ganska bra till med både sociala hänsyn och miljöarbetet. På utresan åt vi på Max, där storebror lärde sina yngre bröder ett klimatsmart trick: han tar inte mer dricka ur automaten än han faktiskt dricker upp. Standard numera är ju medium-muggar som är 0,4 liter, men det är ju inte nödvändigt att fylla dem!

När vi i stället hamnade på jätten Mc Donald´s på hemresan blev det uppenbart att det är stor skillnad. Deras brickunderlägg berättar att de använder 100% svenskt nötkött, vilket var det enda relativt klimat- och miljösmarta mamman kunde upptäcka. Uträkningar visar dock att sojabaserade hamburgare är 50 gånger mer klimatsmarta än nötköttsbaserade. Mc Donald´s hade betydligt färre vegetariska alternativ. Den vegetariska burgare båda föräldrarna valde var god, men falaflarna som mellanbror fick smakade sågspån…

Maten på Mc Donald´s var framför allt paketerad i många fler förpackningar – inte nog med en kartong till hamburgaren, den hade också en liten påse. Alla drickor (i och för sig milkshakes) levererades med lock och sugrör. Och vi kunde välja shaker-kryddning, vilket storebror rekommenderade. Det visade sig vara en extra papperspåse med en kryddpåse i, som vi skulle hälla ner våra pommes i och skaka runt. Så dumt och slösaktigt!

Brickor med skräp från Mc Donald´s — Väldigt mycket skräp efter måltiden på Mc Donald´s.

Naturligtvis är snabbmat i sig inte något att rekommendera för ett hållbart liv – det är varken hälsosamt, klimatsmart, resurssnålt eller miljövänligt. De få gånger vi ändå äter ute kommer vi att försöka se till att välja Max även framöver.

Ut i skogen

Idag tog föräldrarna med småbröderna ut i skogen. Det är inte ett helt enkelt projekt, för först vägrar den ena och sen vill inte den andra… Storebror vägrar totalt. Till slut hade vi packat ryggsäcken med fika, saft och bullar och peppat barnen med att vi skulle fixa med ett litet olagligt (!) bus i skogen. Att gå ut i skogen är ett bra sätt att spara el, då vi inte spelar PS4 eller dator där 🙂 Det är också tips 359 i Ett hållbart liv att vistas i naturen.

Efter en stund hade båda mellanbror och lillebror tinat upp och sprang glatt uppför bergknallarna. Det finns en skylt längs en stig i vår närskog som upplyser om att det just där varit en havsvik där människor fiskade för 10.000 år sedan. Det är ganska mäktigt tycker vi! Terrängen är kuperad med många mindre berg att bestiga, det som var öar och kobbar i forntiden. På ett av de högsta, där solen sken slog vi oss ner med vår picknick. Och mamman bröt mot lagen…

Mamman klippte med en sekatör av en färsk rönngren (det är förbjudet) och slöjdade två små flöjtar med en täljkniv. Det är något som mammans föräldrar brukade göra när hon var med dem i skogen som barn. Här finns tips på hur det går till. Flöjterna går att spela på, fast ljudet låter mest som svagt fågelpipande. Ett lite trolskt skogsljud som går att ta med sig hem. Vi kallar dem alvflöjter.

Tyvärr fick ena brorsan bråttom hem när fikat var slut, så vi fick skynda oss ut ur skogen. Andra brodern hann dock också med att skapa sig en liten kompis i form av ett kottedjur.

Med hem från skogen hade vi också en annan mindre rolig skörd. Pappan tog det direkt till återvinningen ihop med vårt övriga skräp, när vi kom hem igen. Tänk ändå om alla tog med sig sitt skräp till rätt ställe själva!

I en varmare värld

Varför håller vi på egentligen – hur illa kan det vara? Mamman vet att många människor blir mer passiva och benägna att tänka på annat när katastrofscenarier presenteras. I detta inlägg vill mamman ändå presentera möjliga risker med den globala uppvärmningen för oss här i Sverige, för att förklara varför mamman tycker att detta är viktigt alla dagar i veckan. Samtidigt tar inte heller mamman in hotet fullt ut – för då skulle jag väl göra ännu mer!?

Ingen vet hur lång tid det kan ta innan vi når eventuella katastrofala följder av uppvärmningen. FN har accepterat en temperaturökning på 1,5° som oundviklig – men för att stanna där har forskare uppskattat att vi har de omtalade 12 åren på oss att ställa om rejält. Annars blir det sannolikt varmare.

En annan fråga som debatteras är om det är människan som orsakar uppvärmningen eller om den kan förklaras av naturliga variationer i jordens klimat. FN:s klimatpanel IPCC och majoriteten av de forskare som studerar ämnet är överens om att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser driver på uppvärmningen, så att den går fortare.

Klimatförändringarna gör jorden varmare, vilket leder till att isarna vid polerna smälter så att havsvattnet stiger. Förändringarna i atmosfären gör att det blir fler och större stormar i tropikerna. Det tycks också leda till fler skogsbränder och fler värmeböljor. Allt detta drabbar i främst människor utanför Sverige – även om det är troligt att våra stormar och bränder också har med klimatförändringarna att göra.

Den biologiska mångfalden minskar till följd av klimatförändringarna. Forskare talar om att det sjätte massutdöendet pågår just nu. Ett allvarligt hot är insektsdöden, som orsakas av klimatuppvärmningen i kombination med industriellt jordbruk. När bin och andra nyttoinsekter dör minskar pollinering av växter som ger mat vi människor kan äta.

Ett annat hot när den biologiska mångfalden minskar är att tillgången till ännu oupptäckta resurser och naturliga ämnen försvinner. Ett intressant exempel är forskningen kring svampar, som visar sig kunna ha oanade användningsområden inom allt från mediciner till byggmaterial.

Vill du läsa mer om allt detta skriver Världsnaturfonden om klimatförändringarnas konsekvenser, främst på global nivå.

Hunger, sjukdomar och konflikter kan drabba Sverige vid varmare klimat.

Om det blir så varmt att vissa landområden blir öken, eller om vattnet stiger så landet försvinner, måste människor flytta på sig. En risk med klimatförändringarna är att vi får fler flyktingar i världen. Några av dem tar sig förmodligen till Sverige. Vi behöver alltså räkna med att bli fler här. Mamman har sett gissningar på upp till 10 gånger fler om 100 år. Frågan är hur många vi kan ge tillräckligt med mat och vatten här?

Hungriga människor blir arga människor, vilket i sin tur ökar risken för konflikter. Fler människor ökar risken för smittspridning och epidemier som kan bli svårare att få bukt med.

Det kommer sannolikt bli minskad tillgång på mat när temperaturerna stiger. Det beror på att många av världens bästa åkermarker kommer ge sämre avkastning om klimatet blir varmare och torrare. Visst kommer det troligen gå att odla nya saker i exempelvis Sverige eller Sibirien, men mängder av växthusgaser frigörs också om tundrans permafrost smälter, så då stiger temperaturen ännu mer. Det gör större landområden obrukbara.

Blir klimatet varmare i Sverige blir det troligen också mer nederbörd. Det kan gynna odlingsförhållandena och matproduktionen här. Samtidigt riskerar vi att få in fler djur- och växtarter som konkurrerar med inhemska växter och djur och som i värsta fall för med sig andra faror. Våra vanliga fästingar blir exempelvis fler när det är varmt och andra fästingarter som bär farligare smittor har dykt upp i Sverige. Om dessa etablerar sig här beror på klimatet. Kalla vintrar minskar risken för farliga djur.

Det finns andra scenarior som talar om att Golfströmmen ändrar riktning, vilket i stället skulle göra det väldigt kallt i Sverige och om att haven blir så försurade att nederbörden blir giftig. Det är bara kvalificerade gissningar och prognoser, men nog finns det anledning att försöka undvika de värsta scenarierna medan tid är!