Hur gick juni?

Vi människor har en maximal koldioxidbudget på 83 kg/person och månad. Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Bostaden: Solcellerna har producerat 1.410 kWh i juni, varav vi har exporterat 892 kWh ut på elnätet, alltså mer än hälften av det vi producerat. Vi har köpt 289 och alltså totalt använt 807 kWh. Juni månads elinköp motsvarar 38 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt cirka 555 liter vatten per dag under juni, vilket är en ökning mot maj. Lite svårt att beräkna vattenförbrukningen per person eftersom vi varierat i antalet personer hemma. Vi kan jämföra den dagliga förbrukningen i maj som var 677 liter och även jämföra med hela 2020 då vi använt 104 m3 vatten, det vill säga i snitt 17 m3 per månad eller 541 liter per dag. Svalna säger att bostaden motsvarar 225 kg CO2-utsläpp i maj, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 263 kg.

Bilen: I mitten av juni gick både pappan och mamman på semester, vilket inneburit färre bilresor. Vi har ändå totalt kört 1.021 km i juni och våra bilresor har släppt ut 117 kg CO2. Svalna beräknar att mammans och tonåringarnas kollektivtrafikresor motsvarar 43 kg CO2-utsläpp i juni, då vi inte längre har åkt på bara månadskort. Övriga bilkostnader (service) orsakade 27 kg CO2. Transporterna blir 187 kg koldioxidutsläpp totalt för juni. 

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för juni är 271 kg, där ost och färdigmat står för de stora utläppen. Det innebär 54 kg/person ungefärligen. Svalna beräknar matkontot till 438 kg för juni, vilket ger 84 kg/person. Mamman betalar det mesta av familjens mat från sitt konto, så bilden är relativt riktig. Nu har vi semester och sommarlov så matkontot blir högre då alla måltider äts hemma. Dessutom ville lillebror ha både köpetårta och sushi på sin födelsedag, vilket gjorde att det drog iväg en del. Vi räknar med det högre värdet från Svalna, alltså 438 kg för juni månads mat.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 352 kg CO2 under juni. En stor anledning till dessa inköp var barnens födelsedagar, storebror blev myndig och fick en lite dyrare minnesgåva.

120 kg av butiksutsläppen var till husdjuren. Mamman har investerat i ett nytt litet akvarium, för att förhindra att det blir fler fiskyngel än mamman kan ge ett bra liv. Därigenom har mamman särat på hanfiskar och hon honfiskar av de sorter som ger många yngel. På sikt ska det nya akvariet bli ett karantänakvarie för sjuka fiskar. Mamman har också skänkt bort 12 stycken små Platyyngel till en granne som var glad att få dem. I stället har mamman fått två halvtrötta olivträd av en annan granne. Byteshandel och gåvor i grannskapet!

Börsen fortsätter mamman att blunda för. Det är ett dåligt samvete som skapar dissonans i mamman. Kognitiv dissonans är ett begrepp för att beskriva skillnaden mellan vad vi värderar och hur vi gör.

Vi har under juni månad släppt ut 1240 kg koldioxid, eller motsvarande ungefär 248 kg/person. Det blir nästan 3 ton koldioxid på ett år… Nu gick det visst åt fel håll för familjen! Mamman förklarar det med födelsedagar och semester, men problemet är ju samtidigt att vi unnar oss alldeles för mycket här i den rika delen av världen…

Följ och gilla oss:

Hur gick maj?

Vi människor har en maximal koldioxidbudget på 83 kg/person och månad. Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Vi har varit sex personer i familjen under hela maj också, då storebrors flickvän fortsatt att bo med oss. De har sovit borta ett par nätter, men mestadels hos oss. Mormor har också bott med oss en vecka under maj månad. Justerar vi för de extra personerna så har vi en koldioxid budget på 622 kg för maj. Svalna säger att vi gjort av med 851 kg men sammanräkningen här (framför allt med utsläppen från bilen) blir 1.018 kg CO2e för maj.

Under maj månad fortsatte Corona att påverka livet. Mamman jobbade en del hemma och var sjuk (förkyld) några dagar. Pappan fick göra ett test som visade negativt på Covid-19 och sen har han jobbat som vanligt – men åkt bil dit och hem för att minska risken för smitta.

Bostaden: Solcellerna har producerat 1.170 kWh i maj, varav vi har exporterat 622 kWh ut på elnätet, alltså drygt hälften av det vi producerat. Vi har köpt 781 kWh jämfört med 1.194 kWh förra året i maj och totalt använt 1.329 kWh – det vill säga att vi har använt mer el i år än förra året! Maj månads elförbrukning motsvarar 173 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 108 liter vatten per person och dag, en liten minskning med 4 liter per dag jämfört med april. Svalna säger att bostaden motsvarar 138 kg CO2-utsläpp i maj, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 311 kg.

En rolig bild som visar vår solelsproduktion under det år vi haft solceller på taket.

Vi har under 51 veckor med solceller producerat nära 7 megawattimmar solel. Produktionen motsvarar 2.736 kg sparade koldioxidutsläpp enligt Solar Edges beräkningar (se bilden).

Bilen: Vi har fortsatt köra mer bil till och från jobbet även i maj, utifrån risken att bli smittad av Coronaviruset. Vi har även storhandlat med bilen ett par gånger i samband med andra ärenden. Vi har totalt kört 1.112 km i maj och våra bilresor har släppt ut 128 kg CO2. I maj förra året körde mamman mindre (1.013 km) men mer (1.620 km) år 2018. De åren körde även pappan en bil till och från jobbet, så vi har ju minskat bilkörandet rejält totalt sett. Svalna beräknar vidare att mammans och tonåringarnas kollektivtrafikresor motsvarar 23 kg CO2-utsläpp i maj, då vi inte längre har åkt på bara månadskort. Transporterna blir 158 kg koldioxidutsläpp totalt för maj. 

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för mars är 331 kg (varav 23 kg på kakor och godis). Det innebär 53 kg/person eftersom vi har varit sex till sju personer i hushållet. Den största delen av vårt avtryck är mejerivaror. Svalna beräknar matkontot till 432 kg för maj, vilket ger 69 kg/person. Mamman betalar det mesta av familjens mat från sitt konto, så bilden är relativt riktig. Vi räknar med det högre värdet från Svalna, alltså 432 kg för maj månads mat.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 117 kg CO2 under maj, varav 15 kg till husdjuren.

Börsen har mamman inte gjort något åt i maj heller eftersom hon behöver ha ekonomisk trygghet framöver och just nu inte orkar fundera över vart flytta pengarna.

Vi har under maj månad förbrukat cirka 1,6 gånger vårt utrymme eller motsvarande 163 kg per person vilket på ett år blir nästan två ton (1.955 kg koldioxid) per person. På det måste förstås läggas de 2,3 ton som alla i Sverige orsakar genom det offentligas utsläpp. Så 4,3 ton per person och år. Samtidigt som det är en för hög siffra, så är det en bra siffra med svenska mått mätt. Vi jobbar oss åt rätt håll!

Följ och gilla oss:

Senaste svälten i Sverige

Mamman läste för en tid sen Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Den vann Augustpriset 2018 i fackboksklassen. Boken berättar utifrån olika historiska dokument om vad som orsakade svälten (två år av missväxt, på grund av kyla, torka och värme) och också vilka beslut som underlättade respektive försvårade konsekvenserna för de människor som drabbades. Mamman tyckte att det var en skrämmande och intressant bok. Dessutom relevant för nutiden, både i form av att vi fortfarande är beroende av väder och klimat för vår matförsörjning – det kan fortfarande bli missväxt – och i form av hur politiska beslut styr tillgången till och fördelningen av nödvändigheter. Det syns ju inte minst i Corona-virusets konsekvenser.

Magnus Västerbro berättar att svälten först drabbade Sveriges norra landskap och dit skickades så småningom hjälpinsatser, men de allra mest behövande fick inte del av nödhjälpen. Människor gav sig ut för att tigga och dog av hunger. Magnus Västerbro beskriver hur synen på fattigdomens orsaker och på fattiga i grunden orsakade de allvarliga konsekvenser som nödåren fick. Fattiga människor sågs som lata och ovilliga att göra ett hederligt arbete, varför nödhjälpen villkorades så att många i slutänden förlorade både hem och liv – somliga kom dessutom aldrig i åtanke för hjälpen.

När svälten året efter drabbade de södra delarna av Sverige var det väldigt olika hur hjälpen distribuerades. Magnus Västerbro tydliggör hur olika syn på folket påverkar hur de styrande lyckas eller misslyckas med att hjälpa dem ur nöd. I vissa delar av landet blir nöden stor medan andra får del av hjälp som mildrar svårigheterna. Dessutom hade ett system för fördelning av den mat som fanns kunnat avhjälpa mycket lidande. Svälten blev startskottet på den stora emigrationen till Amerika.

Mamman tror tyvärr att dessa frågor kommer att bli mer och mer aktuella i framtiden. Troligen kommer klimatförändringarna göra att det blir mindre mark att producera mat på. Vi kommer att få fler människor som rör sig för att hitta drägliga livsvillkor.

Följ och gilla oss:

Fyndad kökssoffa

Vi är en stor familj, men med ett litet kök. Plötsligt kom mamman på att ett sätt att få mer plats vore en kökssoffa – både fler sittplatser vid bordet och lagringsutrymme under sitsen var målet. Mamman började kolla Blocket och det visade sig finnas flera kökssoffor till salu! Idén förankrades med pappan, som var oväntat positiv. Så från tanke till handling gick det ett dygn! Hem kom en stor kökssoffa i furu med rödrutig klädsel. Den hade ett antal år på nacken förstås, så tyget var solkigt och soffan kändes kladdig…

Vår ”nya” kökssoffa har anlänt. I fönstret står en del av årets förodlingar.

Dags att renovera alltså!

Vi monterade isär soffan för att kunna fräscha upp den. Slipade och bytte tyg. Förstärkte botten så att den ska hålla för mycket matvaror – eller en liten bror som vill gömma sig!

Det tog en lördag att fixa till soffan och sen hade vi en ny favorit i köket! Soffan är populär både hos barn och vuxna – och hos katterna som gärna sover middag i den 🙂

Soffan fick ny klädsel av ett gammalt trasigt lakan i grönt tills vidare. Vi har gröna gardiner i fönstret så det passade bra!
Följ och gilla oss:

Sanningen

Mamman var i vintras och såg en dramatiserad föreläsning Om Sanning med Åsa Wikforss på dramaten. Därefter har mamman läst hennes bok Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender. Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Hennes föreläsning utgår från hennes bok och båda berör klimatkrisen. Åsa Wikforss stora bidrag i ämnet är att förklara att det faktiskt finns en sanning (och inte flera/alternativa) när det gäller vissa klimatförändringarna. Hon bryter ner det till filosofiska resonemang.

Åsa Wikforss pekar på att en farlig tendens i nutiden är att tänka att allt är relativt, allt beror på vilken synvinkel vi har och att vi inte lyssnar till forskning, eftersom vi tycker oss kunna ta reda på allt själva – information finns ju bara en knapptryckning bort! Samtidigt är vi dåliga på att avgöra vad som är sant av allt vi ser och hör.

Fakta, skriver Åsa Wikforss, talar om hur världen ÄR. Det finns många fakta som vi inte har kunskap om, men som ändå är fakta. Åsa Wikforss tar som exempel antalet hårstrån på huvudet och antalet planeter i universum. Det finns ett korrekt svar, men det är omöjligt eller onödigt att ta reda på.

Kunskap, fortsätter Åsa Wikforss, kan delas in i praktisk och teoretisk kunskap och förhåller sig till fakta så att du har kunskap om fakta. Kunskap skiljer fantasi och övertygelse åt. För att ha kunskap om något måste jag vara övertygad om att det är så. Det räcker alltså inte att någon berättar fakta för mig, jag behöver bli övertygad om dem för att få ny kunskap.

Häri ligger en av svårigheterna med det som kallas klimatförnekelse. Det spelar ingen roll hur mycket fakta som presenteras om personen inte blir övertygad. Här är viktigt att hålla i minnet att det finns en sanning – det finns fakta som berättar hur verkligheten (tyvärr) är. Det är inte en fråga om perspektiv eller personlig tro. Grunden för denna sanning är evidens eller belägg för vår övertygelse – bevis eller goda grunder om en så vill.

Mamman vill varmt rekommendera Åsa Wikforss bok Alternativa fakta, då den är relativt lättläst och väldigt intressant för att reda ut olika fallgropar när det gäller förnekelse av fakta. Hon använder bland annat USAs president Donald Trump och klimatkrisen som exempel.

Följ och gilla oss:

Hur gick april?

Faktum är att mamman tappat klimatfokus under den pågående Coronakrisen. Det går i stället tankemöda och energi åt att hitta lösningar på den nya situationen. Mamman var sjuk och ledig halva april. Efter det har mamman har fortsatt arbeta hemifrån en del, men både pappan och mamman har också åkt mer bil till jobbet. Vi har delat på ett månadskort och bilen, men mamman reser ju inte varje dag.

Vi har varit sex personer i familjen under hela april, då storebrors flickvän fortsatt att bo med oss. Det har bland annat inneburit inköp av en ny större säng. Mamman gjorde en snabb sökning på andrahandsmarknaden, men eftersom behovet av nattsömn var akut så blev det en IKEA-lösning.

Vår familj har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I april har vi släppt ut 1.059 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 177 kg per person. Det är lite mer än dubbelt så mycket som vi har råd med (83 x 2 = 166 kg).

Bostaden: Solcellerna har producerat 965 kWh i april, varav vi har exporterat 415 kWh ut på elnätet. Vi har köpt 998 kWh jämfört med 1.641 kWh förra året i april. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 94% av förra årets förbrukning. Aprils elförbrukning motsvarar 201 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 112 liter vatten per person och dag, 10 liter mer per person och dag än i mars och jämfört med 78 liter som minst. Det duschas mycket här nu… Svalna säger att bostaden motsvarar 72 kg CO2-utsläpp i april, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 273 kg. Då räknar mamman bort inköp till hemmet, som blommor, frön och en ny säng, vilka Svalna lagt i kategorin bostaden.

Bilen: Vi har fortsatt köra mer bil till och från jobbet även i april, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen ett par gånger. Vi har totalt kört 918 km i april och våra bilresor har släppt ut 106 kg CO2. I april förra året körde mamman 1.091 km och år 2018 hela 1.285 km, så trenden går åt rätt håll! Förutom själva bensinen kostade bilen 51 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 16 kg CO2-utsläpp i april (familjen åker numera på periodkort!). Transporterna blir då 173 kg koldioxidutsläpp totalt. 

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för april är 378 kg. Det innebär 63 kg/person eftersom vi har varit sex personer i hushållet. Svalna lägger till 4,5 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 383 kg CO2-utsläpp totalt, vilket är mindre än i mars.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 19 kg CO2 under april månad, varav 5 kg till husdjuren och 7 kg böcker i present till mormor. Pappan har dock handlat en del till husdjuren under april, så den siffran är säkert högre egentligen. Mamman har handlat lite penséer till påsk och en del frö och annat till trädgården. Svalna beräknar dessa inköp till sammanlagt 179 kg CO2. Familjen köpte även en ny säng på IKEA till tonåringarna under april, vilket gick på 32 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 230 kg CO2 till butiken i april, inklusive inköpen till hem och trädgård.

Börsen har mamman inte gjort något åt i april heller, annat än att mamman ominvesterat de pengar hon fått igen från den första investeringen i Trine. Om du följer länken får du 10 euro att investera i deras projekt för solenergi i fattigare länder i världen, vilket även familjen får. Vi berättar mer om Trine i inlägget Klimatsmarta investeringar. Mer solcellsljus åt Afrika!

Påskägg med godis
Påskgodis.

Mamman kan konstatera att maten är det som kostar mest i utsläpp. Vi har enligt ICAs graf minskat våra utsläpp med 27% i april. Det hänger troligtvis ihop med att vi köper mycket grönsaker och växtbaserad mat och ännu lite mindre färdigmat samt mejeri än tidigare. Vi äter mer hemma nu än normalt, eftersom tonåringarna har distansundervisning och mamman arbetar mer hemifrån, så det syns i matinköpen. Dessutom var det påsk i april och det innebär alltid lite extra godisinköp. Godis är inte så klimatsmart…

Transportutsläppen har vi lyckats banta ner ordentligt, med hjälp av den rådande krisen (liksom resten av världen). Butiken (fast då egentligen inköpen till bostaden) är också en fortsatt hög post. Om mamman bara tittar som Svalna gör så är det bostaden som drar mest. Vi försöker att minska kostnaderna för vårt boende, men gör samtidigt investeringar för framtida hållbarhet – både i tonåringarnas sömn och i sånt som utsäde och liknande för egen matodling.

Följ och gilla oss:

Coronakrisen

Plötsligt fick de flesta människor ett nytt stort hot att förhålla sig till – Coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19. Det har förstås påverkat även familjen. Vi har blivit en fler, då flickvännen bor hos oss och båda tonåringarna har distansundervisning. Även mamman och pappan har varit hemma mer, på grund både av symptom och färre uppdrag till följd av smittrisken. Småbröderna har fortsatt gå i skolan, men stannat hemma någon vecka var på grund av förkylningssymptom. Mamman känner sig mycket tacksam över att vi inte har drabbats värre!

Coronavirusets effekter är omfattande. Människor dör och många är rädda. Vårdpersonal går på knäna och vädjar till oss andra att vara försiktiga. Väldigt många sitter instängda i hemkarantän världen över. Den globala ekonomin krymper och det blir tydligt att samhället inte är förberett för den här typen av kriser.

Moder Jord mår samtidigt bättre än på länge, då luftföroreningarna minskat tack vare att samhällena bromsar in. Här har vi kanske en oväntad möjlighet att påbörja omställningen till ett mer hållbart samhälle. Inte så att krisläget ska bli det nya normala, men kanske kan vi välja lite smartare lösningar framöver?

När alla är hemma behövs tydliga signaler om att inte störa varandra 🙂

För mammans del har krisen exempelvis inneburit att utforska nya sätt att jobba med de grupper hon träffar – via videolänk. Det är fler än mamman som provat detta sätt att träffas, vilket förstås innebär färre resor. Det är förmodligen en omställning som snabbats på genom Coronakrisen. Samtidigt är det förstås många som inte kan distansarbeta – att kunna göra det är också något att vara tacksam över!

Skype, Teams och Zoom är tre olika plattformar för videosamtal.

Mamman funderar också mer över detta med downshifting som vi skrivit om tidigare. Att leva enklare, med lägre inkomster och minskade utgifter. Helst skulle mamman vilja jobba mer hemifrån, så videosamtal är förhoppningsvis en del av lösningen!

Pappan för sin del drömmer mest om att kunna gå tillbaka och jobba som vanligt. Vi är olika – och tur är väl det!

Följ och gilla oss:

Hur gick mars?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I mars har vi släppt ut 1.306 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 237 kg per person, nästan 3 gånger vår budget… Under halva månaden har flickvännen bott hos oss, så vi är en mer i hushållet.

Mars månad har präglats av coronaviruset som drabbat världen. För familjens del har det inneburit att vi åkt något mer bil till jobbet för att undvika smitta i kollektivtrafiken. Vi har också haft två gymnasieungdomar hemma på nästan heltid andra halvan av månaden – och de har då ätit mer hemma. Mammans företag har drabbats av avbokningar både på grund av sjukdom och på grund av smittbegränsning, så det blir till att hushålla även med pengarna framöver!

Boken Den obeboeliga planeten

Coronaviruset är också en påminnelse om vad vi riskerar med vår nuvarande livsstil. Viruset tros ha sitt ursprung i marknader för vilda djur i Kina. Dessa marknader stängdes ner tillfälligt under utbrottet i Kina, skriver WWF som också uppmanar Kina att fortsätta hålla dem stängda. När virussjukdomar överförs till människor i stora städer sprids det snabbt och vi lever i en global värld, där flygresor gör att smittor på kort tid sprids över hela världen. I boken Den obeboeliga planeten ägnar David Wallace-Wells ett helt kapitel åt ”Uppvärmningens farsoter”. Klimatforskare och epidemiologer har förutsett att det kan bli vanligare med den här typen av pandemier.

Hur gick mars i siffror då?

Bostaden: Solcellerna har producerat 449 kWh i mars, varav vi har exporterat 129 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.561 kWh jämfört med 2.276 kWh förra året i mars. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 83% av förra årets förbrukning. Mars elförbrukning motsvarar 245 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 102 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst. Svalna säger att bostaden motsvarar 78 kg CO2-utsläpp i mars, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 323 kg.

Bilen: Vi har som sagt åkt lite mer bil till och från jobbet i mars, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen för att även hjälpa mormor. Vi har totalt kört 979 km i mars och våra bilresor har släppt ut 113 kg CO2. Förra året körde mamman 964 km under mars månad, så tyvärr har det ökat i år. Förutom själva bensinen kostade bilen 107 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 144 kg CO2-utsläpp i mars. Transporterna blir då 364 kg koldioxidutsläpp totalt. 

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för mars är 393 kg. Det innebär ungefär 71 kg/person eftersom vi halva månaden varit sex personer i hushållet. Svalna säger 330 kg för livsmedel i mars, vilket motsvarar 60 kg per person. Svalna lägger till 19 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 412 kg CO2-utsläpp totalt, då ICAs beräkning antagligen stämmer bättre och 19 kg för utemat tillkommer. Hur som helst har våra matinköp ökat i mars, vilket förstås hänger ihop med att vi är fler hemma hela tiden när gymnasieskolorna har stängt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 153 kg CO2 under mars, varav 79 kg till husdjuren och ett tandläkarbesök för mamman på 13,5 kg CO2. Mamman handlade också en del på IKEA under mars, bland annat för att kunna inreda ett hemmakontor. Inköpen där gick på 54 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 207 kg CO2 till butiken i mars. Att husdjuren blivit dyrare beror dock mycket på att vi väljer bättre produkter. Vi köper svensk kattmat med viltkött och dyrare kattströ gjort av träflis i stället för bentonitlera. Eftersom Svalna räknar med medelvärde CO2 per utlagda kronor i olika kategorier så slår det lite tokigt ibland.

Börsen har mamman inte gjort något åt i mars, den har däremot drabbats hårt av situationen i världen. Mamman väljer att avvakta med förändringar just nu. Pengarna på banken kommer att behövas framöver till familjens utgifter, eftersom mammans företag drabbas av många avbokningar på grund av viruset.

Åter igen kan vi konstatera att det är en utmaning att koldioxidbanta! Vi har påverkats av coronaviruset så att vi är mer hemma och fler i familjen, vilket gör att våra utsläpp ökat något. Å andra sidan minskar de totala utsläppen i samhället. Mamman hörde på radion att biltrafiken minskat med 20% enligt Trafikverket, vilket ju är en positiv nyhet mitt i eländet.

Följ och gilla oss:

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton.
Våra utsläpp i januari 2019
Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton.
Våra utsläpp i juni 2019
Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Följ och gilla oss:

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Följ och gilla oss: