Växla ner

Vintertid är boktid. Det är härligt att ligga i soffan under yllefilten och läsa och bli inspirerad, tycker mamman!

Mamman har på sista tiden hittat många texter som handlar om att ställa om livet och sakta ner, eller ”downshifting” som det kallas. Tidningen Land har en hel artikelserie om downshifting, en amerikansk rörelse från 1990-talet som går ut på att leva enklare. Exakt vad leva enklare betyder är upp till var och en. En artikel i tidningen Land handlar om en kvinna i Småland som valt att leva utan förvärvsinkomst. Hon lever på 27.000 kr – per år! Hennes man arbetar, men de har delad ekonomi så hon vet vilka utgifter hon orsakar. Samma upplägg hade gymnasielärare Åsa Axelsson, som mamman tidigare länkat till en artikel i tidningen Land om.

Nu har mamman läst Åsa Axelssons bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Boken är intressant för att hon både beskriver hur hon reflekterar över hur vi ”får” leva (enligt normen), ger räkneexempel på hur stor skillnad nya vanor gör och berättar om sina olika steg mot ett liv fullt av meningsfullhet. Eller så uppfattar i alla fall mamman hennes text!

Mamman har också läst andra delen av Mariana Mattssons berättelse om fjällbyn Akkatjärn, Att kunna känna doft av frostrosor, där människor gör motstånd och odlar hopp. Mamman fick boken i julklapp, direkt beställd från författarinnan, vilket gör det hela lite extra värt. Det var roligt att möta alla personer från första boken igen. De var mer uttalat radikala i den här boken och hade mycket tankar om svensk byråkrati och myndigheter långt från deras verklighet. Samtidigt beskriver den ett fantastiskt samhälle där alla verkligen hjälps åt och hittar sin nisch i helheten.

Bloggen Ett annat liv skriver också en artikelserie om downshifting och tankarna på vad vi unnar oss respektive egentligen är värda. Detta att unna sig är ett bedrägligt begrepp som egentligen är skapat av smarta reklammakare. Del tre i serien handlar om Marcus som hoppade av storstadslivet till förmån för ett mer hållbart liv i ett mikrohus. Han beskriver fint den skillnad han ser i sin livskvalitet. Han reflekterar också över att vi konsumerar mer när vi tjänar mer, vilket inte är bra för klimatet, medan ett deltidsarbete möjliggör en annan livsstil. Mamman tycker att det känns tilltalande och viktigt att fundera över värdet av tid respektive pengar, hur vi vill leva våra liv och vad som är viktigt på riktigt. Hur kan vi leva fullt ut och i harmoni med vår omvärld?

Följ och gilla oss:

Hoppfullt

2040-framtidsfilmen och boken ”Det smarta landet

Familjen tittade för några dagar sedan på dokumentären 2040 – framtidsfilmen. Den är gjord av Damon Gameau, en australiensisk pappa som vill hitta hopp inför sin fyraåriga dotters framtid, i klimatförändringarnas tid. Föräldrarna och småbröderna såg den tillsammans och alla tyckte att den var bra och hoppingivande.

I filmen 2040 lyfter Damon Gameau fram olika innovationer som ger hopp inför framtiden. Han visar oss micro-elnät i Bangladesh, regenerativt jordbrukande i Australien, marin permakultur i form av sjögräsodling vid USA:s kust och stadsträdgårdar i New York samt självkörande bilar i Singapore. Just brunalgsodling är hoppfullt, då de binder koldioxid, skapar livsmiljöer för vattenlevande djur, går att äta och växer 50 cm om dagen!

Klicka på bilden för att länkas till filmen!

Lillebror fastnade mest för odlingarna av sjögräs. Han tyckte om filmen för att den ”inte sa att allt är hemskt och alla kommer att dö, utan den gav hopp”. Mellanbror tyckte att det regenerativa jordbrukandet var mest intressant. Pappan fastnade för micro-elnäten. De skapar både större motståndskraft mot olika väderhändelser och ger makten tillbaka till folket.

Mamman tyckte att det som var mest intressant var att det som skulle göra absolut störst skillnad för framtiden och mot klimatförändringarnas negativa effekter är: jämlikhet! Rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor och tillgång till utbildning även för flickor, leder till att kvinnor föder färre barn och att barns och kvinnors hälsa generellt blir bättre. Detta har vi skrivit om tidigare i inlägget Kvinnor kan.

Jämlikhet är viktigaste faktorn mot klimatförändringarna!
Bild från 2040 – framtidsfilmen.

Om du vill göra en insats för en mer rättvis värld kan du exempelvis stötta Action Aid, som arbetar för en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Mamman har även läst boken Det smarta landet – Perspektiv på ett hållbart Sverige som Anders Källström och Maria Soxbo redigerat (2019) i samarbete med LRF. Boken lyfter genom 13 olika svenskar fram den svenska landsbygdens mångfacetterade och rika möjligheter och hur kombinationen stad och land kan bli vinnande i stället för konkurrensbetonad.

Mamman blev lite provocerad av den klämkäcka tonen i boken till en början. Dessutom finns det en viss tendens att framhålla lösningar som passar oss snarare än lösningar som kanske måste till. Samtidigt är det en hoppingivande och positiv bok. Och budskapet att inte bara fokusera på städerna när det gäller att bygga hållbarhet är jätteviktigt!

Även i Det smarta landet lyfts självkörande bilar som en del av en hållbar framtid. Tanken är att vi inte längre kommer äga bilar, men att förarlösa fordon kan beställas för att föra oss direkt dit vi vill och möjliggöra att vi umgås eller arbetar under tiden.

Boken lyfter vårt lands resurser i form av skog och jordbruksmark, vilka har stora möjligheter att bidra till Sveriges koldioxidbantning, men också att vi ligger i framkant när det gäller innovationer. Det talas om att Sverige har möjlighet att visa på en hållbar utveckling för hela världen tack vare dessa förutsättningar. Budskapet är att vi inte ska backa på grund av vår relativa litenhet utan vara föregångare när det gäller omställningen!

Följ och gilla oss:

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Följ och gilla oss:

Hur gick december?

Sista månaden första året på klimatresan. En sista summering av hur det har gått med våra försök att koldioxidbanta 2019. Om vi tänker oss att vi alla människor max får släppa ut ett ton var per år (utöver de utsläpp som det allmänna genererar, som också behöver bantas), så blir det cirka 83 kg koldioxid per person och månad. Det är vad som beräknas vara hållbart för vår jord. Tyvärr ligger vi som familj varje månad högt över de 416 kg/månad som i så fall blir vår tilldelning.

Bostaden: vi har haft det ganska varmt inomhus under december och sänkt temperaturen först de sista dagarna. Då blev det naturligtvis kallare ute! Solcellerna har producerat totalt 16 kWh i december, de bästa dagarna gav 1,5 kWh. Det är påtagligt sämre än i november då vi ändå fick ihop hela 51 kWh. Vi har köpt 1.950 kWh jämfört med 2.661 kWh förra året i december. Det är en minskning med en dryg fjärdedel! Temperaturen i december i år har legat på en 3° över det vanliga i december enligt SMHI medan förra året var något svalare. Det är svårt att veta om vi använt mindre el för att vi investerat i nya energisnålare apparater eller om det beror på det varmare vädret. Här har vi gjort av med 254 kg CO2, det vill säga drygt halva vår budget.

Kartor från SMHI:s Klimatdata.

Vattensparandet går på sparlåga, även om mamman fortsätter samla vatten i duschen för att spola med och använder akvarievattnet till att vattna växterna. Det blir dock vatten över så här års! Familjens förbrukning har stigit till 97 liter per person och dag. Det är fortfarande 2/3 av svenskens normalförbrukning, vilket ändå är bra.

Bilen: Vi har kört mer privat även i december, totalt 671 km. Det är alltså en minskning jämfört med november och i nivå med oktobers bilkörande. Det innebär koldioxidutsläpp på 77 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet.

Av okänd anledning kan mamman inte uppdatera sin Svalna-app, så det går inte att få någon aktuell information om familjens inköp under december.

Biffen: December innebär både jul och nyår med mycket mat som en del av firandet. ICA säger att vårt CO2e-avtryck för december är 395 kg. Det innebär 79 kg/person vilket är mer än de 44 som är FN:s klimatmål, men mindre än de 158 som är genomsnittssvenskens.

Butiken: Mamman redogjorde i ett annat inlägg för de julklappsinköp som föräldrarna gjorde. Just julklapparna är förstås familjens största inköp under december. I och med mammans strävan att köpa bra kvalitet har vi lagt mer pengar än förr på klapparna. Vi har också handlat en del till djuren, faktiskt lite extra eftersom vi fick en 5% rabattkupong och djurmat ändå går åt.

Börsen: har mamman tänkt ska bli det nya årets stora fokus, förutom att minska butiksinköpen. Det handlar om att placera om pensionspengarna och flytta sparandet… Pengar är vårt största maktmedel i det nuvarande samhället.

Sammantaget har vi bara utifrån de värden vi känner till i december alltså gjort av med nästan dubbelt vår budget: 726 kg koldioxid jämfört med de 416 vi borde hålla oss till. Och alla ni som följt bloggen vet att inköpen är mammans sämsta gren… Det är bara att fortsätta jobba för att sänka avtrycket under 2020!

Gott nytt år!

Följ och gilla oss:

Hur hållbar var vår jul?

Det är en svår fråga att besvara! Vi har försökt tänka mer på hållbarhet än tidigare, men inte lyckats hela vägen fram.

Familjen firade jul i hemmet, det är relativt hållbart. Vi fick besök av en annan familj som åkte gasdriven bil hit. Vi var många och vi eldade i kaminen, så vi sparade en del på elbehovet för uppvärmning just på julafton!

Vår vackra kungsgran från Smålandsgran

Julgranen blev en ekologisk kungsgran från Smålandsgran (vi fick inte den gran vi beställt, men väldigt vacker var den vi fick). Julbordet var som vanligt vegetariskt, med ost som den mest växthusgaskrävande ingrediensen. Efter julbordet har vi så sakteliga tuggat oss igenom resterna av julbordet i olika former, så inga matrester har kastats.

Julklapparna var inslagna i delvis återanvändbara tygkassar och delvis i julklappspapper. Pappret för att det var en del stora och en del hårda paket – och påsarna räckte inte riktigt hela vägen.

Vi kunde ha köpt färre julklappar, men de vi har skaffat har haft lite mer tanke bakom än tidigare år. Framför allt var tanken att bara ge bort sånt som uppskattas och kommer till användning.

Hur hållbara gåvor har vi då givit?

Mamman har handlat en del julklappar på second hand. Bästa begagnatköpet var till storebror: en Iphone från Swappie (en affär som vi kan rekommendera! Snabb leverans och fin kartong till telefonen). Mamman hittade även ett par böcker, en till isbjörnsgose till isbjörnstokiga lillebror och lite kläder till mellanbror på second handaffären. Pappan fick också en bok därifrån, men tyvärr var det en han redan hade! Småbröderna fick även ett gäng Skylanders-figurer som vi köpte förra sommaren av en granne.

Mamman försökte när det gällde nyköpta gåvor att tänka klokt och inte köpa skräpsaker ”bara för att fylla ut lite”. Det blev en yxa till pappan, tillverkad i Gränsfors bruk i Sverige med 20 års garanti. Familjen behöver en yxa för att klyva ved till kaminen, då det ibland finns gratis stockar att hämta i området. Mellanbror fick Skogen, ett nytt brädspel, dels för att mamman vill uppmuntra aktiviteter utan skärm och dels för att spelet lär oss mer om skogens ekosystem. Lillebror fick WWF:s jättefina fotoårsbok Bortom isbjörnens rike, som gick att köpa i samband med ett års medlemsskap i WWF. Boken hoppas mamman inspirerar lillebror ännu mer till att värna miljö och klimat.

Mellanbror fick även en egen röd vetekudde från Terrible Twins, fylld med ekologisk vete och sydd av närproducerat lin. Den hittade mamman på Jordklok samtidigt som hon köpte ljusbringarna. Eftersom vi försöker hålla temperaturen nere i huset är vetevärmare till sängarna en god investering – nu har alla varsin utom pappan.

Småbröderna fick slutligen några nyköpta byxor var, för de sliter så på just byxorna, och mellanbror fick även ett par nya pyjamasar. Han konstaterade att de kommer gå i arv till lillebror sen 🙂 Mamman valde kläder märkta sustainable cotton i hopp om att inte bidra till bomullsodlingar som förstör jorden.

Pappan fick även en hemmabryggerisats för öl, då det var högst upp på önskelistan. Mamman sökte via Blocket först, men det fanns inget till salu i närheten de gånger mamman tittade. Mamman tänkte att bryggerisatsen går att använda om och om igen plus att det går i självhushållningens tecken. Lillebror fick eget julrött garn och stickor i samma anda, då han sagt att han vill lära sig sticka. Det vill mamman verkligen uppmuntra!

Mamman själv fick en efterlängtad bok (direkt från författarinnan Mariana Mattsson), fler strumpor som hon behövde och alpackagarn för att mamman vill försöka sticka en tröja. Läsning och stickning är ju klimatsmarta sysslor. Strumpor är svårt att laga snyggt så det köper mamman nya när de gamla tagit slut.

Lillebror fick också en isbjörnsreflex, för reflexer kan ingen ha för många i vintermörkret! Slutligen fick lillebror två tomteluvor (den ena begagnad) som han hett önskat sig till sig själv och sin gosehund och mellanbror fick en kalender för 2020 med världens underverk. Pappan fick lite påfyllning på whiskyförrådet och mamman en färgglad dagbok inköpt i sista minuten, så den var inte alls särskilt klimatsmart medger pappan.

Storebror fick pengar att köpa sånt han behöver och vill ha. Kanske lite trist, men mer klimatsmart än presenter som inte uppskattas!

Tyvärr säger väl egentligen den här bilden från Facebook allt som behöver sägas om vårt julfirande…

Följ och gilla oss:

24. GOD JUL

Detta är det sista inlägget i vår adventskalender för i år. Vi har skaffat oss många nya vanor som vi är stolta över och vi hoppas att några av dem inspirerar dig. Här har vi gjort en lista på alla de nya vanor vi berättat om under advent.

  1. Acceptera begränsade resurser – butiken
  2. Handla hållbara gåvor – butiken
  3. Odla egen mat – biffen
  4. Ät mer vegansk mat – biffen
  5. Demonstrera! – budbäraren
  6. Påverka och visa vägen – budbäraren
  7. Handla i andra hand – butiken
  8. Investera el-smart – bilen, börsen och bostaden
  9. Brygg drycken själv – butiken
  10. Var vän med grannarna – bilen, bostaden och butiken
  11. Åk mer kommunalt – bilen
  12. Dra maten – bilen
  13. Ibland känns det mörkt – utmaningar på vägen
  14. Gör mer själv – butiken
  15. Släck ljuset, spara el – bostaden och butiken
  16. Gå till bibblan – butiken
  17. Plastpåse-banta – butiken
  18. Vårda, laga och fixa till – butiken
  19. Bli medveten – bilen, bostaden och butiken
  20. Ren hygien – butiken
  21. Fyll tunnan – bostaden
  22. Lev hållbart – bostaden och butiken
  23. Ät upp maten – biffen

Det blev ju faktiskt en hel del, även om några går in i varandra. Tolv inlägg handlar om butiken, i Världnaturfondens kategorisering, vilket inte är så överraskande då mamman har fått syn på att det är ett område där hon behöver bättra sig. Sex inlägg handlar om bostaden, där vi jobbat en hel del för att hitta smartare lösningar. Fem inlägg handlar om bilen, där vardagsresorna är det område där vi förbättrat oss mest. Tre inlägg handlar om biffen, som redan var ganska bra men alltid kan bli bättre! Två inlägg handlar om budbäraren, kategorin som mamman har lagt till själv, då det är viktigt att även försöka påverka på samhällsnivå i klimatfrågan. Ett inlägg nämner börsen, vilket fortfarande är lite av en blind fläck för mamman. Ett förbättringsområde för nästa år! Och att 12+6+5+3+2+1 blir fler än 23 beror förstås på att en del inlägg handlar om flera kategorier!

Nu tar vi jul och öppnar våra klappar! Återkommer om hur hållbara de blev 🙂

God Jul!

Följ och gilla oss:

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Vegetariskt julbord

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

Följ och gilla oss:

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte ”blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

Följ och gilla oss:

21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för ”Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

Följ och gilla oss:

20. Ren hygien

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

Nya vanor som vi inte skrivit så mycket om på bloggen är att mamman har försökt byta ut rengöringsprodukter mot mer miljövänliga och klimatsmarta sådana. Tanken är både att minska mängden kemikalier och mängden plastflaskor.

Mamman tvättar håret med bikarbonat och vatten, sen i april i år. En matsked bikarbonat i en deciliter hett vatten blir ett bra schampoo. Det löddrar inte, men rent blir det. Mellanbror använder bara den hårdtvål från Malin i Ratan som mamman köpt, till hud och hår. Vi har hårdtvålar vid handfaten, men också pumpar med såpvatten till handtvätt. Det är nämligen olika vad familjens medlemmar står ut med. Vid NPF-diagnoser kan en bli känslig för sådant som konsistensen, doften och känslan av olika produkter.

Städa går också bra med såpa och bikarbonat. Tvätten luktar inte surt när mamman har i en tesked bikarbonat i tvättmedlet. Här är ett område där storebror inte alls håller med mamman – han vill ha hårt parfymerad tvätt för att tro att den är ren…

Bikarbonat är för övrigt ett rent undermedel, så mamman har beställt hem ett helt kilo från Jordklok eftersom det inte är något som blir gammalt.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering. Vinsten är att minska mängden hygienprodukter vi köper hem och att både förpacknings- och kemikaliebanta.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Följ och gilla oss: